tag:blogger.com,1999:blog-148404512024-03-08T01:07:47.136+01:00Social Democracy / SocialdemokratiEn blogg om frihet, jämlikhet och solidaritetPeter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.comBlogger624125tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-39372114312850270432020-01-24T12:21:00.003+01:002020-01-25T08:21:04.965+01:00Dags för en ärlighetsrevolutionNu tycks alla riksdagspartier vara överens om behoven av kraftiga ökningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Det är bra, och det ger förutsättningar för att prata om grundproblemet.<br />
<br />
När det statsfinansiella ramverket utformades på 90-talet var en viktig grundpremiss att inkomsterna i form av skatter ökade med automatik medan för att öka offentliga kostnader krävs aktiva beslut. När löner och priser stiger ökar statens intäkter i form av skatter och moms, medan anslagsposterna inte ökas på samma automatiska sätt. Det ledde till att det årligen skapades ett utrymme i statsbudgeten - ofta felaktigt beskrivet som ”reformutrymme” - att lägga antingen på pris- och löneuppräkningar eller på det som beskrivs som nya satsningar (som alltså i praktiken ofta finansieras genom att andra anslag sjunker reellt).<br />
<br />
Det här har år för år byggt upp en allt svårare situation, särskilt i kommunerna men också i urholkningar av exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Och en retorisk kluvenhet, när rikspolitiker säger att de satsar på välfärden när de i praktiken bara ser till att anslagen håller något så när jämna steg med pris- och löneutvecklingen i landet.<br />
<br />
Det är dags att ändra det här systemet, och börja räkna upp anslag med automatik igen. Det vore ärligare att politiker som vill dra ner på välfärden faktiskt tvingas ta ansvar för det, i stället för att kunna gömma sig bakom att låta anslagen urholkas årligen i takt med inflationen. En sådan ärlighetsrevolution skulle kunna bidra till att återställa det urholkade medborgerliga förtroendet för politiken.Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-46474955937735074552020-01-23T14:00:00.000+01:002020-01-25T08:20:17.474+01:00Ett anspråksfullt förslagEn debatt har seglat upp kring Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek (ARAB) till följd av de drastiska nedskärningar som nu föreslås för att få ihop plus och minus i organisationens budget. Som engagerad i kultur, historia och bildning klappar hjärtat starkt för denna fråga, och för dem som nu brottas med den.<br />
<br />
Jag vill ge mina egna personliga inspel till diskussionen, som jag för tydlighets skull ska säga inte avspeglar någon annan uppfattning än min egen. Det ska inte ses som en direkt kommentar till vad styrelse och ledning för ARAB gör utifrån de förutsättningar de har, utan snarare som ett inspel till hur vi som är engagerade i den breda arbetarrörelse som är huvudmän för denna institution bör se på dess långsiktiga framtid. Jag tar risken att bli konkret - inte för att jag tycker man i ett sådant här skede ska låsa sig till enskilda detaljer utan för att ge en gestaltning av hur en sådan här verksamhet skulle kunna se ut och vad den skulle kunna innebära.<br />
<br />
Jag har länge tyckt att svensk arbetarrörelse behöver ha en mer fysisk och idémässig närvaro i sitt historiska hjärta - i kvarteren kring Norra Bantorget i Stockholm. Vi bör ägna en liten del av de resurser vi årligen lägger på kommunikation till att synliggöra det levande kulturarv av folklig kamp och demokratisering som är arbetarrörelsen. Detta bör göras i form av ett modernt och framåtblickande museum som blir en självklar plats för människor att besöka i huvudstaden, med utställningar som knyter historien till nuet och framtiden och det lokala till det nationella och globala. Och det bör ske oavsett om staten är beredd att skjuta till mer medel till stöd för detta arkivcentrum.<br />
<br />
I en tid av motgång och nedgång vore det ett bra projekt att samlas kring och ingjuta nytt mod genom. Ett projekt som i stil med motsvarande museer i Köpenhamn, Oslo och Tammerfors har sitt fokus på arbetarna och deras organisering snarare än ett mer opolitiskt och ofarligt fokus på arbetet. Detta sagt med all respekt för det fantastiska arbete som genomförs av Arbetets Museum, som drivs av en stiftelse där arbetsmarknadens parter - arbetsgivare såväl som arbetstagare - ingår.<br />
<br />
Det finns många lämpliga byggnader som ägs av arbetarrörelsen i kvarteren kring Norra Bantorget, men för mig känns Norra Latin som den självklara platsen för det arkiv, bibliotek, museum och forskningsinstitut som skulle kunna heta Centrum för Arbetarrörelsens Historia eller något liknande men gå under vardagsnamnet Norra Ban.<br />
<br />
Med all respekt för de som fattade beslutet att flytta ARAB från Upplandsgatan till Flemingsberg så förändras tiderna och behoven. Lokalerna i Flemingsberg kommer förr eller senare att bli föremål för bostadsbyggande. Digitaliseringen bromsar tillväxten av och intresset för arkivalier i pappersform, medan behovet fortsatt är stort för fysiska platser för upplevelser och möten med expertis som kan ge förklaringar till de historiska skeenden som beskrivs. Många andra verksamheter visar på att det går utmärkt att förena centrala lokaler som showroom och forskningsinstitut med magasinsytor där kvadratmeterpriserna är lägre.<br />
<br />
Skulle detta då vara dyrt? Ja, det beror såklart på vad man jämför med och vad man tror sig kunna få ut av det. Som jag förstår det har ARAB idag en budget på ca 18 miljoner, vilket såklart är mycket pengar men jämfört med de resurser den samlade arbetarrörelsen förfogar över är det en ganska liten summa för att tillgängliggöra ett levande historiskt arv för forskare och intresserad allmänhet. Om man lägger till pengar för att få en större verksamhet och spridning skulle det kunna vara en viktig del i en ideologisk offensiv, som bottnar i något som vi är stolta över och som vi vet att andra försöker snylta på - vår historia av att ha byggt demokratin och välfärdsstaten.<br />
<br />
Vad tycker du?Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-15233580422932746332019-12-13T08:54:00.000+01:002019-12-13T08:57:18.328+01:00Bristande ledarskap kring Brexit blev Labours fall<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Det känns tragiskt att vakna upp till en massiv konservativ seger i Storbritannien - ett land som betyder mycket för oss kulturellt och som vi ofta rätt eller orätt tar väldigt stort intryck över kring vad som är rätt väg framåt politiskt. Det innebär fem år med en massiv majoritet för Boris Johnson som premiärminister vilket är en riktigt riktigt dålig nyhet för den som hade hoppats på att ett av Europas allra värsta klassamhällen hade kunnat byta kurs. Storbritannien får aldrig uppleva Labours transformativa program för massiva investeringar i sjukvården, fler bostäder man har råd att bo i, en grön industriell revolution, bättre beskattning av de rikaste och återförandet av grundläggande service som vatten, elnät och järnväg i gemensamt ägande. </div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Min analys efter att ha följt debatten och också samtalat med brittiska väljare vid dörrposterna i valrörelsen är att Labours problem började när man bestämde sig för att sätta käppar i hjulet för den folkomröstning som hade genomförts kring Brexit. När man försökte fälla utträdesavtalet i parlamentet och få till stånd en ny folkomröstning. Det gjorde att man inför många kärnväljare utanför storstäderna i klassiska arbetarklassområden i Midlands och norra England framstod som out of touch med väljarkåren, som en Londonelit som struntade i vad väljarna hade beslutat. Och eftersom Brexit för många av arbetarväljare utanför storstäderna hade kommit att bli en symbol för så mycket annat som är fel med det brittiska samhället - som egentligen handlar mer om växande ojämlikhet, vikande samhällsservice och en svagare välfärdsstat - så blev det därmed möjligt för många av dessa väljare att i detta val rösta för det parti som ville ”get Brexit done”. Och detta alldeles oavsett att det inte är så det kommer att bli - det kommer bli fortsatta långa och mödosamma förhandlingar i Bryssel om ett nytt handelsavtal mellan EU och UK. </div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Jag säger inte att det här är en lätt fråga. Labour var klämda mellan två eldar i Brexitfrågan, och pressen för att obstruera utträdesavtalet och kräva en andra folkomröstning som överprövade väljarnas beslut kom inte minst från den egna rörelsens gräsrötter. Här hade krävts ett starkare politiskt ledarskap för att ta sig själva ur den kulturkrigsfråga Brexit hade blivit och kunna driva en konsekvent och tydlig linje. En linje för att hitta en förhandlad lösning med Theresa Mays regering om att säkra upp de viktigaste frågorna om arbetares rättigheter och andra viktiga minimistandarder i utbyte mot Labours röster för utträdesavtalet. En linje som hade överstökat Brexit som partipolitisk vattendelare, och gett Labour fältet fritt att kunna driva de frågor man ville driva. Frågor som var populära i valrörelsen men som drunknade i det eviga ostoppbara Brexitdramat. </div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Labours politik var inte trovärdig i den fråga som var viktigast för väljarna. Väljarna såg att Jeremy Corbyn gång på gång bytte position, att han var otydlig om Brexit. Att han kompenserade en inkonsekvent linje med att höja tonläget, blev en käbblare snarare än en konstruktiv politiker som hittade vägar framåt. Och bristen på tydlighet drabbade partiet dubbelt upp - i stället för att framstå som statsmän som försöker hitta lösningar som samlar ett splittrat land ifrågasattes Labours och Corbyns trovärdighet såväl bland väljare som ville stanna i EU som bland dem som ville lämna.</div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
En tid av prövning väntar nu för Labour. Där jag tror det första plågsamma beslut man behöver fatta är att inse att denna valutgång en gång för alla avgjort Storbritanniens relation till EU. Landet kommer att lämna EU, men kommer självklart att behöva ha en stark och förtroendefull relation till sina europeiska samarbetspartners. Sedan kommer Labour förr eller senare att behöva välja en partiledare att leda dem in i nästa val. </div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Men Labour bör inte kasta ut barnet med badvattnet. Man är idag Västeuropas största politiska parti med mer än en halv miljon medlemmar, och man har mängder av effektiva kampanjresurser som redan påverkat debatten kraftigt kring åtstramningspolitiken. Nu är inte ett läge att överge den radikala välfärds- och ekonomiska politik som var starkt förankrad i medlemsleden och som var nyckeln till att partiet kunde gå upp kraftigt i valrörelsen från de skräcksiffror man hade några månader innan valet till utifrån europeiska måttstockar ändå anständiga 32 procent. </div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Tvärtom - det är nu man bör höja tonläget. Mobilisera i hela samhället, och försöka pressa de konservativa att genomföra populära reformer. Vara en social massrörelse för förändring, fortsätta bygga kraft och folklig rörelse och vara redo att kliva in och förändra det brittiska klassamhället i grunden. </div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com17tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-13500288880090782812019-12-09T20:44:00.000+01:002019-12-13T08:54:56.818+01:00Jag önskar mig ett svenskt Momentum i julklapp<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-4364cd05-7fff-6323-7d0c-bec0f8092a70" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Helgen tillbringades i Storbritannien, där jag fick möjlighet att delta i Labours valkampanj i Hendon - en av de tajtaste valkretsarna i London där de konservativa vann med två procentenheter i förra valet. </span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-4364cd05-7fff-6323-7d0c-bec0f8092a70" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-4364cd05-7fff-6323-7d0c-bec0f8092a70" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Oerhört imponerad av den kampanjmaskin som byggts upp i form av Momentum - en organisation som på kort tid revolutionerat politisk organisering genom en smart kombination av digitala verktyg och lokal närvaro. Jag knappade bara in mina uppgifter på </span><a href="http://www.mycampaignmap.com/" style="text-decoration: none;"><span style="color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 11pt; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">www.mycampaignmap.com</span></a><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och fick direkt veta var jag behövdes som mest, utifrån var jag befann mig och var behovet var som störst. </span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-4364cd05-7fff-6323-7d0c-bec0f8092a70" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-4364cd05-7fff-6323-7d0c-bec0f8092a70" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">På plats fick jag träffa den lokala kandidaten och snabbt ge mig ut och möta väljare tillsammans med ungefär tvåhundra andra frivilliga. Nu förbereder man för att få ut ännu fler under valdagen genom att på ett strukturerat, digitaliserat sätt mobilisera kampanjarbetarnas nära och kära till att också komma ut och knacka dörr på valdagen för att få folk att verkligen gå och rösta. </span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Man kan säga mycket om Labours utveckling de senaste åren. Positionen kring Brexit var otydlig innan man landade i att kräva en andra folkomröstning kring utträdesavtalet, och partiledningen har inte agerat tillräckligt snabbt och resolut kring att utesluta uttalade antisemiter ur Labour. </span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Man ska samtidigt hålla i huvudet att partiet sett en tredubbling av sitt medlemsantal under de senaste åren - en ökning som är exempellös under modern tid. Med en halv miljon medlemmar är Labour Västeuropas största politiska parti. Detta som ett resultat av en mycket tydlig politisk profil, där man vågat vända på alla stenar och intagit en tydligare position inom snart sagt varje politisk fråga. </span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För en svensk socialdemokrat känns Labours politik igen, för i långa stycken handlar den om att införa saker som vi i Sverige ser som självklara. Labour vill slopa studieavgifterna för högre utbildning och återförstatliga vattenverken. Man föreslår stora investeringar i den offentliga sjukvården NHS, höjda löner för offentliganställda och byggandet av nya bostäder folk har råd att bo i. Man vill återigen se en statlig järnväg, man vill anställa fler poliser och satsa mer på förebyggande insatser. </span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men man föreslår också ny politik som väcker entusiasm bland stora grupper av väljare. Som en grön industriell revolution för att sätta fart på ekonomin genom stora klimatinvesteringar i förnybar energi och massisolering av det kroniskt otäta brittiska bostadsbeståndet. Och en offentlig utbyggnad av avgiftsfria bredband för alla. Allt ska betalas med höjda skatter för dem som tjänar och äger mest.</span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Denna förändring av Labour har skett samtidigt som Brexitprocessen lagt beslag på hela den offentliga debatten. Partiet kämpar nu för att placera välfärdsfrågorna högst på dagordningen, och få traditionella Labourväljare att se att sjukvård, bostäder och klimatomställning är viktigare än vilken relation den brittiska unionen har till den europeiska unionen. På torsdag kväll får vi veta hur de lyckas med att vinna valet, men Labour har redan satt den politiska dagordningen i välfärdsfrågorna där partierna nu tävlar i att lägga reformförslag.</span></div>
