Gladast vinner!
Jag erkänner det villigt. Jag är barnsligt förtjust i valrörelser. Alla dessa möten med människor i valstugan, på tågstationen en tidig morgon, vid dörrposten och på alla andra platser valrörelsen bedrivs. Hastigheten - saker händer snabbt och sinnena skärps till det yttersta för nu avgörs allt.
Visst kan jag vara kritisk mot mycket i den förre partisekreteraren Lars Stjernqvists gärning, men det ligger mycket i hans uttryck att "gladast vinner". Om man har en positiv människosyn är det inte svårt att vara glad i en valrörelse för man får träffa så många fantastiska människor och man lär sig så otroligt mycket av det.
I dag började valrörelsen på allvar för mig när jag tillsammans med några andra valarbetare knackade ett hundratal dörrar för att prata om socialdemokraternas politik. Det är tröttande fysiskt och psykiskt att göra det, samtidigt som det är enormt stimulerande. Inte minst för att de allra flesta väljare jag träffar är öppna och nyfikna på vad socialdemokraterna tycker och vill.
Samtidigt får högeralliansen får allt svårare att hålla ihop i den fastighetsskattefråga de lanserade med pukor och trumpeter i Almedalen. De bråkar om tolkningen av vad de egentligen är överens om - medan Göran Hägglund anser att man "bundit sig vid masten" säger Maud Olofsson att de måste utreda frågan först och att man inte kan låsa sig vid att avskaffa skatten till år 2008. Göran Hägglund medger öppet att Reinfeldts utspel om att sänka ränteavdragen väcker stor oro bland villaägarna. Samtidigt som han och Reinfeldt båda säger öppet att de tänker finansiera slopandet av skatten med en ny platt fastighetsskatt som gynnar dem som har Djursholmsvillor och missgynnar dem som har villor på glesbygden.
Jag tror att alliansen faktiskt just lyckats med det omöjliga - de har lyckats schabbla bort det förtroendekapital hos villaägarna de jobbat upp under åratal. Och i takt med att alliansens villavalla pågår dag efter dag inför öppen ridå känner allt fler med stora bostadslån att det nog är bäst att satsa på ett säkert kort. De påminner sig att den socialdemokratiska regeringen faktiskt levererat stabilitet och låga räntor, medan de borgerligas "track-record" på ekonomins område är milt sagt svagt.
Den viktigaste effekten av villavallan är dock att alliansen tappar tempo och att väljare och till och med journalister börjar se igenom högerns luftpastejer. Högerledarnas dagliga självmål ger ett utrymme för socialdemokratin att prata om vad det här valet ska handla om ifall vi ska vinna det - svensk modell eller systemskifte. Lyckas vi vinna s.k. marginalväljare på högeralliansens fumlande är det jättebra, men valet avgörs inte där. Den stora striden står mellan socialdemokratin och soffan, och den vinns genom att aktivt möta de människor som funderar på att inte rösta alls och klargöra skillnaderna i svensk politik.
I morgon kommer det socialdemokratiska valmanifestet. Som jag tidigare skrivit är det hög tid för ett handlingsprogram för full sysselsättning. Det är dags att fylla vårt valkrav om arbete åt alla med ett konkret innehåll att redovisa för väljarna.
Ett litet tips i dessa valtider är Sanna siffror. Socialdemokratiska studenter har samlat unga och äldre ekonomer för att, med en bråkdel av Näringslivets Ekonomifaktas budget, "balansera snedvinklingen och bekämpa det medvetna vilseledandet". Läsvärt, och ett bra komplement till Bäst i världen.
Visst kan jag vara kritisk mot mycket i den förre partisekreteraren Lars Stjernqvists gärning, men det ligger mycket i hans uttryck att "gladast vinner". Om man har en positiv människosyn är det inte svårt att vara glad i en valrörelse för man får träffa så många fantastiska människor och man lär sig så otroligt mycket av det.
I dag började valrörelsen på allvar för mig när jag tillsammans med några andra valarbetare knackade ett hundratal dörrar för att prata om socialdemokraternas politik. Det är tröttande fysiskt och psykiskt att göra det, samtidigt som det är enormt stimulerande. Inte minst för att de allra flesta väljare jag träffar är öppna och nyfikna på vad socialdemokraterna tycker och vill.
Samtidigt får högeralliansen får allt svårare att hålla ihop i den fastighetsskattefråga de lanserade med pukor och trumpeter i Almedalen. De bråkar om tolkningen av vad de egentligen är överens om - medan Göran Hägglund anser att man "bundit sig vid masten" säger Maud Olofsson att de måste utreda frågan först och att man inte kan låsa sig vid att avskaffa skatten till år 2008. Göran Hägglund medger öppet att Reinfeldts utspel om att sänka ränteavdragen väcker stor oro bland villaägarna. Samtidigt som han och Reinfeldt båda säger öppet att de tänker finansiera slopandet av skatten med en ny platt fastighetsskatt som gynnar dem som har Djursholmsvillor och missgynnar dem som har villor på glesbygden.
Jag tror att alliansen faktiskt just lyckats med det omöjliga - de har lyckats schabbla bort det förtroendekapital hos villaägarna de jobbat upp under åratal. Och i takt med att alliansens villavalla pågår dag efter dag inför öppen ridå känner allt fler med stora bostadslån att det nog är bäst att satsa på ett säkert kort. De påminner sig att den socialdemokratiska regeringen faktiskt levererat stabilitet och låga räntor, medan de borgerligas "track-record" på ekonomins område är milt sagt svagt.
Den viktigaste effekten av villavallan är dock att alliansen tappar tempo och att väljare och till och med journalister börjar se igenom högerns luftpastejer. Högerledarnas dagliga självmål ger ett utrymme för socialdemokratin att prata om vad det här valet ska handla om ifall vi ska vinna det - svensk modell eller systemskifte. Lyckas vi vinna s.k. marginalväljare på högeralliansens fumlande är det jättebra, men valet avgörs inte där. Den stora striden står mellan socialdemokratin och soffan, och den vinns genom att aktivt möta de människor som funderar på att inte rösta alls och klargöra skillnaderna i svensk politik.
I morgon kommer det socialdemokratiska valmanifestet. Som jag tidigare skrivit är det hög tid för ett handlingsprogram för full sysselsättning. Det är dags att fylla vårt valkrav om arbete åt alla med ett konkret innehåll att redovisa för väljarna.
Ett litet tips i dessa valtider är Sanna siffror. Socialdemokratiska studenter har samlat unga och äldre ekonomer för att, med en bråkdel av Näringslivets Ekonomifaktas budget, "balansera snedvinklingen och bekämpa det medvetna vilseledandet". Läsvärt, och ett bra komplement till Bäst i världen.
Kommentarer