Jämtin tar tillbaka Stockholm

-
Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår nu Carin Jämtin som oppositionsledare i stadhuset. Med sig in i oppositionskansliet tar hon det tidigare borgarrådet Roger Mogert.

En bra lösning för Stockholms arbetarekommun, och en bra lösning för alla oss socialdemokrater i landet. Utan ett bra valresultat i Stockholm kan vi inte vinna riket, så enkelt är det.

För en gångs skull kan jag faktiskt rekommendera en "analys" i Dagens Nyheter. On spot!

Kommentarer

fredrik sa…
Det kommer att bli kanon för Stockholm. Men det kommer kännas lite konstigt att välja CJ till borgarråd imorgon. Man hade ju gärna sett att kongressen i vår hade gett henne ett annat förtroendeuppdrag.

Fast med Carin Jämtin och Roger Mogert i stadshuset och Dag Larsson i landstingshuset är jag beredd att ge valberedningen ett MVG för sitt arbete.
10 oktober, 2006
Anonym sa…
Jag tycker också att Carin Jämtin är en person som ska fram!
11 oktober, 2006
Anonym sa…
Äsch,säger jag. Carin borde, precis som Fredrik säger, ta över efter Göran istället. Förslagsvis med Morgan Johansson som partisekreterare. Se där, ett riktigt dream team för Stockholm, Skåne, Sverige och arbetarrörelsen. Vi kan väl se om vi ändå behöver en socialiseringsminister i framtiden.. :)
11 oktober, 2006
Anonym sa…
Som sagt, Carin kommer göra ett grymmejobb i Stockholm. Men allra helst så skulle hon vara partiledare.
11 oktober, 2006
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ros och ris åt Socialistiskt Forum

-
Helgens Socialistiskt Forum var en fantastisk upplevelse. Flera hundra personer deltog och lyssnade på intressanta seminarier, människor möttes över organisationsgränser och byggde nätverk. Själv deltog jag i ett mycket givande och konstruktivt seminarium om ekonomisk demokrati och ekonomisk politik som också återgavs i en artikel i UNT (ej på nätet). Arrangörerna hade gjort ett fantastiskt jobb med allt det praktiska, med en bra marknadsföring och så vidare. De två Anders - Anders Eriksson från vänsterpartiet och Anders Fraurud från Socialistiska Partiet - förtjänar ett särskilt hedersomnämnande för det arbete de lagt ned. Socialistiskt Forum i Uppsala ger mersmak. Sådant här behövs verkligen, inte minst i den tid vi lever. Men det finns också uppenbara bekymmer, som beskrivits av Anna Ardin som hade den otacksamma uppgiften att nyansera bilden av Kuba i detta sammanhang. Själv lyssnade jag på ett seminarium precis innan mitt eget som gav en väldigt fadd eftersmak. Denna diskussion s
Läs mer

Dags för en ärlighetsrevolution

-
Nu tycks alla riksdagspartier vara överens om behoven av kraftiga ökningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Det är bra, och det ger förutsättningar för att prata om grundproblemet. När det statsfinansiella ramverket utformades på 90-talet var en viktig grundpremiss att inkomsterna i form av skatter ökade med automatik medan för att öka offentliga kostnader krävs aktiva beslut. När löner och priser stiger ökar statens intäkter i form av skatter och moms, medan anslagsposterna inte ökas på samma automatiska sätt. Det ledde till att det årligen skapades ett utrymme i statsbudgeten - ofta felaktigt beskrivet som ”reformutrymme” - att lägga antingen på pris- och löneuppräkningar eller på det som beskrivs som nya satsningar (som alltså i praktiken ofta finansieras genom att andra anslag sjunker reellt). Det här har år för år byggt upp en allt svårare situation, särskilt i kommunerna men också i urholkningar av exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Och en
Läs mer

Ett anspråksfullt förslag

-
En debatt har seglat upp kring Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek (ARAB) till följd av de drastiska nedskärningar som nu föreslås för att få ihop plus och minus i organisationens budget. Som engagerad i kultur, historia och bildning klappar hjärtat starkt för denna fråga, och för dem som nu brottas med den. Jag vill ge mina egna personliga inspel till diskussionen, som jag för tydlighets skull ska säga inte avspeglar någon annan uppfattning än min egen. Det ska inte ses som en direkt kommentar till vad styrelse och ledning för ARAB gör utifrån de förutsättningar de har, utan snarare som ett inspel till hur vi som är engagerade i den breda arbetarrörelse som är huvudmän för denna institution bör se på dess långsiktiga framtid. Jag tar risken att bli konkret - inte för att jag tycker man i ett sådant här skede ska låsa sig till enskilda detaljer utan för att ge en gestaltning av hur en sådan här verksamhet skulle kunna se ut och vad den skulle kunna innebära. Jag har länge tyckt at
Läs mer