Vänd upp och ner på partiet eller dö

Katrine Kielos skriver klokt och vasst som vanligt, idag om det socialdemokratiska partiets hopplöst omoderna organisationskultur. Ett utdrag:
Att gå med i ett parti är inte att köpa en uppsättning tankar att vara lojal med, det är att vilja ta ansvar. Självklart är moderna människor tveksamma inför att engagera sig i en organisation som enbart pratar genom pressmeddelanden, informationsbroschyrer, och "din-åsikt-är-viktig-skriv-till-vår-arbetsgrupp".

Idag verkar SAP tro att ett öppet parti är ett parti som åker ut och lyssnar på människor för att på så sätt kunna skapa en bättre anpassad politisk produkt. Det är fel. Ett öppet parti är ett parti som åker ut och frågar människor: "vad behöver ni av oss för att ni själva ska kunna göra någonting åt de problem ni nu berättar om?"
Katrine inspireras liksom jag av hur moderna politiska kampanjer over there utbildar frivilliga i att organisera sig själva, och därmed på kort tid mobiliserar hundratusentals aktiva kampanjarbetare.

Egentligen är det märkligt - socialdemokratin har varit drivkraften bakom Sveriges demokratisering, 1900-talets utbildningsrevolution och tillskapandet av ett socialt mycket jämlikare samhälle. Men självt lever partiet kvar i arbetsformer som bygger på kadaverdisciplin, inordning och "tyst i klassen". Lyckligtvis börjar vi bli så många nu i partiet som vuxit upp i ett samhälle som präglats av denna sociala jämlikhet, och vi börjar sluta acceptera de här arbetsformerna. Förändringen är redan på gång.

Och du - glöm inte eftermiddagens manifestation. Vi ses där!

Kommentarer

Anonym sa…
Det är stärkande att läsa sånt här. Fortsätt skriv om sånt. Det behövs för att vi anda ska orka med tt bekämpa den patriarkala och klassmässiga maktfullkomligheten i partiet.
Bra att du hänvisar till Katrine Kielos. Jag önskar att fler kunde satsa på sin heder, som hon, istället för karriär. Keep up the good writing.
Som småbarnsförälder är partiets sätt att organisera sig i allt från stort till smått både gammaldags men framför allt tokigt frustrerande. Allt är uppbyggt efter att någon annan ska ta hand om det där andra, privata. Har man inte en man/fru eller hjälp med barnvakt är det jäkligt svårt att vara politiskt aktiv både i parti och kommunpolitik.
bra inlägg! vi är en del som pratat om detta länge, men partiet är trögt, så trögt... dock får vi inte sluta att driva på för nya arbetsformer.

på vissa områden finns det dock möjligheter, nämligen s-föreningar som numera kan se ut på många olika sätt, tex områdesförening, generation (unga-s, gamla gardet), sakfråga (interantionella s, eu-kritiska s), religion (kristna s, muslimska s). Jag gillar förvisso föreningen där alla olika grupper möts, men ibland blir det för tungrott och "minoriteterna" ges inte tillräckligt utrymme.

I en s-förening finns också stora möjligheter att förlägga möten på andra tider, arbeta med konsensus, ge den som vill större ansvar mm.

Populära inlägg i den här bloggen

De tio årstiderna - En diktsamling

Dags för en ärlighetsrevolution

Vi har så lite tid - och livet drar förbi