Tsunamivarningssystem hade räddat 80 %

-
Hade Thailand haft ett ordentligt varningssystem på plats när tsunamin kom hade 80 procent av dem som omkom kunnat räddas, tror Terasuk Tongmak som är chef för Phukets säkerhetssystem.

Det skriver Dagens Nyheter i dag i en intressant artikel om det varningssystem som nu är på plats i Thailand. Hur kommer det sig att varningssystemet inte kunde vara på plats tidigare? Då hade kanske mer än 400 svenskar som omkom, och mer än 4 000 personer som dog totalt i Thailand, levt i dag. Och hur kommer det sig att Thailands myndigheter inte spred en varning när de visste om att jordbävningen skett en timme innan vågen kom?

Jag har fått flera kommentarer om den märkliga situationen att de borgerliga partierna önskar att staten skulle ha gjort mer i den här frågan, fast de normalt kräver att staten ska göra mindre. Kanske skulle det kunna vara så att samtliga partier uppfattar att medborgarna i en välfärdsstat i en globaliserad värld ställer nya och större krav på staten att den ska ta ansvar inte bara innanför landets gränser utan också utanför. Kanske är det dags att utvidga och internationalisera den generella välfärden?

Kommentarer

Anonym sa…
Jag läste också artikeln, ett oerhört bra perspektiv på situationen. Idag skrev jag, ett svar på en bloggkommentar i ett annat ämne, följande: "Problemet är väl förövrigt, om det är ett problem, att inte bara de som väljer att bosätta sig med andra värden än tillgänglighet för handen, också kräver omedebar access till allehanda motorvägar. Och eftersom vi alla verkar oerhört eniga om att välfärden ska gälla alla svenskar, oavsett var vi väljer att bosätta oss (Tibble, Lycksaberg, Phuket eller Magaluf) så är det väl ett pris vi alla får betala. Men kanske bör vi vara beredda att ta en sansad diskussion om villkoren."
01 januari, 2006
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De tio årstiderna - En diktsamling

-
Bild
Efter ett antal år av poesiskrivande för byrålådan tar jag nu steget till att publicera min första diktsamling. Så här presenteras boken:  Solen smeker mitt sommarskinn till morgonkaffe på stilla stugaltan medan världen rasar samman i min smartphone. I landet mellan den femtifemte och den sextinionde breddgraden är naturens skiftningar ständigt närvarande. Där finns vårvinter, vår, försommar, högsommar, sensommar, finhöst, fulhöst, svartvinter och vitvinter. På senare år har landet strax söder om Norra Ishavet också fått smaka på subtropisk sommar. Väderlekens växlingar utgör versmåttet för lyrikverket "De tio årstiderna". Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning är ramen för en lågmäld poetisk vandring genom längtan, inställda uppror och den svåra konsten att leva tillsammans. Genom de trettio dikterna löper en reflektion om existensens förutsättningar i människans tidsålder – antropocen.   -- Peter Gustavsson har en lång bakgrund inom folkbildning och arb
Läs mer

Dags för en ärlighetsrevolution

-
Nu tycks alla riksdagspartier vara överens om behoven av kraftiga ökningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Det är bra, och det ger förutsättningar för att prata om grundproblemet. När det statsfinansiella ramverket utformades på 90-talet var en viktig grundpremiss att inkomsterna i form av skatter ökade med automatik medan för att öka offentliga kostnader krävs aktiva beslut. När löner och priser stiger ökar statens intäkter i form av skatter och moms, medan anslagsposterna inte ökas på samma automatiska sätt. Det ledde till att det årligen skapades ett utrymme i statsbudgeten - ofta felaktigt beskrivet som ”reformutrymme” - att lägga antingen på pris- och löneuppräkningar eller på det som beskrivs som nya satsningar (som alltså i praktiken ofta finansieras genom att andra anslag sjunker reellt). Det här har år för år byggt upp en allt svårare situation, särskilt i kommunerna men också i urholkningar av exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Och en
Läs mer

Vi har så lite tid - och livet drar förbi

-
Igår deltog fyra miljoner människor - de flesta barn och unga - i en global klimataktion. Det är nästa generation som leder kampen för att klimatet inte kan vänta - för att det kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder för att sluta undergräva förutsättningarna för den mänskliga civilisationen.  Samma dag var jag en av de som hade fått Birgitta och familjens hedersuppdrag att bära Enn Kokks kista och sänka ner hans kropp till den sista vilan. Enn, som såg dagens ljus i Estland 1937 och kom som båtflykting till Sverige sju år senare. Som tidigt engagerade sig för socialdemokratins idéer, och som levde dessa idéer genom hela sitt liv. För honom var alla människors lika värde inte en teori, utan en praktik han levde genom hela sitt liv. För mig betydde Enn Kokk oerhört mycket som inspiratör och ideologisk ledstjärna - en ögonöppnare för att det går att förena en rastlöshet kring de socialistiska idéerna med en praktisk insikt om reella begränsningar och hinder i nuet som det gäl
Läs mer