Social Democracy / Socialdemokrati

Göran Perssons inledningsanförande till partikongressen i Malmö är mycket inspirerande. Det finns mycket att säga om sakinnehållet - lovord såväl som kritik - men grundansatsen är oerhört inspirerande. Äntligen formulerar socialdemokratin en vision för framtiden. Tanken är att förena det gamla med det nya. Vi reformister bygger en bro till framtiden - vi vill mer med Sverige. Vi vill ta med oss det bästa av det gamla i det nya - inte dra ner ambitionerna och göra Sverige till ett genomsnittligt europeiskt land. Vi vill framåt - inte bakåt. Denna vision är stark och den kan bära hela vägen till valbåsen i september 2006. Vi vill något igen! Jag citerar Göran Persson: För vårt mål är ju människan: hennes drömmar och ambitioner, hennes längtan och vilja, hennes kraft att utvecklas, hennes frihet och hennes kärlek till sin nästa. Kärleken, lyckan, glädjen, längtan och lustfylld förväntan - det är politikens söndag. Rädslan, oron, tvivlet, otrygghetens ensamma vanmakt - där har politiken s...

I går pågick en het debatt om den svenska modellens framtid i EU-parlamentet. Också den inbitne ja-sägaren Jan Andersson stormade och hotade med "krig" om kommissionen går emot den svenska modellen. I våras deklarerade LO:s avtalssekreterare Erland Olausson att "LO har utifrån fackliga utgångspunkter tagit ställning för att Sverige ska vara medlem i EU men skulle det mot all förmodan innebära att hela vår arbetsmarknadsmodell slås sönder så är priset för högt. Då måste vi ompröva vårt ställningstagande". Med andra ord - om EU slår sönder den svenska modellen bör Sverige lämna EU. Den allt bittrare striden mellan svensk fackföreningsrörelse och EU om arbetsmarknadsvillkoren visar allt tydligare på att nej-sidans farhågor vid EU-omröstningen 1994 hade en verklig grund. Jag var inte aktiv på någon sida i den folkomröstningen, och jag må vara EU-kritiker men jag ser också fördelar med att vara medlem. Min linje har länge varit att vi bör vara medlemmar men begränsa EU...

Vi må skape for å ha noe å dele. Og er vi gode til å dele, blir vi også bedre til å skape. God utdanning til alle, sterke offentlige velferdstjenester og likestilling mellom kjønnene bidrar til verdiskaping i samfunnet. Den skandinaviske modellen innebærer at både menneskenes velferd og bedriftenes konkurranseevne er i verdenstoppen. Det skal vi ta vare på. Og det skal vi bygge videre på. Det är ett litet utdrag ur den regeringsförklaring som Jens Stoltenberg läste upp i norska stortinget i går, som är utformad utifrån den politiska plattform de tre regeringspartierna utformat tillsammans. Regeringsförklaringen innehåller mycket viktigt och bra, men den i min mening starkaste visionen är denna: Det skal ikke være fattigdom i verdens rikeste land. Regjeringen vil legge fram en helhetlig plan for å avskaffe fattigdom i Norge. Norge antar målet att vara det första land i världen som avskaffar fattigdomen. Detta är den nordiska välfärdstraditionen från det starka samhällets tid när den ...

After being under massive pressure from London-based lobby groups I have finally decided to give in and admit that I have done wrong. I haven't written an article in English on this blog since I wrote about the TUC on September 15th. So now I offer my English-speaking audience a summary of last month in Swedish politics: - The budget for last year has been negotated between the Social Democrats, the Left Party and the Greens. This is the most expansionary budget since the ERM crisis in the beginning of the 1990's and it contains many good proposals on getting more jobs, more schools and hospitals and more higher education. The negotations were very hard this year as the Greens and the Left Party demanded a general amnesty for all refugees hidden in the country after being denied asylum. This proposal was met half way. - There has been a lot of international attention on the future of collective bargaining and the Swedish social model, as the commissioner Charlie McCreevy has b...