<br style="-webkit-text-size-adjust: auto;" />
<div dir="ltr" style="-webkit-text-size-adjust: auto; line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag tror att svensk socialdemokrati i det läge vi befinner oss har mycket att vinna på att återigen öppna blicken för vad som händer på andra sidan Nordsjön. Som alltid när man blickar utomlands för inspiration handlar det inte om att kopiera allt, utan faktiskt om att plocka russinen ur kakan. Jag önskar mig en kampanjmaskin som Momentums och ett politiskt program som Labours valmanifest som sultanas i min Christmas Pudding. </span></div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-24961946848468214462019-11-24T22:26:00.000+01:002019-11-25T03:33:01.704+01:00Dags att ta sig ur återvändsgränden<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Vi är återigen i mörka november, i skiftet mellan fulhöst och svartvinter. Och det har nu gått fyra år sedan det lappkast i migrationspolitiken som kom till för att stoppa den snabba ökningen av antalet asylsökande till Sverige. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Jag menade då och menar nu att det var ett nödvändigt beslut. Sverige kan inte långsiktigt ha ett mycket större flyktingmottagande än andra EU-länder, det måste finnas ett gemensamt ansvarstagande. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Men med detta sagt så tror jag att socialdemokratin underskattat vilken effekt vårt sätt att prata om migration sedan november 2015 haft och har på opinionen. För arbetarrörelsen må vara försvagad, men den är fortfarande en oerhört central opinionsbildande och hegemonisk kraft i det svenska samhället. Och vårt walk over på detta område har fått långtgående konsekvenser.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Fram till november 2015 framförde socialdemokratin näst intill unisont dessa grundläggande budskap:</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet, för att människor ska kunna söka skydd från förföljelse i sitt hemland. Alla ska ha rätt till en saklig prövning av sina asylskäl. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Sverige har en ogynnsam demografisk kurva vilket gör att vi behöver fler i arbetskraften för att kompensera för allt fler äldre med allt större vårdbehov. Här kan migration ge ett viktigt tillskott för att få fler i arbetsför ålder.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Migration har kortsiktiga kostnader men långsiktiga vinster för samhällsekonomin. Det var fallet med arbetskraftsinvandringen på 50- och 60-talen, men också med flyktingarna från ex-Jugoslavien på 1990-talet som idag har samma sysselsättningsgrad som inrikesfödda. Avgörande för framgång är att erbjuda nyanlända goda möjligheter att lära sig språket, validera kunskaper och lära nytt.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Migrationen har en positiv effekt på det svenska samhället genom att den öppnar oss för omvärlden, vi lär känna andra kulturer och det är bra för ett litet exportberoende land. Vi har ingenting att oroa oss över.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Socialdemokratin argumenterade för en reglerad migration med utgångspunkt i en blandning av humanitära och pragmatiska argument, som det anstår ett statsbärande parti med sina rötter i en jämlikhetsideologi. Sedan dess har såväl lagstiftning som retorik kring migrationen förändrats ganska kraftigt. Vi har gått från ett fokus på migrationens humanitära sida, till att närmast uteslutande tala om dess problem. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Pendelrörelsen var väldigt snabb, och fick stora återverkningar på opinionen. När regeringen och arbetarrörelsen skiftade från att prata om att vi klarar det till att säga att vi tagit emot för många, fick det folk att hålla med. Men det betydde inte att de nödvändigtvis valde att stödja socialdemokratin - vi hade ju just sagt att vi fört fel politik. Allt fler valde i stället att stödja ett parti som varit konsekventa i sitt motstånd mot migration. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Konsekvensen av att arbetarrörelsen slutade föra fram de positiva argumenten för migration är också att det blivit fritt fram att länka en hel mängd samhällsproblem till migration, som faktiskt inte länkades dit tidigare. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Sverige har gått ifrån en mångfasetterad och bred samhällsdebatt om en mängd frågor, till att nu nästan bara kunna prata om en enda sak. I stället för att som förr kunna prata om sociala skäl till brottslighet, blir statsministern nu hudflängd för att han har fräckheten att påpeka att segregation och sociala klyftor handlar om klass.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Svensk samhällsdebatt har hamnat i en återvändsgränd, och åsiktskorridoren snävas nu åt snabbt. Det är ett sluttande plan. Det spelar ingen roll hur bra ekonomin går, hur låg arbetslösheten är eller hur mycket brottsligheten sjunker. Om man inte säger att Sverige är på undergångens rand på grund av massinvandringen är man frånkopplad från verkligheten. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Och ja, visst går mycket åt fel håll i Sverige. Vi går mot en klimatkatastrof. Samhällsservicen på landsbygden urholkas i spåren av en ohämmad urbanisering som sker i frånvaro av en fungerande regionalpolitik. Och i storstäderna har en pervers bostadsmarknad genererat enorma vinster åt de som ägt sitt boende i flera decennier, medan de som inte är på insidan tvingas hoppa mellan tredjehandskontrakten. Och det är sjukt att partier som säger sig vilja stoppa högerextremismens framväxt driver igenom sänkta skatter för de som tjänar mest, försämringar i anställningsskyddet och ett storskaligt privatiseringsexperiment som drabbar landets arbetslösa. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Jag är trött på hur det politiska samtalet förs i det här landet. Därför återupptar jag härmed mitt bloggande, såväl på min ursprungliga blogg Social Democracy från back in the golden days of blogging och på Facebook. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Jag tänker skriva längre resonerande texter med oregelbundna mellanrum, för att sätta ord på min ilska och oro över nuläget och peka på några vägar framåt. Jag är väldigt intresserad av politikens innehåll och hur samtalet förs kring detta, men mindre av enskilda opinionssiffror eller spekulationer kring personer. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Några vägar framåt jag gärna vill utveckla ytterligare i kommande bloggposter:</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Hur arbetarrörelsen kan ta ledarskapet i klimatfrågan och göra den till den bärande ideologiska frågan för 20-talets socialdemokrati. Det handlar om att ta ansvar för vår planets framtid och för kommande generationer, på ett sätt som ökar och inte minskar jämlikheten och låter hela landet leva och utvecklas.</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Hur vi går till väga för att investera stora summor pengar i kommuner och regioner, som är de som ansvarar för de stora välfärdssystemen förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg men också så mycket annat grundläggande i människors liv. Inte minst för många av de nödvändiga insatserna för samhällsintroduktion av nyanlända. Och pengar finns - något jag säkerligen återkommer till men jag kan redan nu tipsa om Katalys alldeles färska rapport ”Tre sätt att finansiera välfärden” som ger en utmärkt introduktion till frågan.<br />
<br />
- Hur arbetarrörelsen återigen kan bli en rörelse som organiserar människor - som finns närvarande i vardagen, för en kontinuerlig dialog, genomför samhällsförändringar med människor snarare än åt dem. </div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
- Vikten av att återigen våga lyfta migrationsfrågans alla aspekter - möjligheterna såväl som utmaningarna. Och våga utmana de som målar allt i nattsvarta färger. Om inte vi - så vem?</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<br /></div>
<br />
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
Vad tycker du? </div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-5311684135394034622019-09-21T09:29:00.003+02:002019-09-21T09:43:54.000+02:00Vi har så lite tid - och livet drar förbi<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Igår deltog fyra miljoner människor - de flesta barn och unga - i en global klimataktion. Det är nästa generation som leder kampen för att klimatet inte kan vänta - för att det kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder för att sluta undergräva förutsättningarna för den mänskliga civilisationen. </span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Samma dag var jag en av de som hade fått Birgitta och familjens hedersuppdrag att bära Enn Kokks kista och sänka ner hans kropp till den sista vilan. Enn, som såg dagens ljus i Estland 1937 och kom som båtflykting till Sverige sju år senare. Som tidigt engagerade sig för socialdemokratins idéer, och som levde dessa idéer genom hela sitt liv. För honom var alla människors lika värde inte en teori, utan en praktik han levde genom hela sitt liv.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">För mig betydde Enn Kokk oerhört mycket som inspiratör och ideologisk ledstjärna - en ögonöppnare för att det går att förena en rastlöshet kring de socialistiska idéerna med en praktisk insikt om reella begränsningar och hinder i nuet som det gäller att överkomma med gemensamma krafter. Många gånger när jag själv har tvekat om det riktiga i mitt engagemang har jag hittat ny energi i Enn Kokks lågmälda formuleringar om reformismens tålmodiga men enträgna strävan. Och i insikten att samhällsförändringen går i vågor - efter tider av tillbakagång och reaktion har alltid kommit tider av framsteg och sociala omvälvningar.</span><br />
<span style="font-size: 12pt;"><br /></span>
<span style="font-size: 12pt;"></span><br />
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Jag lärde känna Enn i slutet av hans liv, när han redan inspirerat så många, i det socialdemokratiska arbetet mot EMU och i kulturnämnden i Uppsala. För mig betydde samtalen med Enn en värme och förståelse, många praktiska och visa ord på vägen men också en sorts insikt om vad som är själva grunderna i att tänka socialdemokratiskt. Och väldigt mycket underfundig humor.</span></div>
</div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Jag väljer att se gårdagens båda händelser som sammankopplade. Att de idéer Enn trodde på bärs vidare av de barn och unga som fyllde gatorna i världens huvudstäder igår. Att utmaningen för oss som haft förmånen att få ha Enn Kokk som en mentor i sitt politiska liv är att kunna hitta former att kanalisera denna unga energi in i konkret samhällsförändring, och passa den reformistiska socialismens fackla vidare in i nästa generation, och nästa. </span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<br />
<div style="font-family: Helvetica; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Vi har så lite tid, och livet drar förbi.</span></div>
</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com26tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-77339441724395084022019-07-20T08:17:00.005+02:002019-07-20T08:17:51.777+02:00De tio årstiderna - En diktsamling<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtbE7XcD4ic-A_MU6lroKACoiAvMP5Y0JKmrrC3HQZWD6dmMzhxgGeC0sMJ0rlQr9AXs8UEccClLG3igAiujaQIAQRzOssQv49L9xa3wdO4MTOlEANEGqBYbyggTzOFhY9FL0d/s1600/34f74e6e112310c7ab2d302594f2e31af5e4231b_thumb.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="376" data-original-width="240" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtbE7XcD4ic-A_MU6lroKACoiAvMP5Y0JKmrrC3HQZWD6dmMzhxgGeC0sMJ0rlQr9AXs8UEccClLG3igAiujaQIAQRzOssQv49L9xa3wdO4MTOlEANEGqBYbyggTzOFhY9FL0d/s320/34f74e6e112310c7ab2d302594f2e31af5e4231b_thumb.jpg" width="204" /></a></div>
<span>Efter ett antal år av poesiskrivande för byrålådan tar jag nu steget till att publicera min första diktsamling. Så här presenteras boken: </span><br />
<span><br /></span>
<br />
<span>Solen smeker mitt sommarskinn<br />till morgonkaffe på stilla stugaltan<br />medan världen rasar samman<br />i min smartphone.<br /><br />I landet mellan den femtifemte och den sextinionde breddgraden är naturens skiftningar ständigt närvarande. Där finns vårvinter, vår, försommar, högsommar, sensommar, finhöst, fulhöst, svartvinter och vitvinter. På senare år har landet strax söder om Norra Ishavet också fått smaka på subtropisk sommar.<br /><br />Väderlekens växlingar utgör versmåttet för lyrikverket "De tio årstiderna". Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning är ramen för en lågmäld poetisk vandring genom längtan, inställda uppror och den svåra konsten att leva tillsammans. Genom de trettio dikterna löper en reflektion om existensens förutsättningar i människans tidsålder – antropocen.<br /> </span><br />
<span>--<br /><br />Peter Gustavsson har en lång bakgrund inom folkbildning och arbetarrörelse och arbetar som utredare för Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Han har tidigare varit politisk redaktör för tidningen UppsalaDemokraten och medförfattare till flera fackböcker kring samhällsfrågor. Under åren 2015–18 var han ordförande för Uppsala kommuns kulturnämnd.<br /><br />Peter Gustavsson har medverkat med sin poesi i uppläsningar och antologier. De tio årstiderna är hans första diktsamling. Boken är formgiven av Påhl Sundström och Klas-Herman Lundgren har tagit författarporträtt.</span><br />
<br />
<span>-- </span><br />
<br />
<span>Vill du läsa boken? </span><span><a href="https://widget.publit.com/rotvalta-forlags-webbshop_3800" target="_blank">Klicka här för att köpa den redan idag.</a></span><br />
<br />
<span>Boken presenteras på Uppsala stadsbibliotek den 26 augusti 2019 klockan 17:30. <a href="https://www.facebook.com/events/383969005563314/" target="_blank">För mer information, klicka här.</a></span><br />
<br />
<span>Hittills är jag också inbokad att läsa i Uppsala Missionskyrka på Kulturnatten den 14 september och på Ordsprak på Reginateatern i Uppsala den 5 oktober. För att boka in mig för en diktuppläsning eller författarsamtal, <a href="mailto:petergustavsson77@gmail.com" target="_blank">klicka här</a>. </span><br />
<br />
<br />
