Social Democracy / Socialdemokrati

Det känns tragiskt att vakna upp till en massiv konservativ seger i Storbritannien - ett land som betyder mycket för oss kulturellt och som vi ofta rätt eller orätt tar väldigt stort intryck över kring vad som är rätt väg framåt politiskt. Det innebär fem år med en massiv majoritet för Boris Johnson som premiärminister vilket är en riktigt riktigt dålig nyhet för den som hade hoppats på att ett av Europas allra värsta klassamhällen hade kunnat byta kurs. Storbritannien får aldrig uppleva Labours transformativa program för massiva investeringar i sjukvården, fler bostäder man har råd att bo i, en grön industriell revolution, bättre beskattning av de rikaste och återförandet av grundläggande service som vatten, elnät och järnväg i gemensamt ägande.  Min analys efter att ha följt debatten och också samtalat med brittiska väljare vid dörrposterna i valrörelsen är att Labours problem började när man bestämde sig för att sätta käppar i hjulet för den folkomröstning som hade genomförts k

Helgen tillbringades i Storbritannien, där jag fick möjlighet att delta i Labours valkampanj i Hendon - en av de tajtaste valkretsarna i London där de konservativa vann med två procentenheter i förra valet.  Oerhört imponerad av den kampanjmaskin som byggts upp i form av Momentum - en organisation som på kort tid revolutionerat politisk organisering genom en smart kombination av digitala verktyg och lokal närvaro. Jag knappade bara in mina uppgifter på www.mycampaignmap.com och fick direkt veta var jag behövdes som mest, utifrån var jag befann mig och var behovet var som störst.  På plats fick jag träffa den lokala kandidaten och snabbt ge mig ut och möta väljare tillsammans med ungefär tvåhundra andra frivilliga. Nu förbereder man för att få ut ännu fler under valdagen genom att på ett strukturerat, digitaliserat sätt mobilisera kampanjarbetarnas nära och kära till att också komma ut och knacka dörr på valdagen för att få folk att verkligen gå och rösta.  Man kan säga myc

Vi är återigen i mörka november, i skiftet mellan fulhöst och svartvinter. Och det har nu gått fyra år sedan det lappkast i migrationspolitiken som kom till för att stoppa den snabba ökningen av antalet asylsökande till Sverige.  Jag menade då och menar nu att det var ett nödvändigt beslut. Sverige kan inte långsiktigt ha ett mycket större flyktingmottagande än andra EU-länder, det måste finnas ett gemensamt ansvarstagande.  Men med detta sagt så tror jag att socialdemokratin underskattat vilken effekt vårt sätt att prata om migration sedan november 2015 haft och har på opinionen. För arbetarrörelsen må vara försvagad, men den är fortfarande en oerhört central opinionsbildande och hegemonisk kraft i det svenska samhället. Och vårt walk over på detta område har fått långtgående konsekvenser. Fram till november 2015 framförde socialdemokratin näst intill unisont dessa grundläggande budskap: - Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet, för att människor ska kunna

Igår deltog fyra miljoner människor - de flesta barn och unga - i en global klimataktion. Det är nästa generation som leder kampen för att klimatet inte kan vänta - för att det kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder för att sluta undergräva förutsättningarna för den mänskliga civilisationen.  Samma dag var jag en av de som hade fått Birgitta och familjens hedersuppdrag att bära Enn Kokks kista och sänka ner hans kropp till den sista vilan. Enn, som såg dagens ljus i Estland 1937 och kom som båtflykting till Sverige sju år senare. Som tidigt engagerade sig för socialdemokratins idéer, och som levde dessa idéer genom hela sitt liv. För honom var alla människors lika värde inte en teori, utan en praktik han levde genom hela sitt liv. För mig betydde Enn Kokk oerhört mycket som inspiratör och ideologisk ledstjärna - en ögonöppnare för att det går att förena en rastlöshet kring de socialistiska idéerna med en praktisk insikt om reella begränsningar och hinder i nuet som det gäl

