fredag, september 28, 2007

Bibliotek - en privatsak?

För de som inte hade möjlighet att delta på gårdagens utmärkta seminarium om "Bibliotek - en privatsak?" på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i går kommer här en sammanfattning:

Medverkande var Stefan Carlén (ordförande Ordfront), Barbro Borg (bibliotekschef i Solna), Barbro Bolonassos (bibliotekschef Fisksätra) och Lena Lundgren (styrelseledamot BiS). Frågeställningen var om alternativa driftsformer för bibliotek håller på att bli vanligare och vad det då betyder för folkbibliotekstanken. Bibliotek i Samhälle (BiS) har gjort en sammanställning av läget och hur många biblioteken med alternativa driftsformer är.

Stefan Carlén var glad över sammanställningen och konstaterade att han var positivt överraskad. De flesta folkbibliotek med alternativa driftsformer är föreningar som räddat nedläggningshotade filialer. Han levererade en ”spaning” över läget och vart vi är på väg. En våg sköljer över oss med beställar-utförarmodeller och kundvalsmodeller. I direktiven till Kulturutredningen är det tydligt vart man vill – mer marknadsstyrning och mer sponsring. Han citerade ur direktiven och skrivningarna om att näringslivet ska ha en större roll i finansieringen av kulturpolitiken. Han beskrev också hur kulturministern ofta talar om att de kulturpolitiska målen är förlegade, från 70-talet och att de som försvarar den är dinosaurier. Han menade att vinstintresse i biblioteksverksamhet leder till nedskärningar för att finansiera de privata vinsterna. Han pekade också på att det finns ett demokratiskt värde i detta – hur garanterar man allsidigheten vid en privatisering? Bibliotek är inte lämpade att driva som privata aktiebolag. Det strider mot grunden i vad folkbibliotek ska göra. Det skulle leda till mer av marknadsstyrning och kommersialism.

Barbro Borg pekade på att det kommunala huvudmannaskapet är fastlagt i bibliotekslagen. Vid en entreprenad överlåter man driften på någon annan. Nitton av alla tusentals folkbibliotek i Sverige, knappt en procent, är i alternativa driftsformer. Solna kommun har liksom många kommuner idag utmanarrätt. Drivs detta vidare får vi ett systemskifte inom folkbiblioteken. Under 20-50-talen kommunaliserades de tidigare föreningsdrivna folkbiblioteken. Biblioteken blev en del i ett demokratiskt, starkt, kunskapstätt samhälle.

De främsta skälen för biblioteksprivatisering är enligt Barbro Borg ideologiskt. Det leder enligt förespråkarna till lägre kostnader och större effektivitet. Det leder till ökad kreativitet och snabbare verksamhetsutveckling, samt snabbare och smidigare beslutsvägar. Man ställer aldrig frågan om värdet i de formaliserade beslutsvägarna, som ger större insyn.

Riskerna är att kommunens kulturpolitiska inflytande minskar. I ett avtal med en entreprenör gäller avtalstexten och inget annat. Det ger en fragmentisering – det traditionellt starka nätverken mellan biblioteken luckras upp. Det ger en instabilitet med upphandling vart tredje år. Det finns juridiska aspekter då kraven på öppenhet är mindre för privata utförare. Det finns en risk att fokus flyttar från kvalitet till kvantitet – risk för brist på sund eftertanke och långsiktighet. Och ett kommunalt monopol riskerar ersättas av ett privat (som exempelvis inom skolan där konglomeratet Kunskapsskolan växer fram, och på äldreomsorgssidan också där ett fåtal företag dominerar marknaden). Entreprenörer behöver stordrift för att det ska bli lönsamt – den som skulle få ta över några filialer var inte intresserad av det utan lade bud på hela Stockholms stadsbibliotek!

Vad gäller de små bibliotek som idag är föreningsdrivna – ett öppet bibliotek är alltid bättre än ett stängt.

Barbro Bolonassos berättade om hur det fungerar med biblioteket som självstyrande kommunal enhet i Nacka. Varje besökare ger 10 kronor, varje öppettimme 650 kronor. Profileringen startade engagemang och nya aktiviteter. Men också till en rädsla för en negativ spiral om man inte klarar målen. Att driva bibliotek på entreprenad är en skillnad mot utbildning och vård. Många låntagare i Fisksätra är analfabeter och lånar inte så mycket – ekonomiskt olönsamt med denna modell. Är starta eget en kvinnofälla och en tidstjuv? Om detta införs – diskutera beräkningsmodellen. Begär konsekvens/jämförelse i ekonomi och verksamhet etc. Och det är inte självklart att stort öppethållande och mycket barnverksamhet går att förena.

Stefan Carlén kommenterade och sade att privatisering av småfilialer är ofta ytterligare en form för politiker att göra besparingar. Men det är inte där man gör vinsterna – det är där kvinnliga entusiaster tar över och jobbar 25 timmar om dygnet. Det är om man får stordriftsfördelar. Ekonomiskt sett har man mest att vinna på att skära ner insatser riktade till de svagaste grupperna. Men demokratiskt sett är de största förlusterna just där.

Barbro Borg sade att våra politiker måste fundera väldigt mycket på mått som kan leda fram till en verksamhet sådan de vill ha den. Många besökare kanske inte innebär kvalitet. Många av kvantitetsmåtten står i direkt strid mot kvalitetsmåtten.

Barbro Bolonassos säger att man inte frågar på en pub eller en fotbollsmatch om man ”hänger med i utvecklingen”. Biblioteket är 4500 år gammal institution – ett oerhört starkt varumärke. Governing the commons – biblioteket är något vi har gemensamt.

Inga kommentarer: