torsdag, april 26, 2007

En ny skolpolitik måste våga kritisera friskolesystemet

Mona Sahlin vill se över socialdemokratins skolpolitik. Det har varit för mycket prat om småsaker som när betyg ska delas ut och om det ska vara OK med mobiler i klassrummen. Jag är med.

Men jag är inte med när Mona säger att det är insynen i verksamheten som är det viktiga i debatten om friskolorna. Det handlar om mycket mer än så. Det handlar om hur vi ska skapa en skola som bidrar till jämlikhet och inte bidrar till växande klyftor. Jag har tidigare återgivit en mycket intressant diskussion om kunskap eller friskolor, och Tony Johansson skriver väldigt tänkvärt om problemen med dagens skolpengssystem i Skånska Dagbladet.

Vi har ett av världens mest liberala system för offentlig finansiering av privata skolor. Den grundskola som Olof Palme menade var ''nyckeln till att avskaffa klassamhället'' slås steg för steg sönder när de välbeställda tar sin skolpeng och går.

Ett av de stora misstagen efter s-segern 1994 var att vi aldrig rev upp det skolpengssystem borgarna införde. Så vi fick en märklig politisk anomali - skolan var kommunaliserad men staten kunde tvinga kommunerna att betala pengar till friskolor som i princip fick fri dragningsrätt på skattemedel.

Nej, vi borde inte ägna våra krafter åt att diskutera betyg eller inte betyg, när man ska ha prov och om man ska ha läxor eller inte. Vi borde diskutera att endast det bästa är gott nog åt folket - kommunaliseringen av skolan skedde samtidigt som den ekonomiska krisen och öppnade upp för stora nedskärningar på skolan. Och vi borde diskutera det system som nu leder till kraftig segregation och uppdelning mellan elever med olika bakgrund.

Kommunerna behöver få mindre makt att skära ner i skolan och mer makt att besluta om ett sammanhållet skolsystem. Friskolor finns och kan nog finnas också fortsättningsvis, men de måste ingå i en sammanhållen planering av utbildningssystemet i kommunen. Det skulle vara grunddragen om jag fick formulera en ny socialdemokratisk skolpolitik.

11 kommentarer:

Leif Ekstedt sa...

En ny skolpolitik håller på att formas. S kan kanske göra den ännu bättre - vem vet. Men den som hänger upp sig på friskolor och anser att det är dåligt. Han var vaä inte en som köpte rysk bil när det kunde köpas en billig japan.
Staten producerar inte alltid det bästa. Konkurrens är bra. Jantelagen är dålig.

Peter Gustavsson sa...

Jag tillhör nog dem som tror att konkurrens är bra när det gäller bilar men sämre när det gäller vård, skola och omsorg.

Jonas Ryberg sa...

Jag är väldigt skeptisk till hela utspelet om ny skolpolitik, det diskuterades ju faktiskt på senaste kongressen, vårt högsta beslutande organ. När sedan Mona pratar om "flumskolan" och liknande, ja då köper hon borglighetens argument rakt av.

Den nya läroplanen var ett enormt pedagogiskt framsteg, men fortfarande lever i kvar i gamla tankesätt och skolledningen ser PBL och liknande som ett sätt att spara in på lärarundervisning, när det tvärt om behövs mer lärarstöd i PBL-baserad undervisning.

Vi ska utforma en skolpolitik som bygger på en samanhållen skola med stor valfrihet i kommunal regi där vi blandar barn med olika intressen och klassbakgrund.


Leif:

Jag tycker det är skönt att du kan applicera samma logik på bilar som på människor, problemet med ekonomisk konkurrans är att någon alltid förlorar och det kan man faktiskt inte acceptera när det gäller hantering av människor.

Kerstin sa...

Jag håller med Peter här.
Det nya privatiserade skolsystemet fungerar splittrande på hela Sverige med stora samhällskostnader som resultat, både sociala sådana och ekonomiska.
De rika går i skolan tillsammans med andra rika, de sämre ställda tillsammans med andra sämre ställda, de religiösa tillsammans med andra religiösa. Skolan kommer därmed att fungra segregerande, i synnerhet som många skolor kommer att ha nästan bara invandrarbarn (vilket väl dessvärre i huvudsak är en effekt av den bostadssegregering vi fått de senaste 15 åren).

Resultatet är att eleverna aldrig lär känna människor från andra grupper, vilket ökar fördomarna gentemot andra grupper och därmed också skapar stora samhällsproblem.

Markus "LAKE" Berglund sa...

Den ständiga frågan måste väl ändå vara - hus ska soscialisterna göra för att lösa problemen? Mer "politisk kontroll" över skolan?

