söndag, augusti 23, 2009

Kommunalgrå vardag

När högsommarens hetta
övergår i sensommarens friskhet
när kvällarna kallnar
under de höga skyarna
vänder mänskorna åter till lärdomsstaden
Från ödemarkernas skogar,
från byar och städer
från fjärran horisonter.

Mänskofyllda gator
i luckan mellan
semestrarnas slut
och kylans ankomst.

Förväntansfulla postgymnasister
lämnat sina hemstäder
fyllda av drömmar
köar desperat i bostadsbristen
strövande i nollningsgrupper längs gågatan.

Mejlboxar fylls.
Vårens löften
ska förverkligas
beslut effektueras
kompromisser träffas
planer och program sättas i sjön.

Artiklar ska skrivas
föredrag och kurser hållas
e-post besvaras
och möten möten möten
Den oändliga mötescirkusen
Socialism är en bra sak
men den tar för många kvällar.


Den reformistiska socialistens öde
- det ständiga växelspelet
mellan rött och grått.

Rött för fanan
lågan som tändes
i kampens tidiga gryning.
Bekräftad i rörelsens ritualer
och i klasskänslan
djupt där inne i det klappande hjärtat.

Grått för den reformistiska praktiken
att gå in i den borgerliga staten
för att förändra den.
För landet vi byggde
i asfalt, betong och cement
socialismens ABC.
För snigelns långsamma färd mot sitt mål
med sugkoppen fast förankrad i verkligheten
och känselspröten spelande mot framtiden.


Den kommunala vardagens beslut fattas på det grå språket
Budgetuppräkning
Uppdragsplan
Detaljplaneändring

Språket för så många av våra segrar.
Kommunala reningsverk
Grundskola åt alla
Socialförsäkringssystemet
Reformverket byggt på stabil grund
av rättighetslagstiftningar och ramlagar
Land skall med lag byggas.
Marschen in i institutionerna
rönt med framgång.

Språket vi bordlägger vår entusiasm med
Språket som döljer makten
döljer motsättningarna
döljer politiken.
Ämbetsmannaspråket
varmed byråkratins järnhårda lag
maler ner alla motståndsfickor
anpassar oss
gör oss grå.

Kompromisserna
överenskommelserna
handslagen mellan maktens män och kvinnor
i besluten i stort och smått
hitta den smidigaste vägen att nå sina mål
reformismens praktik.

Samtidigt så begränsat
så svarslöst
när välfärdshistorien
spolas tillbaka
när vi låter våra landvinningar
rivas upp en efter en
Vi förbannar vårt tålamod
när spekulanterna
spelar hem ytterligare en giv
medan vi står och ser på.


Visst kan klassernas kamp
skymtas också i frågor om skyltar och infotavlor
eller beslutet om en ny biblioteksbuss
men de är fjärran från högsommarens drömmar.

Drömmar formulerade på det röda språket
språket som bottnar i planetens brunnar
som växer sig starkt överallt där människan inuti
tar ton och reser sig
mot makten.

Det röda språket
kärleken och upprorets språk
livets språk
som sätter hjärtan i brand
som inte lämnar någon oberörd
som kan frälsa
och förleda
agitationens språk
poesins språk.


En röd högsommar
då allt fast förflyktigats
då den jämngrå kommunala vardagen
ersattes av höga berg och djupa dalar
ökenvandring mot ruinstadens högsta topp
och ner igen.
Ständigt nya platser
nya sängar
nya människor.
Förlora fotfästet för en stund
hellre än att förlora sig själv.

Fri att tänka
reflektera
möblera
sitt eget mentala universum.
Närd av
den bottenlösa törsten
att mötas
att förstå.


De nära frågorna
angelägna
Inte socialismens förverkligande
inte ens på lite sikt
likväl viktiga.

Men var ryms de stora tankarna?
Var finns energin att tänka större
bredare
med tjockare penseldrag?
Att brinna
med den outsläckliga elden?

Tillbaka i tryggheten
tillbaka i stressen
tillbaka i den kommunalgrå vardagen
men lågan brinner än.

Inga kommentarer: