fredag, juli 11, 2008

Hatkärlek - från en av dem som styr Almedalen

Varje försommar de senaste åren har samma fråga inställt sig: Är det värt att åka till Almedalen? Och varje år tvekar jag allt mer, men jag har hittills bestämt mig för att åka i alla fall i sista minuten. Så jag var där ett par dagar i början av veckan, och eftersom jag tydligen tillhör dem som styr Almedalen tänkte jag komma med ett par kommentarer om denna tillställning.

Jag kan helt och fullt dela Björn Elmbrants hatkärlek till Almedalen. Det är ett fantastiskt tillfälle att träffa många gamla och nya politiska vänner i ett oftast soligt sommar-Gotland. Almedalen är en arena som är genuint öppen för alla - det kostar inget att annonsera ett seminarium i det officiella programmet, Almedalsbiblioteket har billigt kaffe och trådlöst nätverk med mera. Det brukar också kunna finnas ett och annat bra seminarium. Men samtidigt finns det så mycket med Almedalsveckan som gör mig så djupt deprimerad.

Gotland må vara en vacker ö mitt i Östersjön, men Almedalen är inte isolerad från det omgivande politiska landskapet i dagens Sverige. Almedalsveckans utveckling från Olof Palmes tal från ett lastbilsflak 1968 till dagens "särintressenas vuxendagis" avspeglar samhällsutvecklingen i stort. Eller som Elmbrant skriver: "Man kanske rentav kan säga att Almedalen är en slags karikatyr av hur det offentliga samtalet i Sverige ser ut: villrådiga partier, arbetsgivarintressen med miljonbudgetar för propaganda, och kaxiga medier, ofta i symbios med reklam- och kommunikationsbolag."

Tvärdrag har tillägnat sitt senaste nummer till den politiska broilern. I tidningen finns att läsa om hur antalet som är anställda för att utforma den socialdemokratiska politiken formligen exploderat under de senaste trettio åren, samtidigt som mer än 90 procent av medlemmarna försvunnit. Och samtidigt som ideologiska studier kommit allt mer på undantag. Detta är en del i ett större mönster där professionella PR-konsulter allt mer påverkar vad som beslutas. Detta är ett stort demokratiskt problem, som alla som läst Stuart Ewens briljanta intervju med public relations' fader Edward Bernays inser.

Det hela är också sammanflätat med det som de senaste veckorna beskrivits av både Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd och Fokus, Swedbank och Synovate - klyftorna i Sverige har vuxit dramatiskt de senaste femton åren oavsett regering. De rika drar ifrån och får ett kraftigt växande privat konsumtionsutrymme, främst som en konsekvens av kraftigt växande kapitalvinster. De allt större bolagsvinsterna hör samman med att makten att påverka politiken tillfaller i växande grad dem som har pengar att betala för sitt inflytande. I Almedalen ser man hur näringslivets organisationer har råd med rosévinsmingel och bjudluncher medan det klagas när Arena bara bjuder på plockmat. Samtidigt ingår denna bjudkultur i det som gör det möjligt för människor som inte har stora organisationer bakom sig att vara i ett sommar-Visby där rika stockholmares efterfrågan tycks sätta prisläget.

Kanske har Emil Berg rätt i att man helt borde strunta i Almedalen och bygga organisation i stället. Och det kunde säkert vara en smart mediastrategi för vänsterpartiet att bojkotta Almedalsveckan och genomföra en organisatorisk offensiv bland alla de som inte har råd att resa bort på semestern - ett sätt att i stil med Ung Vänsters framgångsrika 90-talsstrategi göra en poäng av att man inte är ett parti som alla andra. Men det kan aldrig vara en metod för arbetarrörelsen i sin helhet att utebli från den plats där den centrala zonen möts, där man kan utöva påverkan genom närvaro och argumentation.

Om jag då själv skulle gå in och mediekonsulta för ett ögonblick skulle jag råda framför allt LO att mobilisera folk till Almedalen och se till att dränka arbetsgivarintressenas jippon med det som alltid varit vår starka gren - styrkan i vårt antal. Om rörelsefolk skulle promenera omkring i kvarteren kring Donners plats under den där veckan, kila in på seminarierna och minglen och ställa frågor utifrån ett löntagarperspektiv skulle det nog se ganska annorlunda ut.

Och ärligt talat - det krävs inte så enormt mycket folk för att uppnå denna effekt. Antalet aktiva almedalsdeltagare, som går på mer än ett eller två av partiledartalen, kan inte vara mer än tusen personer. Så ett par hundra fackligt förtroendevalda skulle räcka alldeles utmärkt.