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com77tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-52202873820081497952019-06-20T08:19:00.000+02:002019-06-20T08:28:14.677+02:00Den som överamorterar är inte fri<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Jag gratulerar Göran Persson till uppdraget att bringa ordning i Swedbank. Rätt man på rätt post.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Jag hoppas samtidigt att det faktum att Göran Persson därmed hamnar i långivarbranschen blir dödsstöten för uttrycket ”den som är satt i skuld är inte fri”. </span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Jag ska försöka vara pedagogisk med utgångspunkt i hur en bank som Swedbank hanterar de bolån som miljontals svenskar tecknar för villor, bostadsrätter och fritidshus.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Sveriges statsskuld är idag 26 procent av landets samlade inkomster BNP. Den har fallit snabbt under en längre tid ända sedan den toppade på 73 procent av BNP 1996.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Finansinspektionen har beslutat om två amorteringskrav i syfte att minska den privata skuldsättningen i landet. Dessa krav är riktade till privatpersoner och inte stater, men det är ändå intressant att titta på som jämförelse.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Enligt det första amorteringskravet ska man amortera om man har en skuld som överstiger 50 procent av värdet på det man belånat, exempelvis en fastighet. Staten har idag ingen bruttoskuld alls utan äger ett större värde i form av fastigheter, företag, skog, fordringar med mera än vad den har skulder.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Enligt det andra amorteringskravet ska man amortera om skulden överstiger 4,5 gånger årsinkomsten. Staten har idag en skuldkvot på ca 1,1 gånger årsinkomsten (statsskuld på ca 1,2 biljoner och årliga skatte- och andra intäkter på ca 1,1 biljoner).</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Med andra ord - om staten skulle vara en presumtiv bostadsköpare som ringde banken om lån skulle en överlyrisk banktjänsteman glatt erbjuda finfina räntevillkor och ett helt igenom amorteringsfritt lån. Den svenska staten skulle vara en riktig kalaskund som skulle få frågan om den inte skulle vilja låna lite till för att bygga lite höghastighetsjärnväg eller så.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Men man ska samtidigt vara försiktig med att jämföra hushållsekonomi med staters ekonomi. För det staten väljer att göra får spridningseffekter i hela ekonomin. Och här finns ytterligare ett viktigt argument för varför det är osunt att amortera på en så låg statsskuld.</span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">När staten går med stora överskott år efter år så stramar det åt efterfrågan genom att staten tar ut högre skatt och/eller finansierar mindre välfärds- och andra satsningar än vad man annars skulle ha gjort. Staten håller alltså tillbaka den ekonomiska utvecklingen. Dessutom minskar utbudet av trygga och bra statsobligationer som olika aktörer kan köpa, vilket gör det svårare att spara säkert. </span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Göran Perssons uppdrag är numera att se till att sköta en bank där väldigt många svenskar tagit lån för att finansiera sina livsdrömmar. En del av dessa låntagare är lite riskabla, då de har en hög skuldsättning i relation till den belånade tillgångens värde eller till sina årsinkomster. </span></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 13.8px;">
<span style="font-size: 12pt;"></span><br /></div>
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Svenska staten är idag inte en riskabel lånekund - tvärtom. Ändå fortsätter vi amortera frenetiskt. Bara under 2018 var överskottet i statsfinanserna 85 miljarder kronor. Pengar som bland annat hade kunnat användas till skola, vård, omsorg, socialförsäkringar och klimatinvesteringar. </span></div>
<br />
<div style="font-family: Helvetica; font-size: 12px; font-stretch: normal; line-height: normal;">
<span style="font-size: 12pt;">Den som överamorterar är inte fri.</span></div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-81268187949423731802019-06-06T11:44:00.004+02:002019-06-06T11:44:56.831+02:00Sätt klimatfrågan i centrum för socialdemokratins vision inför 2020-talet<a aria-expanded="false" aria-haspopup="true" aria-label="Delat med Offentligt" class="_42ft _4jy0 _55pi _5vto _55_p _2agf _4o_4 _401v _p _1zg8 _3m8n _4jy3 _517h _51sy _59pe" data-hover="tooltip" data-tooltip-alignh="right" data-tooltip-content="Offentligt" href="https://www.facebook.com/#" id="u_ps_jsonp_25_0_8" rel="toggle" role="button" style="max-width: 26px;"><span class="_4o_3"></span></a><br />
<div class="_5pbx userContent _3ds9 _3576" data-ft="{"tn":"K"}" data-testid="post_message" id="js_e7c">
<div class="text_exposed_root text_exposed" id="id_5cf8dfd80b2377115499404">
Ägnar
nationaldagsmorgonen åt att följa utvecklingen i vårt sydliga
grannland. Vad jag kan bedöma var detta den första valrörelsen i ett
nordiskt land där klimatfrågan stod i centrum. Socialdemokraterna blev
största parti och står nu i begrepp att forma regering med stöd av
växande progressiva partier till vänster och i mitten. Dansk Folkeparti
försvagas kraftigt och faller dramatiskt i mandat och inflytande.<br />
<br />
Min slutsats av detta och av samhällsutvecklingen i stort är att o<span class="text_exposed_show">m
socialdemokratin ska entusiasmera och växa måste vi klara av att
formulera en politik som handlar mer om vad vi är för än vad vi är emot.
För jag tror att det effektivaste stället att knäcka högerextremism och
högerkonservatism är att formulera en positiv vision för framtiden. </span><br />
<br />
<div class="text_exposed_show">
För mig är det självklart att stommen i denna framtidsvision handlar om
att klara vår tids största utmaning - att vi kokar sönder vår jordklot
och riskerar utplåna framtidsutsikterna för våra barn och barnbarn.
Socialdemokratin är precis rätt rörelse för att formulera hur radikala
klimatåtgärder kan kombineras med social rättvisa och ekonomisk
utveckling.<br />
<br />
Och idag är det nog uppenbart för de allra allra
flesta att klimatpolitiken inte är ett hinder för en god ekonomi, utan
en förutsättning i en tid där hela samhället söker fossilfria och
klimatsmarta lösningar. Vi behöver dramatiskt öka våra investeringar i
järnväg och kollektivtrafik, i klimatanpassningar av bostäder och
energisystem och i att underlätta omställningen till fossilfria
bilbränslen.<br />
<br />
Jag vill se en socialdemokrati som besjälas av dessa
perspektiv och använder sin opinionsmässiga tyngd till att sätta
klimatfrågorna i centrum för den politiska debatten under de år som
kommer. I retorik, i praktisk politik, i idémässig utveckling. För i den
tid vi befinner oss är vår röda dröm grön.</div>
</div>
</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-51061677773785421382019-04-05T11:16:00.003+02:002019-04-05T11:21:37.671+02:00Samma gamla moderater<div class="" data-block="true" data-editor="2segj" data-offset-key="59nb8-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="59nb8-0-0">
<span data-offset-key="59nb8-0-0"><span data-text="true">Den som studerat en smula historia vet att det ofta bara är i efterhand som de stora linjerna i utvecklingen framträder. Där och då är samtiden mest bara en rörig och motsägelsefull mix av olika intressen, viljor och tendenser som pekar i olika riktningar. Och den politiska utvecklingen har, liksom den ekonomiska, sina konjunktursvängningar, sina sinuskurvor genom samtiden. </span></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="2segj" data-offset-key="18s7a-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="18s7a-0-0">
<span data-offset-key="18s7a-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="2segj" data-offset-key="9hlff-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="9hlff-0-0">
<span data-offset-key="9hlff-0-0"><span data-text="true">Det brittiska Labour kallade sig under perioden 1994-2010 för "New Labour" i ett inledningsvis framgångsrikt projekt för att förändra bilden av sig själva och sin politik. Man reducerade konfliktytorna mot det maktbärande konservativa partiet, och fokuserade på att komma till makten för att kunna genomföra viktiga reformer, men gick så småningom vilse i den irakiska öknen. Två partiledare senare togs epitetet "new" bort och idag driver partiet en på många punkter annorlunda politik, även om många arv från denna period fortfarande finns kvar. </span></span><br />
<br />
<span data-offset-key="9hlff-0-0"><span data-text="true">Tio år senare inledde Sveriges närmast eviga oppositionsparti en motsvarande resa mot mitten, men från andra hållet. "Nya Moderaterna" var en period som pågick från 2003 och som idag definitivt går i graven när partiet nu <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWxA92/moderaterna-tar-tillbaka-gammal-symbol" target="_blank">återvänder till sin gamla logga</a>. Trots att vi som följt Moderaternas resa från den andra politiska stranden sett att dess ledande gestalter <a href="https://socialdemocracy.blogspot.com/2009/03/det-sovande-folket.html" target="_blank">drivits av ideologiska motiv</a> och att det handlade om en <a href="https://socialdemocracy.blogspot.com/2006/09/hgern-precisionsbombar-den-svenska.html" target="_blank">precisionsbombning av den svenska modellen</a> med stora långsiktiga effekter - inte minst på det söndertrasade socialförsäkringssystem som verkligen måste fixas till om den svenska modellen verkligen ska utvecklas och inte avvecklas. </span></span><br />
<br />
<span data-offset-key="9hlff-0-0"><span data-text="true">Den förändring av det svenska politiska landskapet som blev resultatet av att Sverigedemokraterna steg in i riksdagen blev en för stor utmaning för försöken att liberalisera svensk konservatism. Samhällsutvecklingen tvingar den moderata partiledningen till en avancerad ideologisk spagat - såväl internt i partiet som gentemot väljarna - för att kunna behålla och vinna åter väljare både på den marknadsliberala och konservativa kanten. Lösningen tycks nu stavas att gå tillbaka till de bohmanska rötterna och få partifolket att känna sig trygga om att det är samma gamla moderater. Och lustigt nog har just detta - att framställa partiet som samma gamla moderater - varit en socialdemokratisk valstrategi i årtionden. Så det är många som kan vara glada idag. </span></span><br />
<br />
<span data-offset-key="9hlff-0-0"><span data-text="true">Kanske kan mitt bloggande också ses som en sinuskurva genom tiden. Min stora bloggperiod var 2005-2007, vilket på intet sätt är något unikt utan stämmer väldigt väl med när bloggandet respektive Facebook slog igenom på allvar i Sverige. Sedan dess har dels sociala medier och dels det praktiska politiska hantverket tagit bort uppmärksamheten från min blogg, men i grunden gillar jag ju den här formen. Att kunna skriva lite längre, få utrymme att ta ut svängarna och reflektera mer och publiceras omedelbart, på sina egna villkor och i en dialog med andra, det är något de stora sociala media-plattformarna bara delvis kan erbjuda. Därför märker jag med mig själv hur jag allt mer söker mig till bloggar, videofilmer och poddar som kan föra längre resonemang och reflektera mer. För vi befinner oss i en samtid som verkligen kräver mycket reflektion. </span></span><br />
<br />
<span data-offset-key="9hlff-0-0"><span data-text="true">Om detta kommer jag med all sannolikhet att återkomma, för att då fokusera mer på den svenska socialdemokratins utmaningar. Som en försmak av vad som komma skall, och hur socialdemokratin hanterat dikotomin mellan tradition och förnyelse, vill jag påminna om denna <a href="https://www.youtube.com/watch?v=tssv25lBdX0" target="_blank">pärla från 2008 (från 11.30 och framåt</a>). </span></span></div>
</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-78284233169872873242015-12-31T14:55:00.002+01:002015-12-31T15:50:43.921+01:00Antropocen - En nyårsdikt<div>
Ring, klocka, ring,</div>
<div>
i mörka nyårsnatten.</div>
<div>
Ring ut det gamla</div>
<div>
ring in det nya</div>
<div>
när det gamla året</div>
<div>
lägger sig att dö.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
För det är för sent</div>
<div>
för att inte börja om.</div>
<div>
För sent</div>
<div>
för att misslyckas.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
På bergets topp</div>
<div>
med utsikt över vulkanen</div>
<div>
som tronar i ensamt majestät över ön.</div>
<div>
Den tronar utan kunskap om </div>
<div>
att den art som formar</div>
<div>
vår nuvarande geologiska tidsålder</div>
<div>
bara kan bli människor</div>
<div>
i relation till andra människor.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Genom seklerna </div>
<div>
slutar vi aldrig vara ständigt upptagna</div>
<div>
av den aldrig upphörande processen</div>
<div>
att hitta sätten att leva med varandra</div>
<div>
och att se sig själv i andra.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vandraren söker finna sig själv</div>
<div>
på stigarna mellan bergsbyarna</div>
<div>
men löper risken att bli bedragen.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
För ingen människa är en ö,</div>
<div>
hel och fullständig i sig själv,</div>
<div>
jag är en del av ett fastland</div>
<div>
en arkipelag av själar.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ständigt sammankopplade</div>
<div>
uppkopplade</div>
<div>
beroende</div>
<div>
djupt influerade </div>
<div>
av varandra.</div>
<div>
Sådana är levnadsbetingelserna</div>
<div>
i tidig antropocen.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Samtidigt snurrar ekorrhjulen på</div>
<div>
snabbare än någonsin.</div>
<div>
Tunnelseendet skördar nya segrar</div>
<div>
när vi stundom saknar orken </div>
<div>
att vara människor</div>
<div>
inte maskiner</div>
<div>
att se de större perspektiven<br />
och låta hjärtat brinna.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vi lever i de mest civiliserade av samhällen</div>
<div>
i den mänskliga historien.</div>
<div>
Samtidigt med katastrofen hotande</div>
<div>
bortom horisonten.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Efterkrigstidens optimism</div>
<div>
då allt var möjligt.</div>
<div>
Ett litet steg för människan</div>
<div>
ett stort steg för mänskligheten.</div>
<div>
Space - The Final Frontier.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Utbytt mot rädslan för morgondagen </div>
<div>
undergångsskildringarna slår nya publikrekord</div>
<div>
och mellankrigstidens mörka tankegods</div>
<div>
börjar tränga in i människors hjärtan.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<div>
När stenåldershjärnan </div>
</div>
<div>
söker sig till stammen för trygghet,</div>
<div>
erbjuder världsmedborgaren</div>
<div>
en filt och ett varmt mål mat</div>
<div>
till den som just klivit i land</div>
<div>
på medmänsklighetens strand.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Och det finns ingen annan än vi,</div>
<div>
de sju miljarder människor </div>
<div>
som idag bebor denna lilla planet,</div>
<div>
som bestämmer om världshaven ska stiga</div>
<div>
och hela länder förvandlas till öken.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ingen annan än vi</div>
<div>
bestämmer om mänskligheten ska fortsätta</div>
<div>
ägna sin tid och kraft åt krigets vansinne,</div>
<div>
om människor ska fortsätta tryckas ner </div>
<div>
för vilka de är och vill vara,</div>
<div>
om barn ska få mat och vaccin.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vår framtid tillsammans kan vara så ljus</div>
<div>
så vacker</div>
<div>
men vi måste våga omfamna den</div>
<div>
måste våga tro</div>
<div>
att en annan värld är möjlig.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<div>
För vi lever i människans geologiska tidsålder</div>
</div>
<div>
då gränserna för vad som är möjligt att göra tillsammans</div>
<div>
är borta.</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vi kan tillsammans skapa </div>
<div>
den värld vi vill leva i.</div>
<div>
Och nu är det för sent på jorden</div>
