torsdag, januari 15, 2009

Välkommen kritik av normpolitiken

Det största socialdemokratiska partidistiktet - Skåne - uttryckte i sitt rådslagssvar en kritik av den ekonomiska politik socialdemokratin fört. De som följer denna blogg vet att jag delar den kritiken.

Sydsvenskan har skrivit om den skånska kritiken. Andra tidningar har slagit upp det stort som en kritik av Mona Sahlin personligen - en följd av medialogiken att göra politiska konflikter till personkonflikter fast de inte är det.

Idag har den vanligtvis så kloka och genomtänkta Dagens Arena slutit upp i fördömandets kör mot partidistriktets vice ordförande Morgan Johansson, som får klä skott för att han för fram vad partimedlemmarna i Skåne tyckt i rådslaget. En intressant aspekt för den som tycker det är kul med hur media hela tiden återskapar bilder och föreställningar är att vice ordförande Morgan blir till mannen som utmanar partiledare Mona och inte ordförande Helene. Detta är uppenbarligen utstuderat, med tanke på att Dagens Arena tycks ha valt ut sin sämsta bild på Morgan.

Det är uppenbart att normpolitiken är en öm tå att kliva på. Där tycks inte reglerna om "kärleksfull kritik" riktigt gälla. Där krävs rättning i leden och munkavlar precis som på den gamla onda tiden.

För de som läser för mycket tidningar och träffar för lite sossar och fackföreningsfolk kan jag berätta att frågan om den ekonomiska politiken inte är en personlig vendetta mellan Mona och Morgan. Det är en fråga om vilka möjligheter det ska finnas att föra en socialdemokratisk reformpolitik i en ekonomisk krissituation.

Som Skånes partidistriktsordförande Helene Fritzon säger: "Ska vi klara sysselsättningen innebär det kraftfulla offentliga insatser. Så ser en ansvarsfull ekonomisk politik för närvarande ut." Eller som Morgan Johansson säger: "Ett tak för utgifterna kan leda till en så bisarr situation som att staten måste säga upp folk för att klara sina utgifter för arbetslösa. Det är ingen fruktbar väg att gå."

Skånes partidistrikt har inte gjort något fel, tvärtom. De har gjort precis vad partiledningen sagt att man ska göra. De har diskuterat igenom politiken, skrivit ihop sina rådslagssvar och skickat in dem till partistyrelsen. Jag trodde poängen med ett rådslag var att man skulle diskutera igenom politiken förutsättningslöst - inte att vissa frågor och vissa ämnen var förbjudna.

Skåne är för övrigt inte ensamma om att ha funderingar och synpunkter. Min egen arbetarekommun Uppsala vill också diskutera kring den ekonomiska politiken förutsättningslöst. Så här skriver vi i vårt rådslagssvar:

"Uppsala arbetarekommuns styrelse efterlyste redan i samband med behandlingen av den förra rådslagsremissen en diskussion om den allmänna ekonomiska politiken och den offentliga sektorns roll för tillskapandet av nya jobb. Styrelsen ansåg att den ekonomiska politik som fördes av den socialdemokratiska regeringen under 2005-06 haft en mycket stor betydelse för den sysselsättningsuppgång vi sett under de senaste två åren. Det är också alldeles uppenbart att offentliga investeringar i klimatomställning och i förbättringar inom skolan, vården och omsorgen leder till fler arbetstillfällen och ett bättre samhälle i stort. Vi saknar fortfarande resonemang om den ekonomiska politiken i stort i de annars väldigt omfattande rådslagsmaterialen. Detta förvånar, inte minst i tider då socialdemokraterna avkräver svar från regeringen om hur man vill stimulera ekonomin för att förhindra en växande arbetslöshet. Vi utgår från att partistyrelsen presenterar ett genomtänkt förslag till hur den ekonomiska politiken kan bidra till full sysselsättning i god tid innan partikongressen."

Tidigare var det jätteviktigt att lyssna på sina kärleksfulla kritiker - det var själva grunden till att det bjöds in till rådslag. När sen plötsligt några har synpunkter så ska dessa genast pekas ut som bråkmakare. Socialdemokraterna kan bättre än så.

2 kommentarer:

Edvin, socialdemokrat och socialist sa...

Det är bra att du lyfter upp den här frågan. Den velour-auktoritära partiledningen med Sajlin i spetsen verkar ibland ha uppfattningen att folk ska ges möjligheten att tycka lika.
Den ekonomiska politik som s-ledningen hållit sig med på senare år har ju inte givit någon blomstrande välfärd precis.
Det är uppfriskande att såna här synpunkter kommer fram även om de inte är så radikala som jag skulle velat ha dem. Då tänker jag på rådslagssvaret från Uppsala arbetarekommun och det Helene Fritzon och Morgan Johansson sagt.

Jeanette S sa...

Jag håller helt och fullt med Edvin i hans inlägg. man känner inte igen sig i dagens socialdemokratiska politik. Det har velats innan men nu känns det ännu mer och nästan i var och varannan fråga.
tror man på allvar att man får arbetarrörelsen med sig och tror man på att ens egen organisation är en folkrörelse?