Förslumning - den nya bostadsfrågan

Efter skattereformen, fastighetskraschen och Bildtregeringens försök att leka EMU i början av 90-talet närmast avbröts bostadsbyggandet i Sverige. År efter år under 90-talet byggdes knappt några nya lägenheter alls. Med tiden växte detta till ett stort problem och bostadsköerna växte sig allt längre. Framför allt drabbade detta de som ännu inte gjort sitt inträde på bostadsmarknaden. Begreppet "mambo" uppstod för dessa personer vars första nya lägenhet försköts allt längre fram i tiden.

När jag flyttade hemifrån 1996 fanns det fortfarande tomma lägenheter i Uppsala. Något år senare var detta förbytt i årslånga köer som bara växte för varje år som gick. Till slut blev detta en av de stora politiska frågorna och nu har bostadsbyggandet tagit rejäl fart. I dag byggs det mycket i Sverige. Vi har fortfarande problem, men nu ser bostadsköerna ut att börja minska till slut. Långt och träget arbete har burit frukt.

Bristen på bostäder är dock inte vårt enda bostadspolitiska problem. Väldigt många svenskar bor i bostäder som byggts under 60- och 70-talen. För varje år som går blir det mer angeläget att rusta dessa lägenheter genom stamrenoveringar och annat som gör att de kan stå sig flera decennier till. Att göra detta är kostsamt, och på många håll har bostadsföretagens pengar använts till nybyggnation i stället för till underhåll av det befintliga beståndet.

Det kommer att finnas stora behov av renoveringar under de kommande åren, och frågan håller nu på att väckas hur detta ska betalas. Här och här kan du läsa om den pågående kampen i mitt bostadsområde Kvarngärdet, där Uppsalahem föreslår en hyreshöjning med 1 500 kronor. Detta förslag skulle medföra att åtskilliga hyresgäster skulle vara tvungna att flytta då de inte kan betala den nya hyran, och det skulle sannolikt också medföra höjningar i flera privata hyreshusområden i närheten där renoveringar också planeras.

Kommunens ägardirektiv till Uppsalahem är som följer (hittat här):

• I genomsnitt 200 nya lägenheter per år ska skapas fram till 2008.
• Uppsalahem ska bidra till att skapa minst 70 ungdoms- och studentbostäder i genomsnitt fram till 2008.
• Om kommunen kräver ska Uppsalahem erbjuda minst fem procent per år av lediga lägenheter i alla bostadsområden till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand.
• Särskilda boenden ska byggas och hyras ut av Uppsalahem efter beställning från kommunen.
• Uppsalahem ska medverka till att Gottsundas utveckling blir långsiktigt positiv.

Som synes saknas renoveringar av det befintliga beståndet i dessa direktiv, trots att en uppfräschning av luggslitna områden som exempelvis Kvarngärdet onekligen skulle fylla en samhällsnytta för åtskilliga av kommunens invånare. Följden av ägardirektiven är att renoveringarna bekostas genom höjda hyror, eftersom de pengar som skulle ha använts till underhåll av befintligt bestånd i stället bekostar nybyggnationen.

Uppsalahem måste få använda sina resurser till att underhålla sina fastigheter. Om kommunen ska fortsätta bygga bostäder - vilket jag tycker att den ska - bör detta betalas av alla kommunens invånare och inte bara av dem som råkar bo i Uppsalahem.

I slutet av 90-talet var bostadsbristen den allt överskuggande frågan. Men i dag är läget ett annat. De stora 60- och 70-talsbestånden börjar bli så slitna nu att renoveringarna inte kan skjutas upp. Alternativet är att acceptera en förslumning.