<div>
för att misslyckas.</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-31877600136623353022015-09-05T12:26:00.001+02:002015-09-05T12:26:31.323+02:00Nitton grader i ytvattnetLördagförmiddag<br />
<div>
</div>
<div>
tidig september.</div>
<div>
</div>
<div>
Nitton grader i ytvattnet</div>
<div>
</div>
<div>
och jag trotsar mitt inre motstånd</div>
<div>
</div>
<div>
kliver ut på bryggan</div>
<div>
</div>
<div>
tar steget ut</div>
<div>
</div>
<div>
där inget hindrar mig </div>
<div>
</div>
<div>
från att falla.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
Sjön slukar mig.</div>
<div>
</div>
<div>
Jag faller två meter</div>
<div>
</div>
<div>
innan sandbottnen </div>
<div>
</div>
<div>
tar emot mina fötter.</div>
<div>
</div>
<div>
Mitt hår är blött</div>
<div>
</div>
<div>
och det svala, friska vattnet</div>
<div>
</div>
<div>
omger mig upp till axlarna.</div>
<div>
</div>
<div>
Jag lyfter fötterna</div>
<div>
</div>
<div>
och simmar utåt</div>
<div>
</div>
<div>
i riktning mot solglittret.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
Samtidigt flyter döda barn i land</div>
<div>
</div>
<div>
på andra stränder.</div>
<div>
</div>
<div>
Människor klättrar över</div>
<div>
</div>
<div>
Fort Europas stängsel</div>
<div>
</div>
<div>
på flykt från kpistar, granater och giftgas.</div>
<div>
</div>
<div>
Tiotusentals på vandring</div>
<div>
</div>
<div>
genom Centraleuropa</div>
<div>
</div>
<div>
som om året var 1945.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
Jag badar ut sommaren</div>
<div>
</div>
<div>
och tittar bort mot lägergården </div>
<div>
</div>
<div>
vid klippstranden bortom vattnet</div>
<div>
</div>
<div>
där några av de som flytt </div>
<div>
</div>
<div>
världens stora krigshärdar</div>
<div>
</div>
<div>
fått en tillfällig fristad</div>
<div>
intill den uppländska slättsjön.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
Välkommen hit</div>
<div>
</div>
<br />
<div>
välkommen hem.</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-52436081462706122332015-08-04T12:19:00.000+02:002015-09-05T12:26:50.484+02:00Nyfödd dagMorgonbrygga<br />
<div>
<div>
Luften krispig </div>
<div>
</div>
<div>
efter molnfri natt</div>
<div>
</div>
<div>
Älvorna dansar ännu</div>
<div>
</div>
<div>
ovan näckrossmyckad </div>
<div>
</div>
<div>
vattenspegel.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
Tjugogradigt vatten</div>
<div>
</div>
<div>
friskt mot naken sommarhud</div>
<div>
</div>
<div>
lyckliga simtag</div>
<div>
</div>
<div>
genom semestersjö.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
<div>
Världen är nyfödd</div>
</div>
<div>
</div>
<div>
Berättelsen om denna dag</div>
<div>
</div>
<div>
ännu oskriven</div>
<div>
</div>
<div>
Ännu en dag </div>
<div>
</div>
<div>
i sju miljarder människoliv</div>
<div>
</div>
<div>
Ännu en chans</div>
<div>
</div>
<div>
att börja om på nytt.</div>
<div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
</div>
<div>
</div>
</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-14175477517881486162014-09-13T10:10:00.001+02:002014-09-13T10:11:07.177+02:00Vårtecken efter vargarnas vinterIdag är det kulturnatt och i morgon är det valdag.<br />
I kväll läser jag poesi och i jakten på den perfekta dikten att läsa stannar jag för den här, som jag skrev för fem-sex år sen.<br />
Ett minne av en stämning, och en rejäl strimma av hoppets ljus.<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;">
I morgon kan vi sätta punkt för en epok - tillsammans.</div>
<br />
<br />
<b>Vårtecken efter vargarnas vinter</b><br />
<div>
I vargavinterns sibiriska kyla<br />
är det lätt att tro<br />
att dagen efter morgondagen<br />
är inställd likt tåget<br />
som tar oss bort härifrån.<br />
<br />
Men varför tvivla på våren<br />
den kommer till oss<br />
förr eller senare<br />
lika säkert som att solens strålar<br />
slutligen letar sig in i rummet<br />
efter en sömnlös natts vaka.<br />
<br />
Folkstyret är ännu helt ungt<br />
mänskligheten har just tagit sig ur <br />
den långa förhistorien<br />
demokratins vår är här.<br />
<br />
Men bakslag och frostknäppar <br />
får oss ännu att tveka<br />
om det rätta i vår kamp<br />
får oss att tro att vår framtid<br />
finns i det förgångna<br />
trots mänskomiljardernas längtan<br />
efter de rättigheter<br />
som fordom var förunnade fåtalet.<br />
<br />
Valentin varslar om våren<br />
att det långt inne i våra djupfrysta kroppar<br />
ännu finns hjärtan som bultar<br />
men vinterns grepp är ännu starkt.<br />
<br />
Ändå har vi modet att försöka<br />
att tro att framtiden kan vara vår<br />
för utan hoppet om en bättre morgondag<br />
vilka människor är vi då?<br />
<br />
Det snöblandade regnet faller <br />
på de kritvita kullarna<br />
berättar att vinterns saga snart är all<br />
att vi går mot ljusare tider.<br />
<br />
Att om vi vågar släppa vår rädsla för varandra<br />
vågar se oss själva i andra<br />
har vi inget annat att förlora än våra bojor<br />
och en värld att vinna.</div>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-64417349168938938562014-08-16T11:33:00.000+02:002014-08-16T11:33:08.746+02:00Valrörelsen har börjat!<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW-HYzUMKQ8ICeK3EglC5lLC4-HVVTiXEorCLnlYjBwi11QnCkOpoZ6ysliVXOfGXtl4Mmu_m1S15i-7JVBY2dSsZukGl_IFF4BDNXLx2_V59Xt56lQhT-b8f-mzvhJS-qeDKk/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW-HYzUMKQ8ICeK3EglC5lLC4-HVVTiXEorCLnlYjBwi11QnCkOpoZ6ysliVXOfGXtl4Mmu_m1S15i-7JVBY2dSsZukGl_IFF4BDNXLx2_V59Xt56lQhT-b8f-mzvhJS-qeDKk/s1600/bild.JPG" height="320" width="320" /></a></div>
Valrörelsen har börjat, och jag är socialdemokratisk kandidat till Uppsala kommunfullmäktige och till Sveriges riksdag. Jag presenterar mig på det här sättet i <a href="http://www.svt.se/nyheter/val2014/guide/kandidat/44641-peter_gustavsson" target="_blank">SVT:s Valkompass</a>:<br />
<br />
Jag är en demokratisk socialist med stolthet och glädje, uppvuxen i Uppsala men med norrländska rötter. Jag har lång erfarenhet av lokalt föreningsarbete, fackligt engagemang, kommunpolitik, skrivande och studier. Idag arbetar jag på ABFs förbundsexpedition med folkbildning för att motverka klassamhället och stärka folkrörelserna. När jag är ledig tycker jag om att vara i goda vänners lag, läsa, skriva, resa och uppleva kultur i alla dess former.<br />
<br />
Sverige behöver byta färdriktning efter åtta år med Reinfeldt. Då behövs det politiker som tar ställning - rastlösa reformister med folkrörelseperspektiv och idéer om hur man bygger ett jämlikt samhälle.<br />
<br />
Alla ska ha rätt till arbete, bostad och ett rikt kulturliv! Välfärd - inte vinstuttag! Tågen ska gå i tid!<br />
<br />
<a href="http://www.svt.se/nyheter/val2014/guide/kandidat/44641-peter_gustavsson" target="_blank">Jag presenterar min syn på ett stort antal sakfrågor i mina svar i SVT:s Valkompass - kika gärna in där och se om du tycker som jag.</a>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-49893458626163767362014-07-05T13:55:00.004+02:002014-07-05T14:27:36.788+02:00Röda sånger och naturlyrik<div class="" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="" style="clear: both; text-align: left;">
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBXt54SB6y37osSBCUTuhReKsE48VIOBvD07stzdIPJhbWrlUjHkCSvmDFta0xcLD5Hvfd4HEg2v2ohBhYLEfpusm6Y1MbPZhtBfexj4DhGYeWLjj8Yr23Uc8-pbJMhsf6LRRR/s1600/AB9880_m.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBXt54SB6y37osSBCUTuhReKsE48VIOBvD07stzdIPJhbWrlUjHkCSvmDFta0xcLD5Hvfd4HEg2v2ohBhYLEfpusm6Y1MbPZhtBfexj4DhGYeWLjj8Yr23Uc8-pbJMhsf6LRRR/s1600/AB9880_m.jpg" width="122" /></a><br />
I samband med första maj i år släppte ABF och Leopard förlag arbetarrörelsens nya sångbok - <a href="http://www.abf.se/rodasangboken" target="_blank">Röda sångboken</a>. Det är en samling av tidlösa klassiker och nyskrivna sånger om 2000-talets samhälle som är till för att användas på möten, manifestationer, utbildningar, till vardags och till fest.<br />
<br />
Boken säljer som smör i sommarsolskenet, och på flera håll i landet sätter man nu igång med politisk allsång. Och nu har recensionerna av boken börjat komma.<br />
<br />
Expressen Kultur körde två(!) recensioner av boken idag - se <a href="http://www.expressen.se/kultur/bocker/solidariteten-i-sol/" target="_blank">här</a> och <a href="http://www.expressen.se/kultur/bocker/vem-gav-vanstern-ensamratt/" target="_blank">här</a>. Jens Liljestrand skriver så här:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;">Jag och Gunilla stämsjunger oss igenom några låtar från kvinnorörelsens och antiapartheidrörelsens tid, och med hjälp av rödvin och </span><strong style="background-color: white; border: 0px; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; margin: 0px; padding: 0px; text-indent: 15px; vertical-align: baseline;">Anna Hellgren</strong><span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;"> blir det riktigt stämningsfullt när vi klämmer i på </span><strong style="background-color: white; border: 0px; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; margin: 0px; padding: 0px; text-indent: 15px; vertical-align: baseline;">Ted Ströms</strong><span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;"> episka "Vintersaga". </span><span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;">Det stora vemodet rullar in medan vattnet glittrar på Riddarfjärden och jag tycker plötsligt att det känns rätt så fint, alltihop, en allsångskultur som arbetarrörelsen ska vara stolt över och slå vakt om. Att samlingen inkluderar nya låtar av Kent, </span><strong style="background-color: white; border: 0px; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; margin: 0px; padding: 0px; text-indent: 15px; vertical-align: baseline;">Jason Diakité</strong><span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;"> och </span><strong style="background-color: white; border: 0px; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; margin: 0px; padding: 0px; text-indent: 15px; vertical-align: baseline;">Laleh</strong><span style="background-color: white; font-family: Arial, Tahoma, 'Helvetica Neue', Helvetica, 'DejaVu Sans', sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-indent: 15px;"> visar på en förmåga att utvecklas och bredda repertoaren.</span></blockquote>
</div>
<div class="" style="clear: both; text-align: left;">
I sina recensioner kritiserar Gunilla Brodrej och Jens Liljestrand inslagen av allmän sångskatt i boken. Jag begärde replik hos Expressen men fick det inte, så därför publicerar jag det här i stället, se nedan. </div>
<br />
<div class="MsoNormal">
---</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<i>Svar till Gunilla Brodrej och Jens Liljestrands artiklar i Expressen Kultur den 5 juli:</i></div>
Att döma av bilderna i tidningen hade Gunilla Brodrej och Jens Liljestrand en trevlig stund tillsammans när de sjöng röda sånger under en blå himmel. Och jag kan intyga att de inte är ensamma – ”Röda Sångboken” går åt som smör i sommarsolskenet och tycks uppnå sitt syfte – att väcka nytt liv i arbetarrörelsens sångtradition.<br />
<br />
Insatserna för att bredda vänsterns musikaliska repertoar med nya sånger har rönt stor uppskattning. Det har inte varit något problem att få tag i bra material. För till skillnad från Brodrej skulle jag påstå att protestsången är mer livaktig nu än på mycket länge. Eller vad sägs om följande rader i ”Skogarna”, en av sångerna på Kents pinfärska platta ”Tigerdrottningen”:<br />
<div>
<br /></div>
<div>
"Den här stan är fördömd du förlorar hur du än försöker </div>
<div>
En garanterat solidaritetsfri nymoderat öken </div>
<div>
Regnet blir snö jag ser pundarna frysa så de skakar </div>
<div>
Vid hörnet där sköts statsministern som gav namn åt gatan"<br />
<br />
I sin recension frågar Jens Liljestrand vem som gav vänstern ensamrätt på den allmänna svenska sångskatten, medan Gunilla Brodrej tycker att ”den protestpolitiska sångskatten blir för utspädd om den blandas med allmän naturlyrik”. Gemensamt för dem båda tycks vara att de hellre tycks ha velat se en sångbok fri från det Liljestrand kallar ”detta svenniga rajrajande” av exempelvis Ulf Lundells ”Öppna landskap” eller Eva Dahlgrens ”Vem tänder stjärnorna”.<br />
<br />
Recensenterna är naturligtvis i sin fulla rätt att tycka så, men som vi skriver i bokens förord så har arbetarrörelsens sångböcker alltid innehållit såväl kampsånger som sånger om fred, frihet, arbetets vardag och sådana som tillhör den allmänna sångskatten. Och genom tiderna har sångbokens användare uppskattat blandningen av sånger för olika stämningar och sammanhang.<br />
<br />
I den sista utgåvan av "Tidens sångbok" från 1983 upptog kampsånger och politiska sånger bara en dryg tredjedel av boken. Evert Taube hade ett helt eget avsnitt med inte mindre än fjorton sånger. Vi har behållit en av dem i ”Röda Sångboken” - "Änglamark" - som inte bara är trevlig att sjunga på en brygga vid Riddarfjärden utan också har ett tydligt miljöbudskap. <br />
<br />
I 80-talets arbetarrörelsesångbok fanns även nio sånger av Nils Ferlin, åtta sånger av Carl Mikael Bellman och sex sånger av Erik Axel Karlfeldt. Många av dessa - och andra sånger Brodrej skulle beteckna som ”allmän naturlyrik” - var kvar också i ”Den nya tidens sångbok”, som utkom 2000 och är den närmaste föregångaren till den bok vi släpper i år. <br />
<br />
Att döma av recensenternas kommentarer är kanske de tydligt politiska sångerna så dominerande i årets utgåva att inslagen av äldre och nyare musik ur den allmänna sångskatten väcker frågetecken. Men jag vågar påstå att ”Röda sångboken” är en av de mest politiska sångböcker arbetarrörelsen har gett ut. <br />
<br />
Peter Gustavsson, ABF<br />
Redaktör och sammankallande i arbetsgruppen för Röda sångboken<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Times, Times New Roman, serif;"><br /></span>
<a href="http://www.abf.se/rodasangboken" target="_blank"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif;">Läs mer om sångboken och beställ den genom att klicka här.</span></a></div>
</div>
<!-- Blogger automated replacement: "https://images-blogger-opensocial.googleusercontent.com/gadgets/proxy?url=http%3A%2F%2F1.bp.blogspot.com%2F-lkf453UMrOY%2FU7fiMbCI8jI%2FAAAAAAAAATU%2Fqlu6fmgeFxc%2Fs1600%2FAB9880_m.jpg&container=blogger&gadget=a&rewriteMime=image%2F*" with "https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBXt54SB6y37osSBCUTuhReKsE48VIOBvD07stzdIPJhbWrlUjHkCSvmDFta0xcLD5Hvfd4HEg2v2ohBhYLEfpusm6Y1MbPZhtBfexj4DhGYeWLjj8Yr23Uc8-pbJMhsf6LRRR/s1600/AB9880_m.jpg" -->Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-73013173493745822722012-08-14T18:41:00.000+02:002012-08-14T18:52:17.732+02:00Allas rätt till eget skapande<span style="font-size: small;">I lördags hade jag äran att hålla tal på Runös röda kulturfestival i egenskap av kulturpolitiskt ansvarig för Arbetarnas Bildningsförbund. På begäran publicerar jag här talet i sin helhet: </span><br />
<blockquote class="tr_bq" style="font-family: inherit;">
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Tack för inbjudan att vara här på
Runös röda kulturfestival – en viktig händelse i svensk arbetarrörelses
historia. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">För något håller på att hända. Fler
och fler förstår att ska det finnas en arbetarrörelse räcker det inte med att
prata lagar, avtal och socialförsäkringar med tekniska termer så vi storknar.
