tisdag, mars 06, 2007

Ros och ris åt Socialistiskt Forum

Helgens Socialistiskt Forum var en fantastisk upplevelse. Flera hundra personer deltog och lyssnade på intressanta seminarier, människor möttes över organisationsgränser och byggde nätverk. Själv deltog jag i ett mycket givande och konstruktivt seminarium om ekonomisk demokrati och ekonomisk politik som också återgavs i en artikel i UNT (ej på nätet). Arrangörerna hade gjort ett fantastiskt jobb med allt det praktiska, med en bra marknadsföring och så vidare. De två Anders - Anders Eriksson från vänsterpartiet och Anders Fraurud från Socialistiska Partiet - förtjänar ett särskilt hedersomnämnande för det arbete de lagt ned.

Socialistiskt Forum i Uppsala ger mersmak. Sådant här behövs verkligen, inte minst i den tid vi lever. Men det finns också uppenbara bekymmer, som beskrivits av Anna Ardin som hade den otacksamma uppgiften att nyansera bilden av Kuba i detta sammanhang.

Själv lyssnade jag på ett seminarium precis innan mitt eget som gav en väldigt fadd eftersmak. Denna diskussion skulle handla om facklig kamp men i stället ägnade delar av podiet och flera i publiken större delen av sin tid till kamp mot facket. Det var ingen hejd på anklagelserna mot fackföreningsrörelsen - den mest hårresande var kanske att fackföreningsrörelsens förtroendevalda är "fascister" som någon i publiken sade.

Jag erkänner villigt att facket, liksom många folkrörelser, har många problem att ta tag i. Det förtjänar en allsidig belysning, men när jag hörde flera under detta seminarium lät de precis som den värsta sortens nyliberaler i sitt hat mot facket. Det fanns inget utrymme för diskussion och nyanser - socialdemokratin och facket var onda. Den konstruktiva stämning som krävs för att ett socialistiskt forum som är öppet för alla till vänster om mitten ska fungera lyste med sin frånvaro.

Jag tror på idén med ett Socialistiskt Forum i Uppsala. Jag tyckte att årets forum var ett väldigt bra förstaårsforum. Men om det ska vara ett forum måste det finnas en konstruktiv stämning. Det går inte att sitta och diskutera med någon när man plötsligt anklagas för att vara fascist. Då accepterar man inte den grundläggande idén bakom ett socialistiskt forum - att vi alla är socialister av olika sorter och slag och bör kunna komma fram till gemensamma uppfattningar.

Jag är rädd att jag måste säga att jag inte tror att Kommunistiska Partiet i Uppsala någonsin kan vara konstruktivt. Detta parti ägnar stora delar av sin verksamhet åt att angripa socialdemokratin, LO och vänsterpartiet. För dem är vi alla socialfascister. Att genomföra ett socialistiskt forum med dem ett år till känns tämligen meningslöst. Det var också detta parti som var anledningen till att det var svårt att få med Uppsala arbetarekommun på banan i år och att LO dröjde så länge med att besluta sig för att delta.

Med allt detta sagt - Socialistiskt Forum är bra och viktigt och väl värt att fortsätta arbeta med. För nästa år skulle jag gärna se ett större deltagande från min egen rörelse med spännande föredragshållare och mobilisering för arrangemanget. Men det kräver lite eftertanke kring upplägget och vilka andra organisationer som bjuds in för att delta.

7 kommentarer:

Anna Ardin sa...

Just det, det är väl vad jag också försöker säga, att vi inte ska vara festfixare med kommunistiska partiet, eftersom de bara trashar fester.

De argument jag hör från dig om fack känner jag igen i diskussioner om varför fackföreningar inte skall tillåtas på Kuba (nej, jag anser inte att ett fack i monopolsituation som tar order direkt av en icke folkvald diktator är tillräckligt, fackförbund ska syssla med att föra arbetarnas talan, inte föra talet till arbetarna).

Kerstin sa...

Dessvärre ligger det ju något i att vissa fack är toppstyrda och sviker sina medlemmar allt som oftast (har god egen erfarenhet av den saken själv tyvärr), men just nu är det trots detta dags att sluta upp bakom facken, och att engagera sig.