LO genomför redan en utmärkt programverksamhet i Almedalen, som bör kompletteras med en mobiliseringsinsats. LO hyr några vandrarhem och hus i eller i närheten av Visby, och erbjuder gratis boende till alla tillresta fackligt förtroendevalda. Sedan går förbunden in och tar resekostnader och förlorad arbetsförtjänst för ett överenskommet antal. Detta koordineras med mobiliseringsinsatser från partiet och sidoorganisationerna - här är det jätteviktigt med en bred rekrytering så det inte bara blir gruppen av heltidspolitiker och betalda tjänstemän. Totalt sett bör målet vara att arbetarrörelsen ska få 500 personer till Almedalsveckan.

Där kom ett alldeles gratis PR-tips. Nu ska jag sätta mig på uteplatsen och läsa fler goda romaner. Återkommer.

P.S. Måste bara påpeka att Björn Elmbrant är ute och cyklar i sin artikel när han skriver om centern och EMU i Almedalen 2003. De hade bjudit in en brittisk EMU-motståndare - som för övrigt var socialdemokrat - för att framföra varför en stor majoritet av britterna sade nej. Jasidan angrep genom att referera till att den brittiska nej-sidan gjort en film med ett inslag där en komiker körde ett skämt om EU och tredje riket. Det hela blev en stor story först när Maud Olofsson gick till motangrepp och sade att den av socialdemokraterna inbjudne Joschka Fischer var terrorist. En underhållande detalj i sammanhanget är att när Ja till Europa försökte skaffa sig ett exemplar av filmen skickade de ett mail till brittiska No Campaign och kallade sig EMU-motståndare trots att mailadressen uppenbarligen var @jatilleuropa.se.)

5 kommentarer:

Johanna Wenner sa...

Hej Peter,
Jag gillar verkligen din idé att mobilisera LO-folk i det syfte du beskriver. Jag minns en kvinno-kryssning inför valet 1998; politiskt aktiva LO-kvinnor bjöds in till en kryssning mellan Stockholm och Visby under Almedalsveckan. Vi var nog drygt 200 den gången och effekten blev massiv när vi entrade Visby i likadana svarta t-shirts med vit-röda tryck. Inte nog med att vi märktes; vi deltagare fick känslan av att vi var många och att vi fick vara med i "händelsernas centrum".

En lite negativ parentes kan dock nämnas; en utländsk kvinna kom fram och uttryckte sin bestörtning över våra tröjor. För henne symboliserade det röd-svarta förtryck och hon hade reagerat med rädsla när vi först hade klivit iland. Jag tyckte att det var fantastisk bra att hon kommit fram och pratat med oss och frågat vad vi stod för.

Alla dessa minnen... :)
Ha en riktigt bra sommar!
//Johanna Wenner, Sundsvall

Anonym sa...