Ska vi nå människors hjärtan behövs det något annat.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Kulturen är central för alla som
vill påverka ett samhälle. Kulturella yttringar – musik, litteratur, film,
bildkonst osv – kan uttrycka människors hopp och längtan och inspirera till
förändring. Men de kan också konservera och passivisera.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Det svenska tidiga 1900-talet var
en tid av kulturell förändring. Folkskolan och arbetarklassens bildningsarbete
gav fler människor makten över ordet, och många använde denna makt till att
uttrycka bristerna i dåtidens samhälle. Ivar Lo-Johansson skildrade
statarsystemet och bidrog till att skapa ett politiskt tryck för att avskaffa
det. Arbetarsånger, proletärförfattare och –målare gav arbetarrörelsen ett
kulturellt uttryck och ett självförtroende där det dånade i rättens krater.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Också 60- och 70-talen var tider av
kulturell förändring, och också då syntes samhällsförändringen ofta först i
kulturen. 1968 skildrade Sara Lidman villkoren för arbetarna på LKAB i boken
Gruva, året efter gick de ut i vild strejk för att förändra sina villkor –
något som i sin tur skapade trycket som ledde till 70-talets arbetsrättsliga
reformarbete.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Idag lever vi i
ett samhälle som rör sig allt längre bort från arbetarrörelsens grundläggande
värdering att friheten aldrig kan vara en realitet om den inte är en rättighet
för alla.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Otrygga
anställningar är vardag särskilt bland unga på en arbetsmarknad där springvick,
bemanningsföretag och projektanställningar fått breda ut sig. Varje år dör
omkring 50 personer på jobbet i Sverige – de allra flesta anställda inom
LO-yrken – och stress och utbrändhet har blivit till folksjukdomar. De sociala
klyftorna växer snabbt, när skattesänkningarna betalas genom neddragningar i
sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Bostadsbristen tilltar, liksom kön till
socialkontoren. Men dessa berättelser återfinns sällan i de stora massmedierna
eller i den kommersiella kulturen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">I dag styr
tillgången på pengar i hög grad vilket utrymme din berättelse får i den
offentliga debatten. De som har råd att köpa PR-konsulter och annonsplatser och
de som äger de stora medieföretagen har stora möjligheter att sätta
dagordningen. Arbetarrörelsens uppdrag att förstärka och fördjupa demokratin
och verka för ett samhälle där människovärdet går före marknadsvärdet är
aktuellare nu än någonsin.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Arbetarrörelsen
har makten att ge fler människor möjlighet till eget skapande och att stödja
kulturverksamhet som låter fler berättelser synas. Vi kan ge människor
möjligheten att berätta om hur det är att vara exempelvis tillfälligt anställd,
arbetshandikappad eller papperslös i Sverige i dag. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Och alla måste ha
rätt att utöva, uppleva och diskutera kultur. Ingen ska behöva känna sig nervös
och utesluten för att man inte vet vad alla författare heter. För att man inte
är fin nog.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Arbetarrörelsen
står inför oerhört stora utmaningar. De fackliga medlemstalen viker samtidigt
som regeringens politik innebär ett krypskytte mot fackföreningsrörelsen.
Behovet av att återta initiativet i samhällsdebatten och mobilisera för
arbetarrörelsens värderingar är större än på mycket länge. Kulturen är en
viktig del i detta strategiska arbete för att återta våra positioner. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Ingenting tydliggör behovet av att
stärka arbetarrörelsens kulturarbete som vad som hänt med ordet ”arbetarklass”.
Smaka på ordet – vad känner du?</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Kanske ser du en man framför dig.
Kanske är han ursvensk med rågblont hår, förmodligen arbetar han inom industrin
eller byggsektorn och han har stora muskler. För så ser han ut på de tavlor som
Albin Amelin och de andra klassiska arbetarmålarna gjorde – exempelvis den
fresk man ser när man stiger in i LO-borgen på Norra Bantorget. Och så såg han
ut i Ivar Lo-Johanssons romaner och i Stig Sjödins dikter.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Men det är inte den enda bilden av
arbetarklassen. Den genomsnittliga medlemmen i ett LO-förbund är kvinna, och
väldigt många medlemmar har en annan etnisk bakgrund än svensk. Hon arbetar för
det mesta i offentlig eller privat tjänstesektor – kanske inom äldreomsorgen,
kanske i en butik.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Men ändå vet jag inte hur många
gånger jag varit tvungen att förklara för människor att arbetarklassen inte är
ett historiskt fenomen – att det är något som i allra högsta grad finns.
Uppfattningen att arbetarklassen dött ut är särskilt populär innanför tullarna
i Stockholm. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Arbetarklassen lämnar så lite
avtryck av sig i litteraturen och i konsten numera att den gamla bilden
fortfarande lever kvar på näthinnan. Det gör att vår bild av arbetarklassen
inte är uppdaterad. Och det får stora politiska konsekvenser. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Nu håller det redan på att hända
saker inom litteraturen. En ny generation arbetarförfattare har inträtt på
scenen i spåren av storsäljande uppväxtskildringar som Susanna Alakoskis
”Svinalängorna” och Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen”. Vi får stifta bekantskap
med författare som Jenny Wrangborg, Kristian Lundberg, Maria Hamberg, Sara
Beischer och Eija Hetekivi Olsson. Organisationer som Föreningen
Arbetarskrivare vädrar morgonluft och ger ut allt mer spännande antologier med
nya svenska arbetarförfattare varje år. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Hela serietecknargenren har
förändrats fullständigt, och domineras idag av unga vassa pennor som formulerar
samhällskritik i serieform – Liv Strömqvist, Sara Granér, Fabian Göransson,
Nanna Johansson och så vidare. Och så satirtecknaren Robert Nyberg såklart.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Spännande saker händer också på
hantverkets område, där kulturarvsbevarande och upprepning av gamla mönster
ersätts av helt andra saker. Begrepp som subversiv slöjd, craftivism och
kravallstickning blir allt vanligare. På den nya tidens väggbonader kan
budskapen vara ”Homo Sweet Homo” eller ”Don’t Diet – Start a Riot”. Mode blir
en form av motstånd, syjuntan en politisk mobiliseringsform och politiska
studier och skapande verksamhet kan korsbefrukta varandra? Detta är en del av
den internationella craftivism-trenden, där hantverk av olika slag utgör
komplement till flygblad eller hemsidor för att föra fram politiska budskap.
Med exempel som ”Body Count Mittens” - stickade vantar som berättar hur många
som dött i Irakkriget - och en Sverigedräkt med hijab. Att ”långsamtwittra”
budskap med korsstygn blir ett alternativ till ”slacktivism” – att visa sin
ståndpunkt genom ”gilla” en Facebookstatus. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Samtidigt som allt detta händer, så
är våra tidningsspalter och dessvärre ofta också vi själva väldigt upptagna vid
det politiska spelet. Svensk politik har blivit som tv-serien West Wing – det viktiga
är inte de politiska förslagen i sig utan hur de påverkar bilden av partierna
och deras opinionssiffror. I den westwingiserade politiken är det inne med
pr-byråer, det är ute med konkreta politiska reformer som kan förändra
samhällets grundstrukturer.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">För mig är arbetet med
arbetarrörelsens kultur ett sätt att få oss att återigen se vår egen styrka.
Att vi är många som tror på ett annat samhälle, och att vi måste uttrycka det
på annat sätt än bara med ord. </span></div>
</blockquote>
<blockquote class="tr_bq" style="font-family: inherit;">
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Min dröm är att svensk
arbetarrörelse ska bli en kulturrörelse på allvar. Att det egna skapandet ska
vara en självklar del av arbetarrörelsens arbete. Som det var under en kort
epok under 70-80-talen då Arbetarteaterförbundet byggdes upp och varje
SSU-klubb med självaktning spelade och många gånger skrev egna politiska
sånger. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">ABF arbetar på
fackföreningsrörelsens uppdrag med att bygga denna kulturrörelse, att stärka de
kulturorganisationer vi har, att uppmana och inspirera fler medlemmar i
LO-förbund till eget skapande. Vi jobbar nu med läsfrämjande arbete, med att ta
fram en ny sångbok för arbetarrörelsen, vi stödjer lokala arbetarspel, vi
stödjer viktiga kulturella insatser av olika slag.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Arbetarrörelsens
främsta kulturpolitiska uppdrag är att <i>stärka
sådan kultur som främjar arbetarrörelsens värderingar</i>. Detta för att en
viktig del av arbetarrörelsens styrka ligger i att kunna hämta sin kraft ur
kulturen. Vi behöver böckerna och filmerna och allt det andra som berättar om
arbetande människors villkor inom och utanför arbetslivet. Vi behöver sångerna
som inspirerar till kampen för ett samhälle sådant det skulle kunna vara. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Men
samtidigt har arbetarrörelsen också en uppgift att <i>stärka kulturens roll i allmänhet och att se till att kulturen kommer
alla till del</i>. Detta för att kultur i form av musik, litteratur, film,
teater, bildkonst med mera spelar en viktig roll i våra liv, och för att det
råder en kulturell ojämlikhet. Att se till att kulturen blir allas angelägenhet
är ett centralt uppdrag för folkbildningen. Här spelar den allmänna
kulturpolitiken i kommun, landsting och stat en avgörande roll likväl som de
projekt för kultur i arbetslivet som fackföreningsrörelsen och ABF arbetar med.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">I ABFs idéprogram skriver vi att <i><span style="color: black; line-height: 150%;">ABFs
kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är att ge människor
förutsättningar för eget skapande som gör dem till aktörer i stället för enbart
konsumenter. Den andra är att låta människor ta del av det redan skapade.</span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Det finns ingen motsättning
mellan människors egna skapande och den professionella kulturen. Ju bredare
basen är, desto större utrymme finns det för spets. Ju fler som själva utövar
kultur, desto fler intresserar sig också för det smala, det avancerade, det
experimentella. Och de många utövarna hämtar ofta sin inspiration från professionella
kulturarbetare av olika slag, och för en del av dem som börjar utöva ideell
kulturverksamhet att en dag få möjlighet att kunna leva på sin konst. Bredd och
spets förutsätter varandra.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Samtidigt är det värt att notera
hur stora delar av den kulturpolitiska debatten – inte minst på det lokala
planet – handlar om </span><span style="font-size: small; line-height: 150%;">utbudet av professionell kultur. Det handlar om pensionsvillkor för
skådespelare och dansare, författaravtal, ombyggnader av operahus eller
konstmuséer och så vidare. Detta är viktiga frågor av stor betydelse för
kulturlivet – men om vi vill skapa en stor folklig uppslutning bakom en stark
kulturpolitik måste den uppfattas som mer än en branschfråga på marginalen. Det
måste vara en stor fråga om vilket samhälle vi vill ha.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">För det så kallade verklighetens folk är i
själva verket synnerligen ovanliga. Varenda en av oss. När de boende i en liten
by någonstans i mellannorrland stolta sätter upp en sprudlande nyårsrevy för
grannar och vänner. När de fjortonåriga tjejerna drar upp volymen på gitarrförstärkarna
till max i Göteborgsförortens replokal. Och när den manlige arbetaren kopplar
av den där tysta sensommarkvällen på den värmländska verandan med den tummade
boken från arbetsplatsbiblioteket som öppnar alla dessa hissnande perspektiv. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Vår kulturpolitiska vision bör handla om ett
bildat och kulturellt aktivt folk, en kultur som är självständig och kritiskt
tänkande, ett demokratiserat kulturliv präglat av tillgänglighet och mångas
delaktighet. Det är varken mer eller mindre än en vision om ett i grunden
demokratiskt samhälle. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">ABFs kulturpolitiska vision
handlar om <i>allas rätt till eget skapande</i>.