Efter ett antal år av poesiskrivande för byrålådan tar jag nu steget till att publicera min första diktsamling. Så här presenteras boken:  Solen smeker mitt sommarskinn till morgonkaffe på stilla stugaltan medan världen rasar samman i min smartphone. I landet mellan den femtifemte och den sextinionde breddgraden är naturens skiftningar ständigt närvarande. Där finns vårvinter, vår, försommar, högsommar, sensommar, finhöst, fulhöst, svartvinter och vitvinter. På senare år har landet strax söder om Norra Ishavet också fått smaka på subtropisk sommar. Väderlekens växlingar utgör versmåttet för lyrikverket "De tio årstiderna". Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning är ramen för en lågmäld poetisk vandring genom längtan, inställda uppror och den svåra konsten att leva tillsammans. Genom de trettio dikterna löper en reflektion om existensens förutsättningar i människans tidsålder – antropocen.   -- Peter Gustavsson har en lång bakgrund inom folkbildning och arb

Jag gratulerar Göran Persson till uppdraget att bringa ordning i Swedbank. Rätt man på rätt post. Jag hoppas samtidigt att det faktum att Göran Persson därmed hamnar i långivarbranschen blir dödsstöten för uttrycket ”den som är satt i skuld är inte fri”.  Jag ska försöka vara pedagogisk med utgångspunkt i hur en bank som Swedbank hanterar de bolån som miljontals svenskar tecknar för villor, bostadsrätter och fritidshus. Sveriges statsskuld är idag 26 procent av landets samlade inkomster BNP. Den har fallit snabbt under en längre tid ända sedan den toppade på 73 procent av BNP 1996. Finansinspektionen har beslutat om två amorteringskrav i syfte att minska den privata skuldsättningen i landet. Dessa krav är riktade till privatpersoner och inte stater, men det är ändå intressant att titta på som jämförelse. Enligt det första amorteringskravet ska man amortera om man har en skuld som överstiger 50 procent av värdet på det man belånat, exempelvis en fastighet. Staten ha

Ägnar nationaldagsmorgonen åt att följa utvecklingen i vårt sydliga grannland. Vad jag kan bedöma var detta den första valrörelsen i ett nordiskt land där klimatfrågan stod i centrum. Socialdemokraterna blev största parti och står nu i begrepp att forma regering med stöd av växande progressiva partier till vänster och i mitten. Dansk Folkeparti försvagas kraftigt och faller dramatiskt i mandat och inflytande. Min slutsats av detta och av samhällsutvecklingen i stort är att o m socialdemokratin ska entusiasmera och växa måste vi klara av att formulera en politik som handlar mer om vad vi är för än vad vi är emot. För jag tror att det effektivaste stället att knäcka högerextremism och högerkonservatism är att formulera en positiv vision för framtiden.  För mig är det självklart att stommen i denna framtidsvision handlar om att klara vår tids största utmaning - att vi kokar sönder vår jordklot och riskerar utplåna framtidsutsikterna för våra barn och barnbarn. Socia

Den som studerat en smula historia vet att det ofta bara är i efterhand som de stora linjerna i utvecklingen framträder. Där och då är samtiden mest bara en rörig och motsägelsefull mix av olika intressen, viljor och tendenser som pekar i olika riktningar. Och den politiska utvecklingen har, liksom den ekonomiska, sina konjunktursvängningar, sina sinuskurvor genom samtiden. Det brittiska Labour kallade sig under perioden 1994-2010 för "New Labour" i ett inledningsvis framgångsrikt projekt för att förändra bilden av sig själva och sin politik. Man reducerade konfliktytorna mot det maktbärande konservativa partiet, och fokuserade på att komma till makten för att kunna genomföra viktiga reformer, men gick så småningom vilse i den irakiska öknen. Två partiledare senare togs epitetet "new" bort och idag driver partiet en på många punkter annorlunda politik, även om många arv från denna period fortfarande finns kvar.  Tio år senare inledde Sveriges närmast evi