söndag, september 27, 2009

Vardagsglädje

Också i hösthetsen så kan det då och då dyka upp ett ögonblick av poesi. Så håll till godo med ett avbrott i politikflödet:

Hösthetsen avbryts
och ett oväntat fönster öppnas upp
för en dag av vardagsglädje
i goda vänners lag.

Kroppen tycks förlåta mig gårdagens synder
låter domen bli mild
I stället för betongkepsen
en känsla av att ha tryckt på CTRL+ALT+DEL
rebootat
startat på nytt.

Rask promenad i friska morgonstunden
till höjden över Gamlestaden
där forna fiender från fjärran
tillbringar den eviga vilan
samman med dem som vandrade stadens gator
i svunna tider.

Smoothie och creamcheesebröd
framför tv-såpor
Vardagens stunder
ibland de mest övernaturliga
då vi plötsligt möts
då människor faktiskt når fram till varandra
Då livets teater tar en paus
maskerna tas av
vi står inför varandra som de människor vi är
med vår storslagenhet och våra brister.

Jag är hel
jag är här
och plötsligt känns ingen utmaning för stor
ingen horisont för avlägsen.
I cafésamtalen reser vi till Indien och Chicago
drömmer om en arbetarrörelse som vågar drömma
vågar tro att kärleken är möjlig.

Stiger på tåget
och ser höstens brand i lövverken
genom fönstret i eftermiddagssolens sken
och plötsligt blir det obegripligt
hur jag kunde frukta hösten.

Innan den var här
såg jag höstens skräckansikte framför mig
hur sommarens värme
förbyttes i kyla
från ljuset sjunka vi mot mörkret.
Nu omfamnar jag hösten,
dess friskhet, dess färger.

Omfamnar höstsäsongens snabba skeenden
när allt ska trängas in
på de korta månaderna mellan sommarsemester och jul.
Önskar bara
att jag hade fler dagar
av vardagsglädje.

1 kommentar:

Mattias sa...

Stor igenkänningsfaktor! Den oberättigade rädslan för hösten. En kompis lanserade istället ordet "hösteufori". Det är känslan jag fick av din höstdikt.