Social Democracy / Socialdemokrati

Under båda de två senaste regnsomrarna har jag befunnit mig på Balkan i slutet av juli. Sol och värme har kombinerats med upplevelser och fördjupad förståelse av de ex-jugoslaviska samhällena. I fjol nåddes jag av nyheterna om massakern på Utøya medan jag befann mig på Balkan. I år befann jag mig i Sarajevo under årsdagen. Huvudstaden i Bosnien-Hercegovina har i modern tid fått se konsekvenserna när människor tappar förmågan att leva tillsammans. Där har man också nyligen uppmärksammat årsdagen av det folkmord som skedde i Srebrenica under perioden 11-22 juli 1995 då omkring 8 000 muslimer dödades.  Här nedan återpublicerar jag en ledare jag skrev i UppsalaDemokraten i oktober 2010 - i efterdyningarna av att Sverigedemokraterna valts in i riksdagen. En del av texten är daterad, men jag tycker ändå att det är viktigt att den finns på nätet. Den handlar om varför vi aldrig, aldrig får ge vika för hatet och högerextremismen.  Etnisk rensning är hatets slutpunkt ...

När valresultaten rullade in från distrikts-Norge i går kväll kändes det konstigt att inte vara där. I Folkets Hus i Oslo, där jag var för fyra år sedan när de rödgröna vann för första gången . Mycket har hänt i Norge under de senaste fyra åren. Samarbetet mellan partierna och mellan rörelserna bakom dem har visat sig fungera bra. Norge har styrt bort från den nyliberala kursen och tagit viktiga steg i riktning mot en mer solidarisk samhällsutveckling. Och den sensationella segern för Arbeiderpartiet i Trondheim i kommunalvalet för två år sedan - den kommun som på många sätt står i framkanten och utgör en skyltfönster för vad en rödgrön politik kan innebära - visar att radikal och framsynt kommunalpolitik lönar sig. Men mycket har också hänt i Sverige. För fyra år sedan brydde sig svensk socialdemokrati inte särskilt mycket om Norge - jag mötte Marita Ulvskog i vimlet i Folkets Hus på valnatten men det var allt. I år har svenska delegationer åkt västerut i parti och minut och Facebook...

Aron Etzler, chefredaktör för vänsterpartistiska Flamman och författare till boken Trondheimsmodellen som kommer ut på måndag, var med på Arbeiderpartiets och Sosialistisk Venstrepartis valvakor i Trondheim. Han har skrivit ett mycket bra reportage som ökar förståelsen för vad som hände i det norska valet. Läs !

Fredrik Jansson och Ali Esbati skriver intressant om det norska valet. Vi har mycket att lära av och fundera över vad som sker i vårt västliga grannland. Läs även mitt förra inlägg om Trondheimsmodellen och den fenomenala uppgången för ett radikalt och progressivt Arbeiderparti.

Medan de flesta valresultat nu kommit in i det norska kommunvalet står det klart att de rödgröna partierna inte klarat av vinna över de sittande borgerliga majoriteterna i de två största städerna Oslo och Bergen. Arbeiderpartiet går fram i landet som helhet, men nedgången för Sosialistisk Venstreparti gör att detta inte räcker. Men det finns ett tydligt lysande undantag - Trondheim. I Norges tredje största stad sitter den rödgröna majoriteten kvar. Arbeiderpartiet stannar på rekordresultatet 43,9 procent - en ökning med mer än 13 procentenheter. Detta är till och med bättre än de mycket positiva opinionsmätningar som kommit de senaste veckorna. Kommunstyrelseordförande Rita Ottervik förklarade häromdagen till Dagsavisen att Arbeiderpartiet i Trondheim är "lite rödare" än i landet i stort, och säger till NRK nu i kväll att orsaken till valsegern är att man kunnat leverera politiskt. Trondheims högerorienterade dagstidning Adressavisen kallar staden "Annerledesbyen" ...

På Norges nationaldag citerar Christian Aasvestad en dikt av Grieg som beskriver en nationalism som inte är chauvinistisk utan som tvärtom handlar om en obändig frihetstörst och kärleken till ett land som gång på gång ockuperats av utländska förtryckare. Jag ska inte vara sämre, utan hedra Norge på nationaldagen med att återge hur det socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1905 uttalade sig angående unionsupplösningen: Då det för hvarje dag blir allt tydligare, att den svenska öfverklassen och de reaktionära tidningarne söka drifva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, så uttala de i Stockholm samlade representanterna för Sveriges arbetande ungdom: att det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket; att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen; att Sveriges arbetare äro beredda att nedlägga arbetet öfver hela landet för att förhindr...