Detta hänger samman med våra värderingar som radikal folkbildningsorganisation
- kulturen ska vara en angeläg</span><span style="font-size: small; line-height: 150%;">enhet för alla och den ska skildra de många människornas
berättelser. Fler ska få möjlighet att skapa och skildra för att kunna
förändra. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Vi vill ge bilder av hur människor kan
förverkliga sina drömmar och vinna förståelse för andra genom eget skapande. Om
hur samhället blir bättre om människor får möjlighet att släppa loss sin
kreativitet och förverkliga sina bästa stämningars längtan. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small; line-height: 150%;">Här har ni fem förslag som skulle öka den
kulturella jämlikheten i Sverige:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 0cm 46.35pt; text-indent: -18pt; vertical-align: baseline;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">-<span style="-moz-font-feature-settings: normal; -moz-font-language-override: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">Ett läslyft
för Sverige</span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 46.35pt;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Läsklyftan
ökar i Sverige och politiken på detta område går baklänges – resurserna till
Kultur I Arbetslivet har avskaffats liksom det särskilda stödet till En Bok För
Alla. Här måste resurser mobiliseras till ett läslyft för Sverige. Det behövs
resurser för att jobba uppsökande genom läsambassadörer, arbetsplatsbibliotek
och projekt såsom Läs för mig pappa. Samtidigt behöver arbetarrörelsen stärka
sitt eget läsfrämjande arbete. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 0cm 46.35pt; text-indent: -18pt; vertical-align: baseline;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">-<span style="-moz-font-feature-settings: normal; -moz-font-language-override: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">Stärk det
egna skapandets roll i kulturpolitiken </span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 46.35pt;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Det borde
vara uppenbart för alla att den professionella kulturutövaren börjar sitt
engagemang som amatör, och att breddkulturen spelar en oerhörd roll i samhället
i stort. Breddkulturen bör ha en lika självklar roll i kulturpolitiken som
breddidrotten har i idrottspolitiken. Det handlar om resurser, erkännande och
en infrastruktur i form av lokaler, utbildning via folkbildningen, ledare och
annat. En central fråga är att höja de kommunala anslagen till folkbildningen.
Det handlar också om att försvara folkrörelsernas frihet genom att värna rollen
som röstbärare och värna om de generella anslagen – folkrörelsernas styrka är
att driva sina medlemmars frågor och inte att utföra uppdrag åt det offentliga
i en beställar-utförarrelation.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 0cm 46.35pt; text-indent: -18pt; vertical-align: baseline;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">-<span style="-moz-font-feature-settings: normal; -moz-font-language-override: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">Avgiftsfri
kulturskola för alla barn</span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 46.35pt;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Alla barn ska
ha rätt och möjlighet att lära sig att utöva kultur – såväl inom ramen för
skolan som inom någon form av avgiftsfri kulturskoleverksamhet, antingen i
kommunal regi eller driven av studieförbunden.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 0cm 46.35pt; text-indent: -18pt; vertical-align: baseline;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">-<span style="-moz-font-feature-settings: normal; -moz-font-language-override: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">Allkulturhus
på alla orter</span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 46.35pt;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Ska alla få
möjlighet att själva skapa och ta del av det redan skapade måste det finnas
scener och mötesplatser. Alla orter bör ha någon form av allkulturhus där
föreningar och grupper kan träffas, repetera, bilda sig och framföra sin konst.
Detta kräver sällan att man bygger nytt – i första hand bör befintliga Folkets
Hus och andra samlingslokaler ges resurser att utöka sin verksamhet och att
konstnärligt utsmycka förortens och glesbygdens gemensamma rum.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 0cm 46.35pt; text-indent: -18pt; vertical-align: baseline;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">-<span style="-moz-font-feature-settings: normal; -moz-font-language-override: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">Öppna upp
institutionerna</span></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 46.35pt;">
<span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">Fri entré ska
vara grundprincipen för alla offentliga museer, för att sänka trösklarna och
låta dörrarna stå öppna för människor att ta del av kulturen. På många håll i landet
är det vattentäta skott mellan de stora kulturinstitutionerna och det övriga
kulturlivet på orten. Det är dags att bryta med detta, och skapa bred samverkan
för ett starkare kulturliv där man aktivt söker upp och möter nya grupper som
har ett lågt deltagande i kulturlivet. Alla offentliga kulturinstitutioner bör
ha ett tydligt uppdrag att samverka med föreningsliv och breddkultur. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">På arrangemang som denna röda
kulturfestival tar vi nu de första stapplande stegen till att förena det vi
klassiskt skilt åt i svensk arbetarrörelse – kultur och politik. <i><span style="color: black; line-height: 150%;">Vår uppgift är att stärka kulturens roll i
demokratin och demokratisera kulturen. </span></i></span><span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;">För at</span><span style="font-size: small;"><i><span style="color: black; line-height: 150%;">t skapa är att bjuda motstånd. Att bjuda motstånd är att
skapa.</span></i></span><span style="color: black; font-size: small; line-height: 150%;"> <i>Med eget skapande kan vi
manifestera oss själva och vår syn på samhället. Möjligheten till en annan
värld kan vara ett penseldrag bort. </i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="font-size: small;">Låt oss göra arbetarrörelsen till
en kulturrörelse och låt oss ge alla rätt till eget skapande. Låt oss
tillsammans skapa 2000-talet!</span></div>
</blockquote>
Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-35156843024647686942012-07-27T10:19:00.000+02:002012-07-27T10:19:35.013+02:00Aldrig mer!<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
Under båda de två senaste regnsomrarna har jag befunnit mig på Balkan i slutet av juli. Sol och värme har kombinerats med upplevelser och fördjupad förståelse av de ex-jugoslaviska samhällena.<br />
<br />
I fjol nåddes jag av nyheterna om massakern på Utøya medan jag befann mig på Balkan. I år befann jag mig i Sarajevo under årsdagen. Huvudstaden i Bosnien-Hercegovina har i modern tid fått se konsekvenserna när människor tappar förmågan att leva tillsammans. Där har man också nyligen uppmärksammat årsdagen av det folkmord som skedde i Srebrenica under perioden 11-22 juli 1995 då omkring 8 000 muslimer dödades. <br />
<br />
Här nedan återpublicerar jag en ledare jag skrev i UppsalaDemokraten i oktober 2010 - i efterdyningarna av att Sverigedemokraterna valts in i riksdagen. En del av texten är daterad, men jag tycker ändå att det är viktigt att den finns på nätet. Den handlar om varför vi aldrig, aldrig får ge vika för hatet och högerextremismen. <br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Etnisk rensning är hatets slutpunkt</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7bgJ9l82lRPKKfzEY1RL9LNbTfdrTl0Fp1TjECgky2JOe33ZO2AI37ckQZ-5GdIijvdxe5OhdcQu8TcumYczHwKhkE9koOvBydHdi7a51rgy5MZGcpIgYIFQI7Hn-5qMMspJX/s1600/25810_384202532325_720307325_4514699_7277161_n.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7bgJ9l82lRPKKfzEY1RL9LNbTfdrTl0Fp1TjECgky2JOe33ZO2AI37ckQZ-5GdIijvdxe5OhdcQu8TcumYczHwKhkE9koOvBydHdi7a51rgy5MZGcpIgYIFQI7Hn-5qMMspJX/s320/25810_384202532325_720307325_4514699_7277161_n.jpg" width="320" /></a></div>
<b>Jag sökte skydd från det ihållande vårregnet på en restaurang
vid en av Mostars huvudgator. Efter att ha beställt e</b><b>n pasta arrabiata och en
Sarajevsko pivo såg jag ut över hus som fortfarande bar tydliga spår av kriget
vid Jugoslaviens sammanbrott för femton år sedan. </b>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När jag ätit upp min mat kom kyparen in med en öl
till. Den visade sig vara beställd av mannen vid bordet bredvid, som var
förtjust över att jag hade beställt hans hemstads lokalbrygd. Jag bjöd över
honom till mitt bord och vi påbörjade en konversation som skulle pågå hela
kvällen och inte sluta förrän restaurangen stängde.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mannen visade sig vara ingenjör vid det bosnisk-muslimska
telefonbolaget. Han skötte underhållet av ett av tre mobilnät i ett land där
avsändaren av din teleräkning avslöjar din etniska tillhörighet. Det dröjde
inte länge innan samtalet rörde sig in på den konflikt som fortfarande är ett
blödande sår i staten Bosnien-Hercegovina. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mannen framför mig hade föräldrar som kämpat med Tito mot
såväl de tyska nazisterna som de inhemska motsvarigheterna ustaša, četniks och trettonde
SS-divisionen. Han hade levt vad han beskrev som sina bästa fyrtio år i
Jugoslavien. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När det multietniska landet splittrades drev min
dryckesbroders oro för vad som skulle hända med hans barn honom till att sluta
upp i den nybildade bosnisk-muslimska armén. Han berättade om hur han hotade
FN-soldater för att köra in i Mostar med ammunition till de underutrustade
bosniakiska styrkorna. Frontlinjen mot den kroatiska armén stod vid en gata en
liten bit bort från restaurangen. Mannen pekade på kullarna ovanför staden som
serberna avfyrade sina artillerisalvor från och beskrev hur kroaterna sprängde
stadens stolthet – bron över floden Neretva. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vi pratade länge om Bosniens bräckliga fred, där 90-talets
krigsförbrytare delar makten mellan sig och upprätthåller den etniska
splittringen. Det är ett fåtal som fortfarande har serbiska och kroatiska
vänner – idag umgås barn och ungdomar av olika etnicitet inte med varandra.
Områden som tidigare varit blandade mellan olika grupper är nu etniskt rensade.
