Social Democracy / Socialdemokrati

När nu Mats Odell återigen kommer i ropet genom att det Livets Ord-dominerade KD-distriktet i Uppsala nominerar honom till partiordförande blir jag lite inspirerad till att återpublicera denna text som skrevs till Sälj hela skiten men inte fick plats i boken. Mats Odell är ju nämligen ansvarig för att alla som kliver av eller på tåget på Arlanda får betala en avgift som går till en australiensisk investmentbank - den så kallade Odellavgiften. Texten har två år på nacken och jag publicerar den i befintligt skick - notera att biljettpriser förändrats något och så vidare. Men håll till godo! 250 kronor till flyget En vanlig dag på Arlanda Express: några kostymklädda herrar med portfölj och en och annan förvirrad backpacker från kontinenten – tåget är mindre än halvfullt. Det är symptomatiskt. Bara 25 procent av flygresenärerna tar tåget till Arlanda. Trots att det går överlägset snabbast och är det miljövänligaste alternativet. Hur kan det komma sig? Förklaringen ligg...

En dag som denna, som så övertydligt illustrerar hur mycket vi behöver varandra i vårt samhälle och vad som händer om vi försummar det gemensamma, kommer jag att tänka på detta tal från Olof Palme i en riksdagsdebatt 1979: Visst är det viktigt att människorna ska ha så stort privat armbågsutrymme som möjligt. Det gäller den privata ekonomin och bostaden. Men det gäller också tillgången till en ren och oförstörd natur, till kulturella upplevelser, Det gäller möjligheten att utvecklas och, som det heter, att förverkliga sig själv. Att leva i frihet och jämställdhet med andra. I ett utvecklat och organiserat industrisamhälle som vårt är denna frihet för människorna hotad från olika håll. Många upplever att deras ekonomiska resurser är begränsade när hyror och priser går upp, när bilen ska betalas, när ungarna ska ha nya kläder eller nya skidor. Vi har inte lyckats göra jobben till den självklara rättighet de borde vara. Vi har inte lyckats skapa den gemenskap människor emellan som är nödv...

När Maud Olofsson nu meddelar att hon “vet att Lars Josefsson ska gå i pension” är det regeringens sätt att tvätta byken för den usla ägarstyrningen av Vattenfall. Nu är inte dagens regering ensamt ansvariga för misskötseln av folkets energibolag. Vattenfall har utvecklats i riktning mot det transnationella statsföretag vi ser i dag under en lång följd av år med socialdemokratisk regering. Att Vattenfalls VD Lars Josefsson pantsatt våra svenska älvar genom sitt avtal med den tyska regeringen och diskuterat en försäljning av det svenska elnätet för att köpa brittiska kärnkraftverk är bara det sista i raden av exempel på att bolaget utvecklats till att bli något helt annat än den ursprungliga tanken. Grundproblemet är att Vattenfall fungerar efter samma princip som alla de privata bolagen. Jakten på största möjliga vinst har drivit bolaget ut på kontinenten. Under det senaste decenniets stora shoppingrunda har vi svenska skattebetalare blivit storägare i tysk brunkol, östtyska kärnkraf...

Den stora stridsfrågan på den socialdemokratiska partikongressen har handlat om vinster i välfärden. De ofta transnationella vård- och skolkoncernernas miljardvinster på våra skattemedel upprör socialdemokrater. Allt fler ser också hur privatiseringspolitiken håller på att skapa ett helt nytt samhälle, där allt fler beslut om människors grundläggande välfärd kommer att vägas på lönsamhetsvåg. Om man pratar med ombud på tu man hand så säger de allra flesta att de tycker att vinstuttag inte hör hemma i välfärden, utan att eventuella vinster måste återinvesteras i verksamheten. En högljudd men ganska liten grupp S-politiker i Stockholms län har dock ridit till vinstdriftens försvar, och fått eldunderstöd av privatiseringsindustrins lobbyister. De lyckades få igenom sina krav i det förslag partistyrelsen lade till kongressen, där man inte går emot vinsterna utan i stället vill ha mer av det jag brukar beskriva som privatiseringsbyråkrati. Den privatiserade verksamheten ska kvalitetskontrol...

När valresultaten rullade in från distrikts-Norge i går kväll kändes det konstigt att inte vara där. I Folkets Hus i Oslo, där jag var för fyra år sedan när de rödgröna vann för första gången . Mycket har hänt i Norge under de senaste fyra åren. Samarbetet mellan partierna och mellan rörelserna bakom dem har visat sig fungera bra. Norge har styrt bort från den nyliberala kursen och tagit viktiga steg i riktning mot en mer solidarisk samhällsutveckling. Och den sensationella segern för Arbeiderpartiet i Trondheim i kommunalvalet för två år sedan - den kommun som på många sätt står i framkanten och utgör en skyltfönster för vad en rödgrön politik kan innebära - visar att radikal och framsynt kommunalpolitik lönar sig. Men mycket har också hänt i Sverige. För fyra år sedan brydde sig svensk socialdemokrati inte särskilt mycket om Norge - jag mötte Marita Ulvskog i vimlet i Folkets Hus på valnatten men det var allt. I år har svenska delegationer åkt västerut i parti och minut och Facebook...

