torsdag, december 29, 2005

Ärkebiskopen om smärta och straff

Jag såg precis vad ärkebiskopen sade om smärta och skuld i Ekots lördagsintervju på julafton. Detta var hans svar på frågan om varför så många drabbade kräver ministrars avgång:
Ibland tror jag människor hoppas att deras smärta blir mindre, om de hittar någon som är mer skyldig än någon annan. Men min erfarenhet som präst är att det sällan hjälper. Det är en fåfäng önskan om att en smärta, som ändå på något sätt är absolut, ska bli mindre för att någon annan får någon slags straff.

K G Hammar beskriver bättre än jag lyckades göra i mitt första tsunamiinlägg den jakt på en syndabock som sker där de sörjande söker projicera sin ångest på någon annan för att mildra sin egen smärta.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Precis. Så vill jag också formulera det.
RS
kulturbloggen.com

Gunnar sa...

Jättebra skrivet,

Helbra, jag är verkligen stolt över att vara socialdemokrat när jag läser dina kloka reflektioner. Otroligt fint tänkt!