onsdag, januari 17, 2007

Sahlins sidor

En vecka är lång tid i politik. Förra veckan hade inte Ulrica Messing själv meddelat att hon säger nej till att kandidera, samtidigt som folk på allvar började fundera på Mona Sahlin som partiledare och kom ihåg allt det gamla som varit. Min bild - och den byggde på samtal med ganska många människor - var att Mona Sahlin inte har ett folkligt stöd och skulle få en rejäl uppförsbacke som ny partiledare.

Nu har vinden vänt. Sahlin är nu ensam på banan, och på allt fler håll väljer partiets organisationer att sluta upp bakom henne. Hon var inte förstahandskandidaten, inte heller andrahandskandidaten, men det betyder inte att hon inte har ett stöd. Nu, när alternativen ett efter ett har försvunnit, visar sig detta stöd.

Jag har i flera kommentarer ombetts att ge min bild av gårdagens Aftonbladet/Sifo om stödet för Sahlin. Undersökningen gjordes i måndags kväll, sedan alla andra kandidater var borta ur leken, och visar att 56 % av s-väljarna och 45 % av svenska folket säger att Sahlin "blir" [!] "ganska bra" som partiledare. Entusiasterna som tycker hon blir "mycket bra" är få - 9 respektive 7 %. Å andra sidan är de benhårda motståndarna ganska få - 7 respektive 13 %. Och så finns det en grupp som tycker hon blir "ganska dålig" 19 respektive 26 %. Sahlin har ett markant större stöd bland kvinnor än bland män.

Min tolkning av detta, och av de samtal jag fört under denna vecka inte minst på min s-förenings möte i går kväll, är att det nu finns ett försiktigt stöd för Mona Sahlin. Det är inte som DN skrev i sin rubrik på förstasidan i går - "Mona Sahlin favorit bland de egna väljarna" - för man mätte aldrig vad folk tyckte om andra kandidater. Men väljarna är beredda att pröva hur socialdemokratin skulle gestalta sig med Mona Sahlin som partiledare. Inte alla - många tvekar fortfarande - men få är stenhårda motståndare.

Själv är jag glad att det blir en kvinnlig partiledare. Det kommer betyda väldigt mycket för kulturen i partiet, tror jag. Mona Sahlin kommer också betyda mycket för att öka socialdemokratins och svenska folkets insikt om att den som tror på jämlikhet måste acceptera alla människor oavsett kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning.

Den andra sidan av Sahlin, som fortfarande kvarstår som en oro för min del, handlar om ifall hon kommer att klara den omprövning av partiets politik som krävs inte minst för att ha en trovärdig politik för full sysselsättning. Kan Mona klara av att vara radikal både när det gäller alla människors lika värde och när det gäller den ekonomiska politiken och att laga revorna i välfärden? Det är bara att hoppas, för annars vinner vi inte nästa val.

Vem vet, kanske får Mona Sahlin chansen att blomma ut som partiledare? Många har pratat om att "Mona II" aldrig var lika brinnande och entusiasmerande som "Mona I" före skandalen 1995. Kan det bästa med "den gamla Mona" - hennes förmåga att få folk att ryckas med - spricka fram på partiledarposten? Vem vet.

Så, valberedningen, nominera Mona Sahlin, inte mig emot. Men den här processen har varit en fars, och föranleder en rejäl diskussion om demokratiska reformer i vårt parti. Jag återkommer.

2 kommentarer:

fredrik sa...

MS stora problem som jag ser det är hennes oförmåga att se att Sverige är ett klassamhälle även idag och inte bara under perioden innan SAP blev regeringsparti. En förståelse av klassproblematiken skulle dessutom göra hennes position när det gäller andra former av förtryck starkare. Men om Morgan Johansson och Carin Jämtin väljs in i VU (och blir vice ordföringar 2009) och S-E Österberg blir partisekreterare (runt midsommar) kan det kanske funka iallafall. Får vi hoppas.

Kerstin sa...

Det har varit bedrövligt att se taktiken inför partiledarvalet, och eftersom jag har sett hur distriktsordföranden lägger upp sina planer för att helt enkelt köra över medlemmar, så har jag en känsla av att jag vet vad som hänt inom s.

Jag tror dessvärre att valet av Mona Sahlin, och framför allt av de besked hon gett idag, som i stort sett gick ut på att det inte blir någon större skillnad med en framtida socialdemokratisk regering, öppnar stort för sverigedemokraterna till nästa val.
Bara att hoppas att mina värsta farhågor inte besannas men dessvärre tror jag att de gör det.