Det palestinska folkets befrielse måste vara dess eget verk

Den svenska sektionen av Fatah - socialdemokraternas palestinska systerparti - firade idag organisationens 43-årsjubileum i Vaksalaskolans aula i Uppsala. Jag hade det ärorika uppdraget att hålla tal som socialdemokraternas representant. Så här sa jag:

Ahlan wa sahlan!

Vi har samlats här idag för att fira Harakat al-Tahrir al-Watani al-Filastini eller Palestinas nationella befrielserörelse Fatah.

För de unga frihetskämpar som stormade den israeliska National Water Carrier i januari 1965 och därmed gjorde Fatah känt för världen hade kommit till en avgörande insikt:

Det palestinska folkets befrielse måste vara dess eget verk.

Med Fatahs tillkomst steg palestinierna ut ur skuggan och kunde själva forma sitt eget öde, oavsett de politiska konjunktursvängningarna i arabstaterna.

Och de bästa stunderna i Fatahs kamp har också handlat om just detta – att det palestinska folket själva tagit sitt öde i sina egna händer.

Med den första intifadan från 1987 formades ett civilt motstånd i de ockuperade områdena, som tvingade Israel till förhandlingsbordet.

Svensk socialdemokrati har länge engagerat sig i Palestinafrågan. Vi har sett framgångarna och vi har sett bakslagen, men vi fortsätter stå för de principer som lagts fram i FN-resolutionerna.

Vi vill ha en rättvis fred.

Vi vill se en palestinsk stat baserad på Västbanken, Gaza och östra Jerusalem utan bosättningar, utan checkpoints och utan murar.

Vi vill se flyktingarnas rätt till återvändande.

Arbetarrörelsens engagemang för dialog och fred inbegriper ett mångårigt samarbete med vårt systerparti Fatah. Genom Olof Palmes Internationella Centrum ger vi organisatoriskt och politiskt stöd till partiorganisationen på basplanet.

Jag har själv varit med på utbildningar i Nablus, Ramallah och Betlehem, träffat partimedlemmar från hela Västbanken och sett ert fantastiska land. Nyligen hade vi också besök från al-Khalil – Hebron – här i Uppsala för att hjälpa till att utbilda och stärka upp lokala partiarbetare. Detta arbete kommer att fortsätta, liksom vårt samarbete på det lokala planet här i Uppsala med att politiskt uppmärksamma Palestinafrågan.

Socialdemokraterna och Fatah samarbetar utifrån våra nära ideologiska band. Men goda vänner kan också vara uppriktiga mot varandra. Och eftersom jag vill att Fatah ska fortsätta leda den palestinska befrielsekampen vill jag säga detta.

När socialdemokraterna förlorade valet 2006 satte vi oss ner och analyserade varför vi förlorade och hur vi skulle göra för att vinna tillbaka folkets förtroende. Det finns alla skäl för Fatah att göra detsamma.

Om Fatah ska fortsätta vara starkt måste det vara en folkrörelse byggd på en stark intern demokrati. Partiets företrädare måste vara förebilder med folkets bästa som enda ledstjärna. Fatah måste också acceptera att demokratins spelregler bygger på att man förlorar ibland. Därför engagerar sig Olof Palmes Internationella Centrum för dialog mellan palestinier och för att hindra våldsspiralen från att fortsätta i den interna kampen. För det är bara Israel som vinner på att palestinier bekämpar varandra.

Vi socialdemokrater arbetar här i Sverige och här i Uppsala för samma värderingar som Fatah arbetar för i Palestina. Jag vill därför inbjuda er alla att vara med och förändra samhället här hemma i Sverige. Ni är varmt välkomna i socialdemokratin. Och ni är varmt välkomna att demonstrera på första maj för rättvisa, fred och för ett fritt Palestina.

Det är i en svår tid vi firar Fatahs födelsedag. Men den palestinska kampen har sett svåra tider förr, och vi vet att de principer som väglett Fatah sedan sin tillkomst fortfarande är riktiga.

Det palestinska folkets kamp för frihet kommer att fortsätta, och den svenska arbetarrörelsen kommer att fortsätta stå vid er sida som vänner och kamrater.

Shukran.