Rödgrönt självförtroende vägen till valseger

Denna ledarartikel publicerades i UppsalaDemokraten den 19 mars i år. Vad säger ni - var det min analys eller det rödgröna självförtroendet som brast?


Rödgrönt självförtroende vägen till valseger


Med ett halvår kvar till valet blåser en rödgrön vind i opinionen. Med ett rödgrönt självförtroende och tydliga alternativ till regeringens politik så håller väljarstödet ända fram till valdagen.


”The only thing we have to fear is fear itself”. Så elegant formulerade sig Franklin D Roosevelt i sitt installationstal som USA:s president 1933. Och samma sak gäller för dagens rödgröna opposition i Sverige – klarar vi av att hålla modet uppe och tro på oss själva så vinner vi det här valet.

När LO lät Novus Opinion intervjua 1000 personer under perioden 4-8 mars om vilken fråga de tycker är den viktigaste inför årets val svarade 41 procent arbetslösheten. En procent svarade hushållsnära tjänster – en siffra som ganska väl motsvarar den andel av befolkningen som använder sig av det omtalade skatteavdraget.

På frågan vad man helst vill satsa den miljard avdraget kostar på, svarade två av tre väljare att de ville anställa fler i antingen vården, skolan eller äldreomsorgen. Sju procent ville sänka inkomstskatten medan bara två procent ville använda pengarna till ett avdrag för hushållsnära tjänster.

De allra flesta väljare i Uppsala och i Sverige i stort prioriterar att barnen ska ha en bra skola, att sjukvården ska vara i toppklass och att det ska finnas ett socialt skyddsnät som ingen hamnar utanför. Vi är alla hårt prövade av en vinter som visat med all önskvärd tydlighet hur beroende vi alla är av att de centrala samhällsfunktionerna fungerar. När tågen står still och när gatan är glashal till följd av bristande snöröjning hjälper det inte att vissa av oss fått några hundringar mer i plånboken genom skattesänkningarna.

Den borgerliga politiken rimmar väldigt illa med svenska folkets prioriteringar. Slopandet av förmögenhetsskatten gynnade bara de rika. Sänkningen av fastighetsskatten och avdraget för hushållsnära tjänster gynnade nästan bara de rika. Jobbskatteavdraget gynnar framför allt de rika. Pengarna skaffade de fram genom att försämra allas vår trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, och numera lånar staten mångmiljardbelopp för att Anders Borg ska kunna fortsätta sänka skatten ytterligare några snäpp.

Den förda politiken har inte heller lett till fler jobb. Jobbskatteavdraget, den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar och skatteavdraget för hushållsnära tjänster är minst dubbelt så dyra i jobb räknat som att anställa folk direkt med att jobba i den gemensamma välfärden. Och samtidigt har allt fler kastats ut i öppen arbetslöshet eftersom regeringen skurit ner på möjligheterna för den som blir arbetslös att vidareutbilda sig och lära sig ett nytt arbete. Högerpolitiken är inte bara orättvis, den har också misslyckats med att få fler i arbete.

Åren som gått sedan förra valet har också visat med all önskvärd tydlighet att den oreglerade kapitalismen inte klarar av att lösa mänsklighetens problem. Finanskrisen orsakades av att riskkapitalisterna fick för lösa tyglar, och klimatkrisen är ett resultat av hur vi i den rika världen förbrukar långt mer av vår planets ändliga resurser än vad som är hållbart. Vägen ur båda dessa kriser handlar om att göra marknaden till vår tjänare snarare än vår herre. Det handlar om att sätta människan före marknaden.

Med sex månader kvar till valet leder den rödgröna oppositionen alla opinionsmätningar och har alla argument på sin sida. Och detta trots ett massivt borgerligt medieövertag. Nu gäller det att behålla självförtroendet, att berätta för väljarna om det rödgröna alternativet och att våga stå upp för en politik för solidaritet och jämlikhet. Det enda vi behöver vara rädda för är själva rädslan.

Kommentarer

Erik sa…
De rödgröna hade ett nästan surrealistiskt självförtroende nästan till valdagen. Man kunde knappt hitta en sosseblogg som inte redan tagit hem segern, refererade till Sahlin som den första kvinnliga stadsministern och förnekade opinionsmätningarna på de mest kreativa vis.

Det är helt enkelt inte självförtroende man behöver för att bli vald. Det som behövs är en hållbar politik.
Så fungerar alla valrörelser - alla som är inne i dem tror att de vinner för de träffar mest folk som tycker som dem. Det jag syftade och syftar på handlar snarare om att de som utformade politiken också måste tro att de socialdemokratiska lösningarna på samhällsproblemen är hållbara, och kan lyfta fram förslag och alternativ som bottnar i en samhällsanalys. Där tror jag att partiet var svaret skyldigt under den här valrörelsen - inte minst i den helt centrala debatten om arbetslösheten och den ekonomiska politiken.

Populära inlägg i den här bloggen

Ros och ris åt Socialistiskt Forum

Dags för en ärlighetsrevolution

Ett anspråksfullt förslag