onsdag, augusti 26, 2009

Kritisk massa

Kanske är det ett tecken på att man ägnat lite väl mycket tid på att fundera över olika domedagsscenarier när man använder sig av begrepp som "kritisk massa" i politiken. Men det kan kanske vara ursäktat, när man ägnat sig åt att titta på filmklipp som det här och reflekterat kring hur viktigt det är med demokrati för att hålla barbariet borta.

Begreppet kritisk massa handlar om hur stor mängd som måste finnas av ett radioaktivt ämne för att sätta fart på en kedjereaktion som orsakar en kärnexplosion. I fallet uran-235 - den vanligaste uranisotopen - är den kritiska massan 52 kg.

En folkrörelses kritiska massa handlar om att tillräckligt många människor ska engagera sig i ungefär samma fråga med ungefär samma ståndpunkt vid samma tillfälle och i samma geografiska område. Och när jag nu säger folkrörelse tänker jag inte på en organisation med stadgar och styrelser och allt det där, utan på det P O Enqvist beskrivit som en rörelse i människors hjärtan snarare än en organisation.

Hur skapar man en kritisk massa? Ja, det är lättare sagt än gjort. Dels måste folk vara förbannade, dels ska man ha en analys av det man är förbannad på och någon sorts idé om hur man bekämpar detta man tycker är dåligt. Och inte minst så ska tillräckligt många vara engagerade i att kämpa. Då kan det börja hända saker. Och ibland händer det snabbt.

Metoderna för att skapa den här kritiska massan är av ganska underordnad betydelse. Idag använder vi internet som verktyg för att försöka skapa kritisk massa - det kan vara effektivt men å andra sidan behövs de här intensiva mötena med en elektrisk stämning man nästan kan ta på också för att rätt dynamik ska uppstå.

Jag tror vi som håller på med politik på olika sätt ägnar alldeles för lite tid åt att fundera på hur vi arbetar med kollektiva processer för att få tillräckligt mycket människor tillräckligt engagerade för att saker och ting verkligen ska lyfta. Själv tror jag att frågan om privatiseringarna har all potential att uppnå kritisk massa någon gång i höst-vinter. Om folk är tillräckligt förbannade, och om engagemanget håller i sig i olika organisationer och runt omkring i landet.

Själv ska jag göra mitt bästa för att dra ett strå till stacken genom lite vanlig hederlig landsvägsagitation. På måndag på Bokcafé Pilgatan i Umeå börjar jag höstturnén. Turnéplanen uppdateras löpande på Sälj hela skiten-bloggen. Och saknas din stad i turnéplanen? Hör av dig så bokar vi in något!

1 kommentar:

Joakim Larsson sa...

Festligt nog så instämmer jag i dina tankar om kritisk massa för en politisk rörelse. Det är ungefär så jag ser min på egen gärning - ett försök att nå fram till den punkt där rörelsen börjar rulla framåt av sig själv.