Kulturministerns nollprisfilosofi

-
Nej, jag tycker inte att kulturens ställning stärks av ett slags nollprisfilosofi.

Så formulerade kulturminister Cecilia Stegö Chilò sitt motstånd mot fri entré på muséer, enligt DN:s ledarsida nu på morgonen. Men Stegö Chilò tycks själv ha tillämpat "nollprisfilosofin" när det gäller en annan av kulturpolitikens kärnområden - public service-televisionen. Kulturministern, som har en månadslön på 53 000 kronor, har aldrig betalat tevelicensen och skyller det på att hon bodde i Tyskland under två år i slutet av 90-talet. Hon har undanhållit public service minst 15 000 kronor de senaste åren.

När det framkom att Stegö Chilò och hennes ministerkollega Maria Borelius tillämpat nollprisfilosofin när det gäller att betala avgifter för sina anställdas sociala trygghet var Fredrik Reinfeldts första uttalande mycket anmärkningsvärt. Han uttryckte mycket stor tolerans för fusk - en tolerans han aldrig visat när det handlar om vanliga löntagare som fifflar med a-kassa och sjukförsäkring "för att få ihop tillvaron":
Både i Cecilias och Marias fall handlar det om två personer som vi kunnat attrahera tillbaka till politiken efter många år. Ingen av dem har levt ett liv i tron att de skulle bli statsråd och därmed utsättas för hård granskning, säger Fredrik Reinfeldt.

Tydligen är alltså ekonomisk brottslighet okej, bara man inte har planer på att bli statsråd. Reinfeldt har nu mjuknat avsevärt, sedan Magnus Ljungqvist avslöjat att Borelius hade råd att betala sociala avgifter för sina anställda. Men han är fortfarande väldigt ursäktande för den brottsliga handling detta innebär.

Utgången i detta affär är högst oviss - i USA blev två ministrar som anlitat svart hemhjälp slutligen tvungna att avgå på grund av detta vid 90-talets mitt.

Kanske återvänder Cecilia Stegö Chilò till Timbro tidigare än väntat. Men hon hinner förmodligen inte med att göra Mattias Svensson bönhörd och lägga ner kulturdepartementet innan dess.

Läs mer i Dagens Nyheter. Reinfeldtcitatet finns bland annat hos SVT.

Detta inlägg återfinns även på Oppositionen.se.

Uppdatering: Enn Kokk har som vanligt skrivit läsvärt i frågan.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De tio årstiderna - En diktsamling

-
Bild
Efter ett antal år av poesiskrivande för byrålådan tar jag nu steget till att publicera min första diktsamling. Så här presenteras boken:  Solen smeker mitt sommarskinn till morgonkaffe på stilla stugaltan medan världen rasar samman i min smartphone. I landet mellan den femtifemte och den sextinionde breddgraden är naturens skiftningar ständigt närvarande. Där finns vårvinter, vår, försommar, högsommar, sensommar, finhöst, fulhöst, svartvinter och vitvinter. På senare år har landet strax söder om Norra Ishavet också fått smaka på subtropisk sommar. Väderlekens växlingar utgör versmåttet för lyrikverket "De tio årstiderna". Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning är ramen för en lågmäld poetisk vandring genom längtan, inställda uppror och den svåra konsten att leva tillsammans. Genom de trettio dikterna löper en reflektion om existensens förutsättningar i människans tidsålder – antropocen.   -- Peter Gustavsson har en lång bakgrund inom folkbildning och arb
Läs mer

Dags för en ärlighetsrevolution

-
Nu tycks alla riksdagspartier vara överens om behoven av kraftiga ökningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Det är bra, och det ger förutsättningar för att prata om grundproblemet. När det statsfinansiella ramverket utformades på 90-talet var en viktig grundpremiss att inkomsterna i form av skatter ökade med automatik medan för att öka offentliga kostnader krävs aktiva beslut. När löner och priser stiger ökar statens intäkter i form av skatter och moms, medan anslagsposterna inte ökas på samma automatiska sätt. Det ledde till att det årligen skapades ett utrymme i statsbudgeten - ofta felaktigt beskrivet som ”reformutrymme” - att lägga antingen på pris- och löneuppräkningar eller på det som beskrivs som nya satsningar (som alltså i praktiken ofta finansieras genom att andra anslag sjunker reellt). Det här har år för år byggt upp en allt svårare situation, särskilt i kommunerna men också i urholkningar av exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Och en
Läs mer

Vi har så lite tid - och livet drar förbi

-
Igår deltog fyra miljoner människor - de flesta barn och unga - i en global klimataktion. Det är nästa generation som leder kampen för att klimatet inte kan vänta - för att det kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder för att sluta undergräva förutsättningarna för den mänskliga civilisationen.  Samma dag var jag en av de som hade fått Birgitta och familjens hedersuppdrag att bära Enn Kokks kista och sänka ner hans kropp till den sista vilan. Enn, som såg dagens ljus i Estland 1937 och kom som båtflykting till Sverige sju år senare. Som tidigt engagerade sig för socialdemokratins idéer, och som levde dessa idéer genom hela sitt liv. För honom var alla människors lika värde inte en teori, utan en praktik han levde genom hela sitt liv. För mig betydde Enn Kokk oerhört mycket som inspiratör och ideologisk ledstjärna - en ögonöppnare för att det går att förena en rastlöshet kring de socialistiska idéerna med en praktisk insikt om reella begränsningar och hinder i nuet som det gäl
Läs mer