PM:s mardröm är mitt hopp

Expressens chefredaktör PM Nilsson har haft en oerhört läsvärd mardröm. Ett högst tänkvärt scenario, vill jag säga, och mycket inspirerande (om man inte tycker som PM politiskt vill säga). Jag gillar speciellt partiet som förklarade hur Göran Persson lyckades vända debatten:

Valrörelsen var ett enda långt segertåg med start i juli då han lanserade nolltaxan på dagis, höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen, a-kassan och föräldraförsäkringen och bättre anställningsskydd så att svenska löntagare ska stå trygga i den globala turbokapitalismen. Debatten kom helt att
handla om socialdemokraternas förbättringar och Alliansens försämringar.

Det dånade uti rättens krater. Låt inte högern försämra den svenska modellen, mullrade han på valmöte efter valmöte.

Svensk ekonomi tillhör de mest konkurrenskraftiga i världen, den svenska tillväxten är långt över EU-snittet, vi har råd att skydda de arbetslösa och sjuka, vi har råd med tid för barnen, vi har råd med trygga arbetsplatser, vi har råd med ett solidariskt samhälle. Det är till och med lönsamt. Varför förstöra vad vi har?

Hans överlägsna statsmannamanér som tidigare retat gallfeber på vissa kärnväljare var som bortblåst under sommaren. Han kämpade i underläge, han var ohyggligt effektiv och ville vinna till varje pris.


Ser ut som att PM och jag är helt överens om att det är den bästa sossen som vinner valen och om att socialdemokratins väg framåt är att återgå till det starka samhällets värderingar och överge den tredje vägen (även om PM passar på att ge en känga åt Palme i sin beskrivning av hur historieskrivningen om Persson skulle kunna bli efter en valseger 2006).

Jag tackar Claes Nordmark för tipset, och konstaterar att han fortfarande inte skaffat en blogg trots att han har mycket intressant att säga - inte minst om utrikespolitik. Detta trots att jag själv inte alltid håller med - Claes debattartikel om Irak är skriven som om kriget var slut och att det inte pågår någon amerikansk ockupation. Jag tipsar om Tony Johanssons blogg för att få en annan bild av vad som händer i Irak.

Helgen har tillbringats på bokmässan, därav det sporadiska bloggandet. Återkommer med en artikel om detta, och går in och svarar på kommentarerna under dagen.

Kommentarer

Anonym sa…
Säg att PM:s mardröm var rätt - att kartellen faktiskt lyckas ta in alliansens försprång och vinna valet - vad vill ni göra då? Det har ju hänt förut, så det är bäst att ni skaffar en plan. Hur ska ni hantera alla de människor som skuffats in i utbildningar och åtgärder för att fixa till arbetslöshetsstatistiken? Vad ska ni göra för att hjälpa alla dem som sitter och känner sig trygga med sina höga bidragsnivåer att faktiskt våga? Inte bara i retoriken alltså - utan i praktiken! Vad har ni för idéer för att få vår på många områden världsledande forskning att leda till utveckling också? Vad vill ni med vårt EU-medlemskap, vårt söndertjaffsade världssamfund, vår ohållbara invandrings- och flyktingpolitik?

Jag vet att jag tjatar -men vad vill vänstern? V:s försök till formulering av ett nytt ideologiskt dokument tycks ju rinna ut i internt tjäbbel och från S har jag inte sett något försök till motsvarande. Det är vackert att vinna, men vad ska ni med makten?
Jag har svårt att uttala mig för partiet - kongressen i november kommer förhoppningsvis ge några svar på dina frågor.

Själv vill jag bygga ut den offentliga sektorn eftersom industrin ger tillväxt men inga jobb och eftersom det finns enorma behov men få har råd att efterfråga bättre skola, vård och omsorg. Finns det jobb att söka ska vi nog få folks självförtroende att växa och börja söka på allvar igen - ingen blir gladare för att det är 400 som söker varje jobb i stället för 200. Vi ska slåss för ett socialt Europa där länderna får större utrymme att bedriva en jämlikhetspolitik, vi ska stärka FN på USA:s bekostnad och vi ska stärka asylrätten. Jag tror det är dags att bryta med den tredje vägen - som visade sig vara en återvändsgränd.
Anonym sa…
Borde inte det här vara åtgärder som är enklast att genomföra om man kan ta breda internationella grepp? Kapitalet har ju annars alltid en tendens att rinna fortast till områden där "impedansen är låg". Har du några kopplade idéer om hur man typ återskapar socialistinternationalen, eller på andra sätt att få kapitalet att hålla sig kvar hos oss trots att man knaprar hårdare på det här? Eller rent av hur man gör sig oberoende av det?
Anonym sa…
Hej PG, kul att bli omnämnd på din blogg! Vad jag själv vet har jag inte någonstans i min artikel hävdat att USA inte ockuperar Irak. Men däremot hävdar jag att vi måste bidra med stöd (dock inte direkt militärt sådant) till Irak, för i dagsläget lider det Irakiska folket av kaoset i landet. Jag skriver även i artikeln att "USA gick emot folkrätten och trotsade FN när de startade kriget". Kan det bli tydligare än så för vem som har ansvar för situationen i landet? Jo faktiskt blir det tydligare i min sista mening där jag skriver: "Skulden är tveklöst USA:s - men ansvaret är trots allt också vårt". Jaha, nu återstår det väl tydligen bara för mig att skaffa en blogg... ;)

Populära inlägg i den här bloggen

Ros och ris åt Socialistiskt Forum

Dags för en ärlighetsrevolution

Ett anspråksfullt förslag