När det kommer till kritan så beror det ju på medlemmarna själva hur facken är och fungerar, de enda organisationer och det enda hoppet vi har att sätta emot maktfullkomliga kapitalägare, så man kan inte skylla på andra, som om det bara är de där andra som ska göra något, och precis det just jag vill.

Tillsammans blir människor starka, enskilda är var och en av oss totalt utlämnad till företagens godtycke. Se ex. artikeln om Pågens agerande mot sina anställda

Anders Eriksson sa...

Tack för berömmet, det värmer. Men äras den som äras bör. Av hälsoskäl var jag tvungen att dra mig tillbaka lite i arrangerandet, så de som ska ha mest cred för att forumet blev av är de som utgjorde organisationsgruppen: nämnde Anders från SP, tillsammans med Pär Nyman från Ung Vänster, Mari Zachariasson från SSU och Peder Thagesson från ABF.

Angående kritiken, så håller jag i stora stycken med och det är något vi måste förhålla oss till i framtien. Exakt hur återstår att se, men vissa förändringar kommer att vara nödvändiga för en fortsättning.

Den fackliga diskussionen skulle jag säga var i stort bra, och där de värsta excesserna snarare kom från golvet än från panelen. Däremot känns det ointressant att ha med en representant från syndikalisterna, då deras fackliga ståndounkter bara handlar om att lämna LO-/TCO-facken och ansluta sig till deras lilla kompisklubb. Även Marios "ställ facket åt sidan"-retorik blir tröttsam. Men Lisa och Lasse var mycket intressanta att lyssna på och kom, tycker jag, med kloka kommentarer.

Cubadiskussionen ska jag försöka diskutera lite närmre i ett senare inlägg på min blogg. Tyvärr är det som hände på forumet ett utslag av ett problem större än söndagens händelse i sig.

Sundevall sa...

Synd att vi inte fick höra några konstruktiva eller realistiska förslag. Det var lite gammal keynesianism, tvångsförstatligande av företag och samma vanliga missförstånd mellan mål och medel (välfärd - stor offentlig sektor).

Jag har skrivit mer utförligt om mina intryck på min blogg.

Vänligen, S

Jorden & Arbetaren sa...

Intresant nog hade Kaj & Anna belagt Eva Björklund med munkavle.
De hade innan mötet sagt att om hon gick i replik med Anna & Co, skulle de lämna socialistiskt forum.
är det detta som menas med demokratisk socialism?
Att facket sedan har grävt sin egen grav,(ja till strejkförbud,ombbudsmanna välde, svartlistning av politiska menings motståndare) för att sedan skylla på spaden, kan man väl knappast anklaga kommunistiska partiet i Uppsala(en organisation med mindre inflytande än "The-Earth-Is-Flat-Society) för?
Dagens socialdemokrati har gått från folkhem till herrgård, denna vandring har de gjort själva...

Anonym sa...

Är det någon gruppering som ej hör hemma på ett SOCIALISTISKT forum så är det borgerliga grupperingar och partier såsom socialdemokraterna. Ni har själva valt att alliera er med den rika procenten av samhället och ta avstånd från folket. Att ni nu försöker skaffa er cred och fikonlöv genom arrangemang som detta tyder på opportunism och eller att ni ännu ej förstått vilka ni är. Den rörande enigheten med Fredrik Malm är en rätt stark indikator för er politiska inriktning. men visst - fortsätt spela "opposition".

Klas Corbelius sa...

Det viktiga är inte att ha rätt utan att det blir rätt. Även om kritiken att delar av facket blivit maktfullkomligt och centralstyrt stämmer är det knappast bästa sättet att få till en förändring att bittert ropa ut detta under ett panelsamtal under socialistiskt forum. Det enda som händer är att broar bränns och man blir marginaliserad.

Den samlade vänstern i Sverige står inför utmaningar som är så stora att det bara blir pinsamt när vi kastar skit på varandra. Vi måste se framåt om vi ska kunna möta högern som nu är starkare än på väldigt länge. Då duger knappast kommentarer om att socialdemokratin bara låtsas vara opposition. Gläd er istället åt att (s) ser sig som opposition och använd detta för att samla ihop den slagna och splittrade vänstern.