Visst ar en annan varld mojlig
Startade dagen i Korogocho - en peoples' settlement eller slum som som ocksa kallas. Bland skjulen i korrugerad plat startade vi var vandring till avslutningen i Uhuru Park - en promenad pa natta 15 kilometer. Nar man tanker pa att manga av Korogochos invanare gar samma stracka varje dag for att komma till sina uruselt betalda arbeten i den sa kallade informella sektorn far begreppet "ga till jobbet" onekligen en annan innebord.
Under vandringen ropade jag och mina kamrater slagord som "Money for children, not for war" och "Our world is not for sale" likval som att jag hade en lang och mycket givande diskussion med en aidssjuk katolsk kvinna fran Korogocho som vill visa regeringen att de maste gora nagot at omradets problem. Efter vandringen och avslutningsceremonin tog jag mig till ett internetcafe i Nairobis minimala stadskarna. Antligen kan jag skicka nagra halsningar till varlden dar hemma - accessen var inget vidare pa forumarenan minst sagt.
Nar jag laser de svenska nyheterna kanns det valdigt futtigt, maste jag saga. Med ett Narirobiperspektiv pa varlden blir det mesta i svensk media helt obegripligt. Har lever storre delen av befolkningen i obeskrivlig fattigdom, och deras krav ar enkla och sjalvklara - ratt till utbildning for alla, ett arbete med en lon man kan leva pa, ratt till en manniskovardig bostad.
Under World Social Forum har fattigdomen stirrat oss deltagare fran Nord ratt i vitogat, och vi har inte kunnat vanda bort vara blickar. I Nairobi ar fattigdomen narvarande overallt.
Jag reste ner till Nairobi for att jag trodde att en annan varld ar mojlig. Nu vet jag det. Kraften hos alla de mer an 50 000 deltagarna foljer med mig hem till mitt dagliga arbete med att forandra samhallet. Visst ar en annan varld mojlig!
Jag aterkommer en annan dag nar uppkopplingen ar battre och intrycken mer sorterade. Hoppas allt ar bra darhemma i snomassorna. Har ar det sommarvarme och stralande sol.
Under vandringen ropade jag och mina kamrater slagord som "Money for children, not for war" och "Our world is not for sale" likval som att jag hade en lang och mycket givande diskussion med en aidssjuk katolsk kvinna fran Korogocho som vill visa regeringen att de maste gora nagot at omradets problem. Efter vandringen och avslutningsceremonin tog jag mig till ett internetcafe i Nairobis minimala stadskarna. Antligen kan jag skicka nagra halsningar till varlden dar hemma - accessen var inget vidare pa forumarenan minst sagt.
Nar jag laser de svenska nyheterna kanns det valdigt futtigt, maste jag saga. Med ett Narirobiperspektiv pa varlden blir det mesta i svensk media helt obegripligt. Har lever storre delen av befolkningen i obeskrivlig fattigdom, och deras krav ar enkla och sjalvklara - ratt till utbildning for alla, ett arbete med en lon man kan leva pa, ratt till en manniskovardig bostad.
Under World Social Forum har fattigdomen stirrat oss deltagare fran Nord ratt i vitogat, och vi har inte kunnat vanda bort vara blickar. I Nairobi ar fattigdomen narvarande overallt.
Jag reste ner till Nairobi for att jag trodde att en annan varld ar mojlig. Nu vet jag det. Kraften hos alla de mer an 50 000 deltagarna foljer med mig hem till mitt dagliga arbete med att forandra samhallet. Visst ar en annan varld mojlig!
Jag aterkommer en annan dag nar uppkopplingen ar battre och intrycken mer sorterade. Hoppas allt ar bra darhemma i snomassorna. Har ar det sommarvarme och stralande sol.
Kommentarer
Jeg reiste hjem fra Kenya på tirsdags natt, etter å ha tilbrakt 7 uker i Kenya hvor jeg har utført feltarbeid til min masteroppgave om fattigdomsreduskdjon i Kenya. Avslutningen med WSF gjorde også meg oppmerksom på at det er mulig. Men det kreves vilje. En vilje jeg ikke er sikker på at verdens makthavere har. Så for meg, etter å ha tilbrakt uker på landsbygda, ble WSF egentlig litt deprisiv på vegne av alle menneskene jeg hadde møtt tidligere.