När man reser genom västra Hercegovina är de kyrilliska bokstäverna på
vägskyltarna nästan undantagslöst överstrukna med tusch av människor som inte
vill ha serberna där. Hatet från krigsåren lever fortfarande, blandad med
sorgen över förlorade släktingar och vänner.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag tänker på Mostar denna hatets höst. När de
sverigedemokratiska riksdagsledamöterna lämnar Storkyrkan när kampen mot
rasismen kommer på tal. När svenska kulturprofiler angriper kyrkan för att den
står upp mot rasismen, eller skriver tidningskrönikor och hotar med att vi
förlorar "vårt eget land" till muslimsk terror. När Vellingeungdomar
kastar ägg och skanderar ”heil Hitler” och ”judesvin” mot judiska barn. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När Danmarks liberala statsminister vill riva bostadsområden
där ”danska värden” inte gäller längre. När högerregeringen i Nederländerna
stödjer sig på ett parti vars ledare vill förbjuda Koranen och står åtalad för
hatbrott. När den franska presidenten avleder uppmärksamheten från de
ekonomiska problemen genom att hetsa mot romer. När fascister marscherar på
Budapests gator och vinner val. När högerextremister kastar molotovcocktails
mot Prideparaden i Belgrad. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Högerextremismen får näring i rädslan för och hatet mot Den
Andre – må det så vara muslimen, romen, juden, bögen eller flatan. Under
decennierna närmast efter andra världskriget var det omöjligt att vinna
folkligt stöd för en sådan politik – i Sverige såväl som i de flesta andra
europeiska stater. En demokratins kultur och en gemensam välfärd byggdes upp
utifrån den fasta övertygelsen att man aldrig mer ville uppleva de fasor krisen
och kriget skapat. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När välfärdsstaten börjat vittra sönder och de sociala
klyftorna vuxit har hatet återigen fått en grogrund. 80-talets
främlingsfientliga våg av vit makt-musik, BSS-klotter, nedbrända
flyktingförläggningar och Lasermannen fick den svenska högerextremismen att
vädra morgonluft. Tjugo år senare har skickligt partibygge och pr-arbete lett
till tjugo högerextrema riksdagsledamöter.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I varje samhälle där hatet får breda ut sig växer människors
rädsla för varandra. Det tog ett tag innan de högernationalistiska idéer som
vaknade till liv igen i det forna Jugoslavien nådde kokpunkten, men dagen kom
då den etniska rensningen var ett faktum. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Krigen på Balkan är bara det senaste av otaliga exempel ur
den europeiska historien på vad som händer när vi tappar förmågan att leva
tillsammans trots våra olikheter. Övergivna ruinhus berättar historien om hur
goda grannar kan förvandlas till bittra fiender. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När progressiva rörelser misslyckas i sin kamp för ett
solidariskt och jämlikt samhälle är det andra krafter som vinner mark. Kulhålen
i Mostars fasader påminner om varför vi aldrig får ge vika.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Artikeln är ursprungligen publicerad i UppsalaDemokraten den 15 oktober 2010.</i> </div>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-39332057619423157552012-03-10T08:33:00.007+01:002012-03-10T08:54:33.041+01:00Folkrörelsesocialismens credoUnder vintern har jag föreläst om bildning och kultur i ett flertal olika sammanhang, och alltid återvänt till detta klassiska citat av ABFs grundare Richard Sandler. Jag tycker det beskriver i ett nötskal varför arbetarrörelsens kulturella gren - Arbetarnas Bildningsförbund - behövs som en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation.<br /><br />För de avgörande samhällsförändringarna sker långtifrån alltid i riksdagsarbetet - de äger ofta rum på helt andra arenor. Om många människor samverkar, drar åt samma håll och vinner små framgångar på sina respektive fält blir helheten ofta större än delarna. Och grunden skapas för än större förändringar:<br /><blockquote>”Man må icke inbilla sig själv - ännu mindre andra - att ‘den sociala frågan’ löses bara genom en riksdagsvotering, att socialismen kommer bara man röstar in tillräckligt många partivänner i riksdagen. En votering kan möjligen bli slutstenen på byggnaden eller kanske fanan som hissas som tecken på att huset är färdigt. Men vid husets byggande måste vi alla medverka. Det vore en ödesdiger villfarelse att fatta parlamentarismen som en metod att överföra allt arbete för socialismen på ett fåtal befullmäktigade ombud”</blockquote>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-29984420916891221162012-01-05T21:57:00.003+01:002012-01-05T22:06:14.603+01:00Hålet efter UppsalaDemokraten<style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Cambria; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Cambria; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style> <p class="MsoNormal">När jag öppnar postfacket är det något som fattas. UppsalaDemokraten är inte där. Min lokala rödgröna tidning kom med sitt sista nummer vid årsskiftet och ersätts från och med denna vecka av <a href="http://stockholm.etc.se/">ETC Stockholm</a>.</p><p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal">Tidningens ägare Johan Ehrenberg [i papperstidningen] och <a href="http://uppsalademokraten.etc.se/ledare/underbart-ar-kort">dess politiska redaktör Fredrik Jansson</a> har beskrivit situationen på ett bra sätt. Men som en av dem som engagerade mig djupt för att förverkliga drömmen om att återuppliva UppsalaDemokraten efter tio års bortovaro så vill jag ge en personlig kommentar. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Jag tror att de flesta som följt tidningen kan konstatera att den inte läggs ned för att den brast i kvalitet. Tvärtom, under de tjugotvå månader tidningen gavs ut innehöll den såväl förstklassig samhällsjournalistik, vassa kultursidor och opinionsjournalistik utöver det vanliga. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"> <style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Cambria; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Cambria; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style> </p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Jag är helt övertygad om att UppsalaDemokraten utan vidare hade kunnat ha en upplaga på 3 000-4 000 exemplar i veckan om den nått de samhällsmedvetna människor med hjärtat till vänster som den i huvudsak riktade sig till. När den väl nått den nivån, hade den haft resurserna för att utvecklas redaktionellt och öka upplagan än mer. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Men att ge ut en tidning handlar inte bara om att producera väl så förstklassiga och välredigerade texter av skickliga skribenter. Tidningen måste också nå sina läsare.</p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Här låg UppsalaDemokratens akilleshäl. Tidningen hade en väl fungerande struktur för att få in texter, redigera och layouta dem samt trycka och distribuera tidningarna. Men den hade ingen struktur för hur den skulle få prenumeranter och annonsörer. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Ingen tog ett samlat grepp över lämpliga målgrupper och arbetsmetoder för att nå de tilltänkta läsarna och det fanns ingen struktur för att mobilisera tidningens sympatisörer att delta i arbetet med att få fler prenumeranter. Utan det kan man inte få långsiktig bärkraft för ett tidningsprojekt. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Jag skriver dessa rader på samma dator som jag skickade iväg de första prenumerationsuppmaningarna ifrån för ganska precis två år sedan och som jag skrivit och korrat otaliga ledarsidor med. Och jag skriver med sorg i hjärtat.</p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Sorg, därför att UppsalaDemokraten lärde mig tidningsmakandets villkor, UppsalaDemokraten gav mig massor av vänner såväl inom Uppsalas radikala kretsar som bland de hängivna och professionella människor som gör ETC. UppsalaDemokraten lät mig förstå min hemstad på ett nytt sätt. UppsalaDemokraten utvecklade mig som skribent och som redaktör och gav mig glädjen att varje vecka få se resultatet av mitt arbete i tryck. </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Arbetet med UppsalaDemokraten fick mig att inse än tydligare vilken potential som finns i tanken att göra en lokal tidning med en tydlig ideologisk profil och att samla skarpa skribenter kring den. Vilken kraft man kan få om man bygger en rörelse kring en tidning.</p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Därför innehåller den sorg jag känner över det hål UppsalaDemokraten skapar på mediekartan också en strimma av hopp. För vi som drev tidningen visade att det är möjligt. Och något säger mig att det inte kommer att dröja tio år tills nästa gång Uppsala får en lokaltidning som utmanar den borgerliga mediedominansen. <span style="mso-spacerun: yes"> </span></p>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-49215508689800638522011-10-09T17:39:00.003+02:002011-10-09T18:51:49.743+02:00Den svenska höstenBalkongsommaren är över<br />oljade träbord och ikea-divaner<br />bärs upp till vindsförråden.<br /><br />Förra veckan<br />sken solen över uteserveringarna<br />i natt kom frosten<br />och mörkret kommer allt fortare nu.<br />Människorna rustar sina iden<br />med stearinljus, raggsockor och varm choklad.<br /><br />De sista flyttfåglarna<br />flaxar sitt adjö<br />jag önskar de kunde ta mig med.<br /><br />Sparsmakad oktobersol<br />lyser över de gulnade löven<br />oklart vad som föll snabbast<br />den meteorologiska temperaturen<br />eller den politiska.<br /><br />För fläktarna blir bruna<br />när kalkylbladen flockas<br />i redaktionernas mejlboxar.<br />Vinden blåser snålt<br />över parklekens talarstol<br />frosten biter fast<br />i mustaschen<br />och kommunalrådet<br />står vid sundet<br />och hytter med röda kort.<br /><br />Från Lower Manhattan<br />kablas nyheten om brittsommar<br />tekalaset<br />övergår i nittionioprocentspyjamasparty<br />i Zuccottiparken.<br /><br />Operativsystemet har kraschat<br />sedelpressar av ettor och nollor<br />är kvartalskapitalismens respirator<br />och statsmännen flyger som skållade råttor<br />för att rädda räddningspaketen.<br /><br />Den amerikanska hösten<br />minner om när Madison<br />blev kokande socialt forum<br />i kylslaget februari<br />om Tunis, Kairo, Aten och Tel Aviv.<br />Alltmedan rorsman Borg<br />bygger brandväggar av glas<br />och champagnen vaskas<br />i glädje över den sänkta krogmomsen.<br /><br />Oktoberrevoluformen inställd.<br />Jag går runt och sparkar löv<br />medan termometern faller.<br />Det kommer nya bättre dagar. <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"></span></p>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-2729149332318608182011-07-14T09:15:00.006+02:002011-07-14T10:00:23.151+02:00Europa<style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Cambria; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:"Arial Unicode MS"; panose-1:2 11 6 4 2 2 2 2 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; mso-hyphenate:none; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA;} h1 {mso-style-link:"Heading 1 Char"; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:21.6pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-21.6pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; mso-list:l0 level1 lfo1; mso-hyphenate:none; tab-stops:list 21.6pt; font-size:18.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA; mso-bidi-font-weight:bold;} h2 {mso-style-link:"Heading 2 Char"; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:28.8pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; text-indent:-28.8pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; mso-list:l0 level2 lfo1; mso-hyphenate:none; tab-stops:list 28.8pt; font-size:13.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Georgia; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Georgia; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA; mso-bidi-font-weight:bold;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {mso-style-noshow:yes; mso-style-link:"Body Text Char"; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; mso-hyphenate:none; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA;} span.Heading1Char {mso-style-name:"Heading 1 Char"; mso-style-locked:yes; mso-style-link:"Heading 1"; mso-ansi-font-size:18.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Cambria; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA; font-weight:bold;} span.Heading2Char {mso-style-name:"Heading 2 Char"; mso-style-locked:yes; mso-style-link:"Heading 2"; mso-ansi-font-size:13.0pt; mso-bidi-font-size:13.0pt; font-family:Georgia; mso-ascii-font-family:Georgia; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Georgia; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA; font-weight:bold;} span.BodyTextChar {mso-style-name:"Body Text Char"; mso-style-noshow:yes; mso-style-locked:yes; mso-style-link:"Body Text"; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Cambria; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:1; mso-list-template-ids:900345388;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:none; mso-level-style-link:"Heading 1"; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:21.6pt; mso-level-number-position:left; margin-left:21.6pt; text-indent:-21.6pt;} @list l0:level2 {mso-level-number-format:none; mso-level-style-link:"Heading 2"; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:28.8pt; mso-level-number-position:left; margin-left:28.8pt; text-indent:-28.8pt;} @list l0:level3 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; margin-left:36.0pt; text-indent:-36.0pt;} @list l0:level4 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:43.2pt; mso-level-number-position:left; margin-left:43.2pt; text-indent:-43.2pt;} @list l0:level5 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:50.4pt; mso-level-number-position:left; margin-left:50.4pt; text-indent:-50.4pt;} @list l0:level6 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:57.6pt; mso-level-number-position:left; margin-left:57.6pt; text-indent:-57.6pt;} @list l0:level7 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:64.8pt; mso-level-number-position:left; margin-left:64.8pt; text-indent:-64.8pt;} @list l0:level8 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:72.0pt; mso-level-number-position:left; margin-left:72.0pt; text-indent:-72.0pt;} @list l0:level9 {mso-level-number-format:none; mso-level-suffix:none; mso-level-text:""; mso-level-tab-stop:79.2pt; mso-level-number-position:left; margin-left:79.2pt; text-indent:-79.2pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> </style> <h2><a name="_Toc172215844"><span style="mso-bidi- ;font-family:Georgia;color:#262626;" ></span></a></h2>Så här i semestertider sitter jag och filar på det jag börjar våga kalla min diktsamling. I väntan på att den ska bli klar och på att jag lyckas övertyga någon om att trycka den, så tänkte jag låta mina hårt prövade bloggläsare få ta del av några av de mer publicerbara alstren.<br /><br />Här kommer en dikt om vår kontinent som påbörjades på resande fot i fjol och som avslutades med de sista styckena under gårdagen. Den som vill läsa fler av mina författarförsök kan klicka <a href="http://socialdemocracy.blogspot.com/search/label/F%C3%B6rfattarf%C3%B6rs%C3%B6k">här</a>.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Europa</span><br /> <style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Cambria; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:"Arial Unicode MS"; panose-1:2 11 6 4 2 2 2 2 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; mso-hyphenate:none; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:AR-SA;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style> <p class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt:5.0pt"><span style="font-family:Georgia;mso-bidi-font-family:Georgia;font-size:13.0pt;color:#262626;" ></span></p>När människor samlas vid Moldaus stränder <br />till skymningskonsert framför Pragborgen <br />är det lätt att glömma <br />bajonetterna och stridsvagnarna<br /> bara ett ögonblick bort<br />i världshistorien. <br /><br />För tjugo somrar sedan <br />blåste ännu the Wind of Change <br />med stormstyrka över kontinenten. <br /><br />Kullkastade ordningen <br />etablerad av det senaste världskrigets oheliga allians <br />sedan männen i Versailles' spegelsal <br />och spekulanterna på Wall Street<br /> lagt grunden till den stora europeiska katastrofen.<br /><br />Överallt spåren från folkvandringarna <br />på en kontinent formad i blod och brand<br />Murar och taggtråd<br />sätter inte längre hinder i vägen<br />åtminstone inte för den <br />med ”europeiskt utseende” <br />men väl bristen på gemensamt språk.<br />Tystnaden ännu tät i järnvägsvagnarna. <br /><br />Tyska, holländska, flamländska, jiddisch, <br />svenska, danska, norska, isländska,<br />italienska, franska, spanska, portugiska, katalán,<br />rumänska, <br />tjeckiska, slovakiska, polska, lettiska, litauiska, <br />ryska, vitryska, ukrainska, bulgariska,<br />slovenska, kroatiska, bosniska, serbiska, makedoniska, <br />albanska, <br />finska, estniska, ungerska,<br />samiska, <br />baskiska, <br />grekiska,<br />romani,<br /> turkiska, <br />arabiska,<br />kurdiska, <br />persiska,<br />urdu,<br />somaliska, <br />kinesiska, <br />koreanska, <br />japanska, <br />och så mycket mer <br />på en kontinent i skriande behov<br />av en babelsfisk. <br /><br />På Europas alla <br />Hallsberg, Bräcke, Alvesta <br />bär de som myllrar förbi <br />på berättelser från den tid <br />då imperier byggdes upp <br />och brakade samman<br />och krigen ännu flyttade <br />gränser och människor.<br /><br />I granater och gas mejslades <br />Europas moderna gränser ut. <br />Aldrig har orden <br />”Aldrig mera krig!” <br />ljudit starkare än från <br />dem som hungrat i Dresdens ruiner<br />sett sina älskade brinna i Birkenaus ugnar <br />överlevt kulregnet på Stalingrads stränder. <br /><br />Partisanerna tog inte till vapen <br />rekryterna gav inte sina liv<br /> för att rädda den gamla ordningen. <br /><br />Ur röken från ruinerna <br />av Coventry, Stalingrad, Dresden, Nagasaki <br />skapades en ny värld. <br /><br />Fälttågen och flyganfallen<br />svälten och skyttegravarna <br />ännu så närvarande <br />när den nya världen byggdes <br />på ruinerna av den gamla. <br /><br /><br />Men med tiden föll minnena<br /> från kriserna och krigen <br />i glömska. <br />Nya herrar drömde om nya vinster <br />på nya marknader.<br /><br />Så när djurfarmens tyranner slutligen föll <br />och sammetsrevolutionen <br />lät folket smaka frihetens vin till sist <br />var det spetsat med nyliberalismens gift. <br />”Test the West” <br />blev reklam för ett cigarettmärke <br />inte argument för välfärd och demokrati. <br /><br /><br />När jämlikhetsparentesen var över<br />stundade nygamla äventyr. <br />Om bankerna bara blev alldeles fria<br />skulle människor bli fria <br />som genom en osynlig hand. <br />Glänsande mynt och prasslande sedlar <br />skulle förbrödra oss <br />i europeisk köpfest. <br />Happy days are here again. <br /><br />Champagnen flödade i vaskarna <br />när herrarna skålade <br />för den billiga arbetskraften<br />tills pyramidspelet var slut <br />och bankmännen tog springnota. <br /><br />När festen var över<br />kom tårgasen fram.<br /><i><span style="font-family:Georgia;mso-fareast-font-family: "Arial Unicode MS";mso-bidi-Times New Roman";mso-font-kerning: .5pt;mso-ansi-language:SV;mso-fareast-language:AR-SAfont-family:";font-size:13.0pt;" ></span></i>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-75913883829552694602011-05-06T19:40:00.000+02:002013-03-05T19:42:03.695+01:00Kampen som kommer
<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves>false</w:TrackMoves>
<w:TrackFormatting/>
<w:PunctuationKerning/>
<w:DrawingGridHorizontalSpacing>18 pt</w:DrawingGridHorizontalSpacing>
<w:DrawingGridVerticalSpacing>18 pt</w:DrawingGridVerticalSpacing>
<w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery>0</w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery>
<w:DisplayVerticalDrawingGridEvery>0</w:DisplayVerticalDrawingGridEvery>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:DontAutofitConstrainedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
</w:Compatibility>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="276">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]-->
<!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Table Normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]-->
<!--StartFragment-->
<br />
<div class="MsoNormal">
När Anders Borg talade på Sveriges Kommuner och Landstings
valkongress den 30 mars läxade han upp de samlade kommunal- och landstingsråden
för att offentliganställda har för bra betalt. Ingångslönen för kommunalarna –
som vid det tillfället var 15 685 kronor i månaden – ska ner ett par snäpp när
den nymoderata låglönelinjen går in i nästa fas. Allt för att skramla ihop till
nya skattesänkningar och pressa lönerna över lag så att de redan rika kan bli
än rikare och spekulera vidare fram till nästa finanskris som staten kan köpa
dem fria från.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Finansminister Borgs uttalande avspeglar en internationell
trend där högerideologer och –politiker går till attack mot de
offentliganställdas löner och arbetsvillkor. Den aggressiva tonen syns tydligt
i tidningen The Economist vars huvudtema i det nummer som kom ut den 8 januari
var ”Kampen som kommer – Konfrontera den offentliga sektorns fackföreningar”
(The battle ahead - Confronting the public-sector unions). I ett försök att
återuppliva den gamla tankefiguren om den offentliga sektorn som tärande
beskrevs lärare, sjuksköterskor och tunnelbaneförare som ”skatteätare” (tax
eaters). </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Tidningen fylldes av meningar som ”Människor i den privata
sektorn har precis bara börjat förstå vilken bankett den offentliga sektorns
fackföreningar har haft på alla andras bekostnad”. Offentliganställda
framställdes som lata och lågpresterande, snarare än som några som arbetar för
ett bättre samhälle för alla, för vårt gemensamma snarare än för privata
vinstintressen. Hjältarna i The Economists frontalangrepp är i stället de
politiker i Europa och USA som använder sig av de budgetunderskott som skapats
när staterna räddat banker från undergång och städat upp efter finanskrisen
till att ge sig på de offentliganställda. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En av de som snabbt lystrade till uppmaningen till kamp mot
denna påstådda ”överprivilegierade elit” var Wisconsins nyvalda guvernör Scott
Walker. Hans seger i valet i november i fjol var en del i framgångarna för den
högerradikala så kallade Tea Party-rörelsen som vuxit fram som i protest mot
statens växande roll i amerikansk ekonomi efter finanskrisen. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Walker rivstartade den 11 februari med att lägga fram ett
förslag till kompletteringsbudget där udden var riktad mot de
offentliganställda. De skulle få betala mer för sina pensioner och
sjukförsäkringar och fackföreningarnas rätt att förhandla om löner avskaffas.
