Stormar, orkaner, tyfoner...
Med anledning av den mycket kraftiga orkanen i södra USA och rapporterna om flera tyfoner i Japanska sjön lägger jag här upp en artikel som publicerades i SSU Kronobergs tidning Jordgubben under kongressen i början av augusti. Artikeln var då titulerad Sluta strunta i miljön:I januari 2005 svepte stormen Gudrun över Sverige och förde med sig en enorm förödelse. Denna storm är bara ett av många exempel på extremt väder - något som blivit allt vanligare de senaste åren. Många klimatforskare pekar även på hur glaciärer börjar smälta - något som gör att många låglänta områden i världen hamnar i riskzonen för översvämning.
Forskarsamhället blir alltmer enigt om att mänskliga utsläpp av främst koldioxid innebär en förstärkning av växthuseffekten. Miljörörelsen ser det så kallade Kyotoprotokoll som förhandlats fram och som ålägger länderna att minska sina utsläpp av växthusgaser som otillräckligt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men trots detta vägrar USA och Australiens regeringar att ratificera Kyotoprotokollet. De föreslår nu i stället en "klimatpakt" tillsammans med de de stora asiatiska industriländerna, för att kunna komma undan de förpliktelser om minskade utsläpp president Clinton accepterade.
För oss socialister borde det vara självklart att engagera oss i de globala miljöfrågorna. Frågan är om de multinationella företagen ska kunna stoppa beslut som är helt nödvändiga för vår långsiktiga överlevnad på denna lilla planet. Vad ska gå först - profiten eller människan?
Miljöfrågorna är också intimt förknippade med kampen för global rättvisa. Om de fattiga länderna ska kunna utvecklas, måste vi i den rika världen minska vår konsumtion av ändliga resurser.
Att på allvar ta tag i de globala miljöproblemen kräver en radikal förändring av politiken. Det kräver en solidaritet som går längre än till vårt eget land eller ens till andra europeiska länder - det kräver en global solidaritet. Och skälet är väldigt enkelt och lätt att förklara för människor - det handlar om ifall människan ska kunna överleva.
Det norska SSU - AUF - har insett vidden av dessa överlevnadsfrågor. I sitt principprogram skriver de att "Vår vision är att människor tillsammans ska skapa ett fritt och rättfärdigt samhälle, där ekologi sätts före ekonomi, och mänskliga värderingar före materiellt välstånd". Programmet deklarerar att "alla människor har lika stor rätt till jordens resurser, och har en plikt att förvalta resurserna på ett sådant sätt att levnadsförutsättningarna och mångfalden upprätthålls".
AUF kritiserar kapitalismen för att den skapar en grotesk skevfördelning av världens resurser, men också för att den ödelägger livsbetingelserna för kommande generationer. Därför menar AUF att resursförbrukningen i västvärlden måste minska, och att tillväxt inte kan fortsätta vara ett mål. Vår tids främsta uppgift att skapa rättvis fördelning internationellt, utan att det sker på miljöns bekostnad.
På vår sida Kölen är det sällsynt att höra folk argumentera på det viset. När vi hör ordet miljö nämnas tänker vi oftast på kompostering, avgasrening och kanske att vi borde köpa KRAV-märkt i affären men inte har råd på den lön vi får från vårt deltidsjobb och/eller studiemedel. Den unga socialdemokratin har inte lyckats få debatten att lyfta till en högre nivå, där det handlar om solidaritet och global rättvisa.
Det är dags för oss demokratiska socialister att sluta strunta i miljön, och börja ta kampen för en radikal omfördelning av världens resurser på allvar!
Kommentarer
Miljön är verkligen ett område där det tydligt har visat sig att en oreglerad kapitalism och världshandel inte främst bidragit till lösningar - så här långt i alla fall. Och med tanke på vad vi spelar med är det knappast läge att sitta och vänta på att resurserna blir tillräckligt knappa för att de traditionella marknadsmekanismerna trätt in.
Fredrik: Jag har sällan varit någon särskilt konfrontativ person och brukar komma överens med de flesta människor jag träffar oavsett partifärg. De jag brukar ha svårast att komma överens med är personer som tillhör socialdemokratins högerflygel och fått höra elaka saker om mig innan de ens sett mig för första gången. För har man en förutfattad mening innan man träffar någon första gången så är det klart man tolkar allt den personen säger och gör enligt ett visst mönster. Och det är ofta väldigt väldigt svårt att komma ifrån den förutfattade meningen, särskilt om det finns ett par personer som fortfarande sitter och jobbar på att upprätthålla den bilden.
Vi behöver nog förhandla igenom ett antal principfrågor först ;-) Den tveklöst viktigaste - om jag får tjata lite - är hur vi ska sätta människan inte bara före marknaden, utan också före den politiska maktapparaten. Att byta kurs på den oljetanker som ditt parti utgör kan nog ta ett tag. Om man får tro Thomas Kuhn kommer paradigmskiften - även om de är nödvändiga - först när de befattningshavare som byggt sin prestige och karriär på ett förhållningssätt bytts ut.