Demokratin och skillnaden ml dom som sas har demokrati och rättigheter/skydligheter häri som sitt fokus och dom som har sanningen (den senare är ju viktig för överlevnad och såklart fokuserad för vetenskap och militär).
Det senare med en alltmer (långsiktigt) osäker värld (miljö-ekologi , omvärld, världsläge, internationellt och osäkerheten med virus och smittor mm). Tex vetenskapsmän och militärer sluter sig samman med sanningen för att bemästra - och begränsar demokratin. Det blir då en sorts apokalyps (självuppfyllande profetia). Som om utomjordingar/aliens gjorde en spelanalys om “hur dumma är dom - ska jag spela på detta eller detta?”.
Att vi inte utgår från demokratin och då det som behövs= kunskaps - och utveckling (en mångfald av kunskaper som ser mönster och likheter i naturen = ung som om vi blev självförsörjande komplexa adaptiva enheter som levde och såg relationer och anpassade oss efter miljön och levde i miljoner år - tex skapade naturresurser och även intelligens i annan form).
Från spel (intelligens= läsa av och hjärnan vill ha roligt å plasticiteten att förändra vår oraganism bla nervsystemet som nya rön visar har mer databehandling som då bla partiklar i schizofreni visar på störning hos = dvs att det går att störa och manipulera bla som blogg visar) till massiv kunskapslag (ung som mest kunniga som förr blev kungar för överlevnadsvärdet= tex Akbar i stora Mogul = välstånd gick med kunskap och tolerans och utveckling och “det går” - inte Bernadottes mutbrott, olaglig produktkonkurrens (kung hovleverantör) och tjänstefel och motsägelser i lagen och nu outsourcing). S demokratiska grupptalan om avskaffa under 90 år och ingenting gjort (i partiprogrammet som man går till val på). Och fastighetsskatt fö.
Demokrati och inget skit (dödsviktigt för vissa)= behövs fler som bär upp kultur- och civilisationsarv (miljard tex) för att öka mänsklighetens överlevnadsförmåga och ge oss alla mer intelligens, kreativitet, förhoppningsvis humor och “höja allas intelligens” (egenintresse måste vika för överlevnadsvärdet = inte fråga om utan när med de metoder som är kostnadseffektivast och implementeringar som är rationella).
Medier tex har ju ett tungt ansvar liksom läkaretiken (alltid bota problemet = så vi blir friska och snabbt implementera ny teknik till vår fromma).
Medicin etc är ju egentligen det. Nästa steg är ju teknik.
Och skitstövlarna (deras gener och framtida prognos och bedömning av effekt - jfr naturen sas faktiskt sorterat ut förr i tiden för utvecklingens skull jfr dinosaurier och präster i slutet av medeltiden - s k svettsjukan - inte minst England var frekvent).
En dag kan vi leva som Babylon 5 (jag tror Sebaot, jesus och Satan som namnen etymologiskt heter följer någon policy och därav gör sitt program - satan är då inte ond och har säkert roligt - dumskalle med teknik - utan förolämpning - sorts best sas). Det verkar finnas sådana (och om …).
Spökfenomen etc = aliens spratt. Tex manipulera med materien och krafter vi inte känner för att visa “dumskallar ser ni inte vad man kan göra”.
En tanke är ju just allmänintresset och bildnings - och kunskapsjakten (allmän kring vår kultur - och civilisation med framförallt teknik, vetenskap, empirism= båda bör beaktas som kunskaper och dra metakunskap ifrån)= bara för att det inte ska bli för fyrkantigt och strikt lagbundet och kumulativt exponentiellt = lösa problem och att aktivt se kopplingar och få helheten ,3d, att gå ihop).

Beprövad erfarenhet inom flera professioner (bla läkare)= empirism (aliens etc och de bevis som finns och religionen, bla katolska som företräder annat synsätt).
Avskaffas (sorts sjukdom , beprövad erfarenhet som alltså ger sämre, inte kunskap/utveckling, bot etc).
Eu tex partigrupper etc stora ska slå ut små
Demokratin (vi skulle behöva en jediakademi som bevarar demokratin)

Edvin, SAP och SSU i Malmö sa...

Har inte läst de andra bloggsvaren.

Men jag måste hålla med dig i det stora hela. Folkrörelsen förtvinar och äcklet frodas. Med äcklet menar jag de betalda slickerövarna som försörjer sig på lojalitet mot en auktoritär ordning, de som inte tänker själva utan hoppar på befallning mm.

Det är sällan jag inte håller med dig, Peter, när du skriver om hur bra folkrörelsen är.

Tänker för övrigt på hur nersunkat SSU är av maktfullkomlighet. Få tänker längre än i kongressperioder om de ens tänker så långt. Platser i disttirktens och förbundets styrelse är viktigare än att studera om och bygga socialism.

Nej, tacka vet jag följande ordsrpåk:
Rörelsen före allt.

Anonym sa...

Kan man inte börja med att SE VERKLIGHETEN?
Att kunna gå fredad på gator även kvällstid?
Att använd all den arbetskraft som redan finns i Sverige innan man importerar ny "pensionsräddare".
Kanske läsa lite av SCB:s fakta hur stor arbetsviljan är inom vissa grupperingar? (<10%..)
Mona kom ju med platt intet i Almdalen. Hade hon skrivit talet själv?
Illa!
Och ni sitter och undrar över att sd ökar.... nu til 4% och förmodligen mer 2010.
De som slavar och jobbar och ska betala kalset, de ser verkligheten och resultate av den förda politiken varje dag. Varje dag!
Ni politiker gör det definitivt inte.
Om MOna orkad lyfta röven från nacka(?) och tog en kvällspromedan genom de berikade områdena skulle kanske en del hända.
Var bor ni övriga skribenter själva förresten??
Har roat mig att kolla var alla initierade som skriver så vackert i ledare och kultursidor bor.
En sak är säker, det iaf INTE i de berikade områdena, (Vasastan är populär..)
/EH

Anonym sa...

Hoppsan, vad hände vid inkopieringen av mitt inlägg?
Kan stava bättre iaf, bokstäver försvann mm..
Meningar också..?
Strunt i det, är iaf INTE en obildad sd-are.
/EH