Detta ledde omedelbart till stora protester i Wisconsin, som har starka
fackföreningar efter amerikanska förhållanden.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Offentliganställda i tusental strömmade till
kongressbyggnaden i huvudstaden Madison och framförde sina protester, och
demonstrationer på torget utanför samlade snabbt tiotusentals personer.
Åtskilliga tog med sig madrasser och sovsäckar och bosatte sig i
kongressbyggnaden för att protestera dygnet runt i något som ett
demonstrationsplakat beskrev som ”The Madison Slumber Party”. Twitteraktivister
världen över köpte pizza till demonstranterna som bakades på Ian’s Pizza hundra
meter från kongressbyggnaden.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den 22 februari bestämde jag mig för att förlägga några
dagar av min USA-semester i Wisconsin. När jag stiger av bussen från Milwaukee
ett dygn senare är det redan kväll. Madisons stora upplysta vita
kongressbyggnad i slutet av gatan dominerar synfältet. Jag promenerar förbi rader
av TV-bussar med paraboler på taket och går rakt in i Wisconsins maktcentrum.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den stora folksamling som fyller kongressbyggnadens rotunda
har redan blivit en del av den amerikanska fackföreningsrörelsens historia.
Lärare, socialarbetare, brandmän, poliser och andra offentliganställda talar,
ropar slagord med hjälp av trummor som håller rytmen och sjunger så att taket
nästan lyfte. Plakaten och flaggorna är överallt, och väggarna fylls med
kampanjbudskap.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I slutet av februari har centrala Madison förvandlats till
något som närmast liknar ett socialt forum. Precis som dessa stora samlingar av
radikala från olika länder så är hela området fyllt av aktivister. T-shirts har
tryckts upp till stöd för de 14 demokratiska delstatssenatorer som flytt till
Illinois för att förhindra beslutet – som kräver att två tredjedelar av senaten
är närvarande för att kunna fattas. Butiks- och caféinnehavare skyltar med att
de stödjer protesterna och sätter upp egna plakat i fönstren. Och överallt
dessa leenden på läpparna.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är leendet hos människor som länge varit tysta, men som
nu tar till orda och ställer krav. Människor som många gånger aldrig
demonstrerat förr, men som nu gjort det två-tre gånger på en vecka. Som gjort
sitt eget plakat med en egen text som uttrycker deras alldeles egen uppfattning
om Walker, hans politik och hans relation till multimiljardärerna bröderna
Koch. Som känner känslan i märgen när de ropar slagord som ”This is What
Democracy Looks Like” tillsammans med 100 000 andra på torget utanför kongressbyggnaden.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Under den missnöjets vinter 2011 som sett diktaturer falla i
Nordafrika och Mellanöstern inleddes också en ”cheddarrevolution” för fackliga
rättigheter i Wisconsin - USA:s största ostproducent. Republikanerna drev
igenom beslutet trots allt, men nu står de senatorer som ansvarar för beslutet
inför svåra prövningar när fackliga aktivister använder sig av rätten att
återkalla (recall) en senators mandat om man samlar tillräckligt många väljares
namnunderskifter för ett extraval. Möjligheten till denna slags folkliga
misstroendeomröstningar har snabbt lett till stora mobiliseringar i de
republikanska senatorernas valkretsar, som mycket väl kan leda till att
demokraterna återvinner kontrollen över delstaten. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Händelserna i Wisconsin har inspirerat till
stöddemonstrationer i varje amerikansk delstat. Amerikansk fackföreningsrörelse
har vaknat till liv igen, och mobiliserar till motstånd mot andra republikanska
guvernörer som i likhet med Walker tar konfrontationen med de
offentliganställda på allvar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
The Economist beskriver hur fackföreningsrörelsen trängts
tillbaka i de flesta länder i västvärlden, medan den närmast stärkts inom den
offentliga sektorn där pressen från internationell konkurrens och
strukturomvandling inte slagit lika hårt. Det gör också att de stora
progressiva partierna i varje land är starkt beroende av organisatoriskt och
ekonomiskt stöd från de offentliganställdas fackföreningar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De omständigheter som The Economist räknar upp som problem –
fungerande arbetsrätt, hyfsade löner och anständiga arbetsvillkor – är sådant
som sågs som närmast självklart också i den privata sektorn för några årtionden
sedan. Det gör att hoppet för de privatanställdas fackföreningar om att kunna
återvinna förlorade positioner står och faller med att de offentliganställda
kan upprätthålla sina nivåer. Och därför är också de fackförbund som
huvudsakligen verkar i den privata sektorn – som exempelvis
transportarbetarförbundet Teamsters – starkt närvarande i protesterna i
Wisconsin.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Högerns attacker mot offentliganställdas arbetsvillkor runt
om i västvärlden i efterspelet till finanskrisen förenar två borgerliga
favoritgrenar – att angripa fackföreningar och att angripa den gemensamma
välfärden. Men det väcker också motstånd. Den 26 mars demonstrerade närmare en
halv miljon människor mot högerregeringens nedskärningar i den största fackliga
demonstrationen i London sedan andra världskriget. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kommunals ordförande Annelie Nordström sade efter Anders
Borgs uttalande att hon ”ser det här som en spark på knäna” och att hon ”blir
upprörd i djupet av mitt hjärta”. Kampen kommer.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
PETER GUSTAVSSON</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Publicerad i Tvärdrag våren 2011.</i></div>
<!--EndFragment-->Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-35870626271698936782011-04-27T06:52:00.003+02:002011-04-27T07:01:47.365+02:00Slagord på första majEtt av mina hedersuppdrag varje år är att utforma förslagen till slagord i förstamajtåget i Uppsala. Efter lite funderande sitter jag med den här listan - en blandning mellan gammalt och nytt, självpåkommet och lånat:<br /><br /><p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Bygg – bort – bostadsbristen!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>För ett Alliansfritt Sverige!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Högerpoli-ti-ken är sig lik – tar från fattig och ger till rik!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Järnvägen har spårat ur! Tåg i tid på varje tur!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Lika lön – oavsett kön!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Riktiga jobb är vår idé - ingen ska gömmas i Fas 3!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Ropen skalla – arbete åt alla!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo2"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Skolans elever är inte kunder! Marknaden låter barnen gå under!</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 36pt; text-indent: -18pt;"><span style="mso-list:Ignore">-<span style="font:7.0pt "Times New Roman""> </span></span>Vad ska vi göra? – Krossa rasismen! – Vad ska vi göra? – Krossa rasismen! – När? – Nu! – När? – Nu! – När, när, när? – Nu, nu, nu!</p><br />Jag skulle uppskatta kommentarer på detta, och framför allt idéer till fler slagkraftiga budskap som fungerar att ropa i grupp i ett demonstrationståg. Framför allt saknar jag ett bra slagord om utförsäkringarna. Utöver detta kan det vara bra att komma ihåg partikongressprioriteringarna: Bekämpa barnfattigdomen, bättre pensioner och att se över avregleringarna inte minst vad gäller elnät och järnväg. Och kulturpolitiken. Bra lokala slagord kan handla om barnfattigdom, rätt till heltid och sociala investeringar (=förebyggande insatser för barn och unga). Andra frågor vi pratar mycket om handlar om att göra staden till en bättre sommarstad med utebad i Gränby, sommaröppna fritidsgårdar o.s.v. Det kan också finnas skäl att säga något om demokratikampen i arabvärlden.<br /><br />Tips mottages mer än gärna!<br /> <style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Courier New"; panose-1:2 7 3 9 2 2 5 2 4 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 65536 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:SV;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:371808310; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:423929400 -1473974598 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l0:level1 {mso-level-start-at:17; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l1 {mso-list-id:1979335680; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1772214190 -271155930 67698691 67698693 67698689 67698691 67698693 67698689 67698691 67698693;} @list l1:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} -</style>Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14840451.post-73692200402928613812011-03-27T11:41:00.003+02:002011-03-27T11:45:01.166+02:00Mer kultur i arbetarrörelsen - mer arbetarrörelse i kulturen!Detta är anförandet jag precis höll under punkten "Vårt parti" på den extra partikongressen:<br /><br />”Kulturen tar oss i handen och leder oss inåt så att vi bättre förstår vilka vi är. Men handen leder oss också utåt så att vi känner igen oss i andra.”<br /><br />Så fint formulerade sig Håkan Juholt igår.<br /><br />Och visst måste vi socialdemokrater stå upp för de förutsättningar för eget skapande genom hela livet som vi varit med och skapat.<br /><br />Visst måste vi utveckla teatrar, bibliotek, samlingslokaler och välfärdsinstitutioner, och fortsätta stå upp för att studieförbunden ska kunna fortsätta göra en annan värld möjlig genom studiecirklar, föreläsningar och kulturprogram i hela vårt land.<br /><br />Men det är bara hälften av socialdemokratins kulturpolitiska uppdrag.<br /><br />I de offentliga organen är vårt uppdrag att stärka kulturens roll i allmänhet och se till att den kommer alla till del.<br /><br />Men som parti och som folkrörelse har vi också uppgiften att stärka sådan kultur som uttrycker våra värderingar.<br /><br />Det sägs att det första Gunnar Sträng gjorde när han drivit igenom statarsystemets avskaffande år 1944 var att ringa och tacka Ivar Lo-Johansson.<br /><br />Ivar Lo beskrev statarnas liv i sina böcker. Han fick läsarna att leva sig in i hur underordningen och fattigdomen kändes in på huden.<br /><br />Framgångarna i arbetarrörelsens historia handlade om att etablera en berättelse om nuet. Att skildra arbetarklassens villkor här och nu, vad som är fel och vad som behöver göras för att förändra samhället.<br /><br />Självklart ska socialdemokratin låta kulturen ta oss i handen och leda oss inåt så att vi bättre förstår vilka vi är. Då behöver vi bidra till att det allt brutalare klassamhälle som beskrivits från den här talarstolen de senaste dagarna också beskrivs i böcker, filmer, bildkonst, sång och musik.<br /><br />Vi behöver fler poeter som kallskänkan <a href="http://www.jennywrangborg.se/">Jenny Wrangborg</a>, som skriver så här i en dikt:<br /><br />”du som har tempot tatuerat i trasiga handleder och<br />tacksamheten från samhället i löftet om en snabb utförsäkring<br />vi, vi som går sönder i schemalagd underbemanning och<br />lägger livspusslet räknandes småmynt i kassan på Ica<br /><br />vi, vi som är så tysta att vi inte verkar existera<br />vi som lyfter, vaktar, städar, lagar, tjänar, steker,<br />väntar, borrar, vårdar, säljer, ringer, serverar,<br />monterar, svarvar, gräver, värmer, bakar, blandar,<br />vi som bevakar, sorterar, styckar, klipper, målar,<br />plockar, reparerar och<br />bär<br />de här städerna<br /><br />vi som på jakt efter en seger som<br />skrämmer bort alla försämringar<br />reser oss upp,<br />hittar våra röster, sträcker våra ryggar<br />och kräver tillbaka oss själva”Peter Gustavssonhttp://www.blogger.com/profile/02816652700198998124noreply@blogger.com1