I min värd är "politisk kontroll" samma sak som toppsyrning. Och det är bland det mest destruktiva och ineffektiva man kan pyssla med som politiker.

Friskolereformen har skapat ett extern incitament för skolorna att förbättras. All konkurrens är inte av godo, men på lång sikt är den mesta det. Även institutionell konkurrens.

Peter Gustavsson sa...

Skoldebatten har faktiskt ärligt talat fullständigt flippat. Vi väljer politiker för att de ska fixa bra utbildning för barnen. Och så ska de inte ha något att säga till om hur utbildningen ska gå till? Märkligt, oerhört märkligt!

Jag tror liksom Lake att man kan tala om institutionell konkurrens, men jag tror snarare att denna sker mellan olika system alltså mellan olika länder. Sverige har tappat något enormt i jämförelsen med andra länder sedan skolpengssystemet infördes. Om vi ska dra några lärdomar av detta bör vi se över vårt oerhört liberala system för offentlig finansiering av privata skolor.

Och ärligt talat, inget företag skulle acceptera om de ska leverera en tjänst (utbildning) till en kund men de har ingenting att säga till om vem som ska producera denna tjänst.

Markus "LAKE" Berglund sa...

Peter Gustavsson said:
"Och ärligt talat, inget företag skulle acceptera om de ska leverera en tjänst (utbildning) till en kund men de har ingenting att säga till om vem som ska producera denna tjänst."

Jodå, det finns gott om exempel på detta, bland annat de liberala dagstidningarna. Den stora skillnaden mellan dessa och de (nu nerlagda) s-märkta tidningarna var att ägarna lade sig betydligt mindre i hur tidningen sköttes. Effekten blev att s-tidningarna blev utkonkurrerade av tidningarna med liberala ägare.

Låt lärarna och rektorerna sköta skolan, de vet mer om det än du gör.

Peter Gustavsson sa...

Nu blandar du bort korten, Lake.

De liberala ägarna tillsätter en chefredaktör de litar på, som sköter tidningen åt dem. Precis som kommunpolitiker tillsätter rektorer som ansvarar för skolorna. I bägge fallen utformas verksamheten i dialog mellan ägarna och den som ansvarar för den dagliga verksamheten.

Skolpengen är något annat. De politiker som fått medborgarnas ansvar för att se till att deras pengar brukas på bästa sätt till en god utbildning får se pengarna flyga sin kos utan någon möjlighet till påverkan så fort någon slängt in en ansökan om att starta friskola.

För övrigt har liberala tidningar alltid ett handikapp jämfört med A-presstidningar - de får fler annonser eftersom näringslivet väljer att stödja "sin" tidning. Exempelvis har Norrbottenskuriren större annonsintäkter än Norrländska Socialdemokraten, fast NK har färre läsare. Men det är en annan sak.

Daniel sa...

"Lake", reaktionerna från just personalen i bland andra Täby kommun är ju inte direkt ett rungande "ja" till privatiseringar, snarare tvärtom.

Men gärna mer makt till de anställda inom i offentlig sektor. Det ligger väl i linje med tanken om ekonomisk demokrati. I Norge finns många goda exempel (Se flamman.se).

Fast varför stanna i offentlig sektor? Kan inte de arbetande ta över Volvo, Ikea, Ica, H&M med flera bolag? Gärna för mig, men vad säger du, "Lake"?

Kerstin sa...

Redan att kommunalisera skolan var ett gigantiskt misstag! Effekterna blev bedrövliga i många kommuner. Jag såg dem och förfärades!

fredrik rönning sa...

Kommunaliseringen av skolan var det bästa Göran Persson gjorde under sin politiska karriär!

Den reformen förde skolpolitiken närmare folket och gav politiker och medborgare större möjligheter att bestämma lokalt över hur man vill forma sitt samhälle.
Men tyvärr så består S av en massa nationalister som tycker att makten ska tas från kommmuner, landsting och EU och ges till Nationalstaten.

Jag tycker kommunerna själva ska få avgöra om de vill ha friskolor eller inte i sin kommun. Det borde vara det naturliga när det mesta av skolpolitiken ligger på lokal nivå.


För övrigt så har Mona helt rätt när hon säger att vi hamnat fel i skoldebatten. Det finns många socialdemokrater (inkl. mig själv) som hamnat i en situation där vi nästan försvarat att det ska vara lite flummig i skolan och att mobiltelefoner på lektioner inte är så jobbigt. Vi borde stå upp och försvar ordning och reda i skolan och ha ett stort fokus på kunskapsinhämtning. Till skillnad från björklund som anser att en del elever inte klarar av att lära sig någonting nytt (nya lärlingssystemet).