Antifeminismen har skördat en ny seger. Tiina Rosenberg har nu avsagt sig sin plats i Feministiskt Initiativs styrelse efter fem veckor av förföljelser och hot. Hon inleder sin artikel med de tänkvärda orden: I Sverige där de flesta partier för ett halvår sedan formligen tävlade om att kalla sig feminister har denna beteckning nu blivit ett skällsord. [...] [Det är] svårt att undkomma en misstanke om att en systematisk kampanj mot genusforskning och genusforskare är i gång. Det finns mycket att säga om Tiina Rosenbergs arbete och framtoning. Hon är provokativ, inte tu tal om det, och kanske gör hon rätt bedömning när hon konstaterar att hon är bättre lämpad för akademin än för politiken. Men Gudrun Schyman har helt rätt i sin beskrivning i Ekot av vilka krafter det är som fått Rosenberg att kliva av: Det är en väldigt tydlig politisk markering och kampanj. Det är jag helt överens med Tiina Rosenberg om. Det som tillkommer i hennes fall är att vi kan se att det under ytan av feministi...

Jag tillhör en arbetarekommun som kommit långt vad gäller formell jämställdhet. Finanskommunalrådet är en kvinna, arbetarekommunens ordförande är en kvinna, ett av våra två statsråd är kvinnor, två av våra tre riksdagsledamöter är kvinnor och så vidare. Gång på gång får vi problem med varvningen av våra listor till olika val. Orsaken är att våra mest kompetenta politiska namn är kvinnor, och att våra medlemsomröstningar vill placera flera kvinnor än män i toppen. Det har lett till en gryende debatt om ifall kvoteringen kan motverka sitt syfte när jämställdheten nått en viss nivå. I går beslutade Uppsala arbetarekommun om listorna inför valet 2006. Som jag redan berättat är vårt system väldigt bra - ett provval gör att mer än 600 röstande medlemmar beslutar hur listan ska se ut. De enda tillåtna avvikelserna från medlemsomröstningens utfall är att listorna ska vara varvade och att vi ska ha 20 procent med utländsk bakgrund på listorna. Själv blev jag nummer 30 på kommunfullmäktigelista...

Noterade att Reinfeldt i går kväll sade att det inte finns några politiska skillnader mellan junilistan och den borgerliga alliansen, och att SVT:s Mats Knutsson sade i studion att junilistans förslag är "en katalog på ganska allmänborgerliga förslag". Tony Johansson och Ali Esbati har skrivit läsvärda kommentarer om junilistans högerpolitik, och jag har ju också skrivit en tidigare kommentar . Motallians artikel är intressant, och det är också kommentarerna på Federley som avspeglar oron i de borgerliga leden. Det är helt klart att junilistan INTE är tvärpolitiskt när det kommer till inrikespolitiken, vilket jag bara kan beklaga eftersom jag på många sätt uppskattat deras EU-arbete. Återkommer i ärendet.

Så har Sverige fått sig ett borgerligt EU-kritiskt parti. Junilistan går från att vara en tvärpolitisk lista till EU-parlamentet till att bli ett parti som kandiderar till riksdagen. Den mest positiva effekten av detta är att utvecklingen mot en mer realistisk svensk EU-politik fortsätter. Alla politiska partier kommer, liksom inför EU-parlamentsvalet, att tvingas anpassa sig då befolkningen är mycket mer EU-krititisk än både regeringen och den borgerliga alliansen. Om socialdemokratin har någon självbevarelsedrift kommer partiet att ta hårda strider för rätten till kollektivavtal och mot tjänstedirektivet, och utlova folkomröstning inför nya EU-föredrag för att få bort den frågan från valrörelsen. Vid EU-parlamentsvalet tog junilistan sina väljare från bägge blocken. Men sedan juni 2004 har junilistans borgerliga profil klarnat allt mer, och avspeglas också tydligt i valplattformen med förslag om minskade offentliga utgifter, ökad konkurrensutsättning i offentlig sektor, pigavdrag, s...

Expressens chefredaktör PM Nilsson har haft en oerhört läsvärd mardröm . Ett högst tänkvärt scenario, vill jag säga, och mycket inspirerande (om man inte tycker som PM politiskt vill säga). Jag gillar speciellt partiet som förklarade hur Göran Persson lyckades vända debatten: Valrörelsen var ett enda långt segertåg med start i juli då han lanserade nolltaxan på dagis, höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen, a-kassan och föräldraförsäkringen och bättre anställningsskydd så att svenska löntagare ska stå trygga i den globala turbokapitalismen. Debatten kom helt att handla om socialdemokraternas förbättringar och Alliansens försämringar. Det dånade uti rättens krater. Låt inte högern försämra den svenska modellen, mullrade han på valmöte efter valmöte. Svensk ekonomi tillhör de mest konkurrenskraftiga i världen, den svenska tillväxten är långt över EU-snittet, vi har råd att skydda de arbetslösa och sjuka, vi har råd med tid för barnen, vi har råd med trygga arbetsplatser, vi har råd m...