Turnén kring boken "Sälj hela skiten eller hur privatiseringarna raserar den gemensamma välfärden" har nu tagit fart på allvar. Du kan följa vår framfart på bokbloggen , där vi kontinuerligt lägger upp våra nya inbokningar. Som den som läst min lilla text om rötter och rotlöshet från i somras vet så härstammar jag från Västerbottens inland. Och det var väldigt trevligt att få besöka Umeå och föreläsa om boken förra måndagen. Ett femtiotal personer var med och lyssnade och diskuterade på det förträffliga Bokcafé Pilgatan . Sedan passade jag på att tillbringa några dagar i inlandet och hämta nya krafter. Under besöket träffade jag Lars Bodén från Västerbottens Folkblad som intervjuade mig kring boken. Tidningen har under veckan som varit citerat boken på ledarplats vid flera tillfällen och idag beskriver huvudledaren såväl boken som en av dess författare lite mer utförligt . Boken kan du beställa här . Och hör av dig om du vill att vi ska föreläsa om privatiseringar på din ort...

Kanske är det ett tecken på att man ägnat lite väl mycket tid på att fundera över olika domedagsscenarier när man använder sig av begrepp som "kritisk massa" i politiken. Men det kan kanske vara ursäktat, när man ägnat sig åt att titta på filmklipp som det här och reflekterat kring hur viktigt det är med demokrati för att hålla barbariet borta. Begreppet kritisk massa handlar om hur stor mängd som måste finnas av ett radioaktivt ämne för att sätta fart på en kedjereaktion som orsakar en kärnexplosion. I fallet uran-235 - den vanligaste uranisotopen - är den kritiska massan 52 kg. En folkrörelses kritiska massa handlar om att tillräckligt många människor ska engagera sig i ungefär samma fråga med ungefär samma ståndpunkt vid samma tillfälle och i samma geografiska område. Och när jag nu säger folkrörelse tänker jag inte på en organisation med stadgar och styrelser och allt det där, utan på det P O Enqvist beskrivit som en rörelse i människors hjärtan snarare än en organisati...

Denna text skrevs för bokbloggen Sälj hela skiten : Debatten om privatiseringarna inför höstens socialdemokratiska partikongress har inletts. Först ut var socialdemokraternas gruppledare i Stockholms stadshus, oppositionsrådet Carin Jämtin. På DN Debatt den 28 juli argumenterade hon för att stoppa aktieutdelningar i välfärdsverksamheter som finansieras med skattemedel. Det är lätt att hålla med Jämtins argument att skattepengar ska gå till välfärd, inte till privata vinster. Det verkar rimligt att angripa privatiseringsindustrin där det gör ont - i plånboken. Att arbeta för att få bort vinstdriften ur den privatiserade verksamheten stämmer väl överens med den rågång som socialdemokratin försökte upprätthålla under epoken Palme på 80-talet, då partiet accepterade alternativa driftsformer inom vissa välfärdsområden men motsatte sig privata vinster. Ska man gå vidare med ett sådant här förslag är det dock väldigt viktigt att täppa till alla möjligheter till kryphål genom att plocka ut vi...

En negativ konsekvens av att vara ute och resa är att man får tid att gräma sig. Och det är något jag är en expert på. Över saker jag gjort, som jag vill göra ogjorda. Och över saker som jag aldrig gjorde, men så gärna hade velat göra. Jag vågar mig inte ens på att försöka lägga samman den tid av mitt liv hittills jag ägnat mig åt att fundera på vad som hade hänt “om inte”. Om jag hade stannat kvar, om jag hade haft vett att gå. Om jag hade vetat då vad jag vet nu. Om orden hade fallit annorlunda, om jag hade kommit i tid, om jag hade tagit det där erbjudandet. Det är som att alla valen i livet paralyserar mig - både när de ska göras då jag står och velar och när de väl är gjorda då jag undrar vad som blivit utfallet om jag valt det andra alternativet. Ämnet för grämelsen just nu är att jag lämnade Jerusalem för tidigt den här gången. Jag har under den senaste veckans resande lärt känna en hel bunt helt fantastiska människor som liksom jag engagerar sig i Palestina på olika sätt. Filma...

Jag insåg till min förskräckelse idag att Almedalsprogrammet är stängt för nyregistrerade arrangemang. Så slarviga och upptagna jag har missat att få dit årets grej under Almedalsveckan. Så då får vi marknadsföra på andra sätt i stället: 30/6 2009, 13:00 - 16:00 Almedalsbiblioteket, Cramérgatan 5, "Cramérsalen" Sälj hela skiten eller hur privatiseringarna raserar den gemensamma välfärden Vilka är drivkrafterna bakom privatiseringsvågen? Vilka är vinnarna - medborgarna eller den transnationella privatiseringsindustri som gör vinst på människors behov? Hur ser det privatiserade samhället ut? Och vilka alternativ finns? Diskussion utifrån nyutkommen bok. Den gemensamma välfärden privatiseras – i allt snabbare takt och med allt mer raffinerade metoder. Privatiseringarna löper idag per automatik, lagstadgade och skattefinansierade, inlindade i nyspråk om valfrihet och mångfald. Det mesta står på spel: vård, skola, omsorg, bostäder, statlig verksamhet och infrastruktur. Sälj...

Första maj i Uppsala var en fantastisk upplevelse. Solen lyste över oss demonstranter när vi ropade såväl gamla trotjänare bland slagord som purfärska slagord i stil med "Största varslen sen Hedenhös - gör regeringen arbetslös", "Ropen skalla på gator och torg - mer till kommunen/skolan/vården från Anders Borg" och "Varsla Littorin - rösta med Sahlin". Mötet på Vaksala torg var jättebra, med Rikard Wolff som den stora stjärnan med ett mycket personligt och mycket politiskt tal. Och så hade vi fest på Flustret efteråt med god mat, en bra trubadur och inte minst mycket glada människor. Arbetarrörelsen i Uppsala är på gång! För min del har året så här långt varit splittrat mellan internt partiarbete, kommunpolitik, föreläsningar här och var i olika ämnen och inte minst med skrivande. Som vanligt när jag försöker hålla tiotals bollar i luften samtidigt blir bloggandet lite lidande. Men nu börjar en del saker jag jobbat med komma ut i ljuset. I morgon måndag 4...

Jag har en insändare i Upsala Nya Tidning i dag . UNT har klippt i min artikel, här kommer ursprungstexten: Borgarna flockas kring den kommunala syltburken ”Alla ska med” sade vi socialdemokrater under valrörelsen. I dagarna kan vi läsa om hur valets segrare också tillämpar detta motto, men på ett lite annorlunda sätt. I borgarnas Uppsala ska alla högerpolitiker med och dela på kakan när hela kommunen ska privatiseras. Och borgarna flockas kring den kommunala syltburken likt getingar en varm sommardag. Förste vice ordföranden i Fritidsnämnden Ola Leife (c) har nyligen ansökt om att ta över kommunens föreningsservice. Samtidigt driver han på för ytterligare konkurrensutsättning. I UNT den 30 juni framkom det även att Leif Litsgård (kd) och Christer Nordin (m) vill ta över driften av kommunala verksamheter. Allt detta sker bara någon vecka efter att det framkommit att kommunens förskolechef hade ansökt om att ta över hela kommunens förskoleverksamhet. Medan högerpolitikernas privatiserin...

När de borgerliga partierna införde tvångskonkurrens av de kommunala verksamheterna – så kallad utmanarrätt – beskrev vi socialdemokrater det som att ” Uppsala blir en ideologisk experimentverkstad ”. Jag undrar om vi inte hade för höga tankar om våra politiska motståndare då vi trodde att det handlade om ideologi. Att döma av vad som skrivs i UNT:s spalter i dagarna är det lätt att tro att det för flera borgerliga politiker lika mycket handlar om rent ekonomiskt egenintresse .

Cecilia Stegö Chilò blev inte långvarig som kulturminister, men Lena Adelsohn Liljeroth fortsätter arbetet med att privatisera kulturpolitiken med betydligt större framgång. På ett drygt halvår som kulturminister har Adelsohn Liljeroth bland annat lyckats avskaffa den fria entrén på statliga muséer, strypa stödet till En Bok För Alla, riva upp avtalen för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Adelsohn Liljeroth medverkade i beslutet att kraftigt försämra kulturarbetarnas villkor genom att urholka deras försäkringsskydd vid arbetslöshet, och hon såg på utan att göra något när EG-domstolens beslut ledde till momschock för åtskilliga teatrar. I dag tillsätter Adelsohn Liljeroth en kommitté med det popiga namnet Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer . Det finns ingen anledning att tveka - privatiseringen av kulturen har bara börjat. Direktiven säger att "andelen enskild finansiering inom kulturlivet bör öka" och att kommittén därför ska se över hur Sv...

Borgarna har gjort Uppsala till en ideologisk experimentverkstad. I går antog de borgerliga majoriteten i Uppsalas kommunstyrelse regler för det tvångsprivatiseringsprogram som lägger en tung bila hotande över hela den kommunala verksamheten. Samtidigt beslutade borgarna i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att godkänna sju nya gymnasiefriskolor med cirka 1500 nya elevplatser - trots att vi vet att det är betydligt lägre lärartäthet på friskolor än på kommunala skolor. Läs mer här . Vänsterpartiet i Uppsala har nu utmanat Uppsalas borgerliga kommunalråd - de kan göra jobbet billigare och effektivare. Riktigt roligt . Här nedan ser ni en artikel jag skrev i höstas men aldrig hann med att få publicerad nånstans - alltid kan det inspirera någon: Tvångskonkurrens - den nya svenska modellen? Borgerligt styrda kommuner och landsting nedmonterar nu den offentliga sektorn genom en ”utmaningsrätt” som innebär en tvångsmässig konkurrensutsättning. Driften av förskolor, vårdboenden, sjukhus o...